Ett dopp som inte blev av
6 years ago
Bilden ovan är fake news. Eller jag var i och för sig nere vi poolen idag för att ta årets första dopp, men det fanns någon äcklig substans i ena bassängändan och jag beslöt mig fort för att skjuta upp doppet tills poolen blivit rengjord. Det var det mest spännande som hänt mig idag. Det toppade ändå att ta en lång promenad som var gårdagens höjdpunkt.
För övrigt har jag märkt att jag inte kan producera längre texter i den här situationen. Det går liksom inte att skriva skönlitterärt när man blir avbruten var tredje minut. Igår fick jag ett utbrott och höll en något agiterad monolog som handlade om att ingen som städar undan efter sig gör mig en personlig tjänst. Om man bor här är man en del av detta hushåll och då är det ens plikt att ta hand om hemmet. Fast i versaler då.
Istället för roman skriver jag på andra kortare texter, förbereder föreläsningar och kurser, pratar med Maja om Friday Lab och läser/lyssnar på nyheter. På tal om det delade jag idag en New York Times-artikel på Twitter som handlade om hur olika USA:s delstater reagerat på coronakrisen. Vem som hållit sig hemma och vem som inte gjorde det. Utan att dra på några stora analytiska växlar tyckte jag att det var ett jättebra exempel på hur enormt och segregerat USA är och hur många olika kulturer/synsätt här finns.
Hur ofta händer det er att ni tycker något är otroligt intressant och när ni berättar det för andra är de bara snark och rycker på axlarna? Vad handlar det i så fall om?
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Hanna · 6 years ago
Hehe, snackade om precis samma fråga med min man häromdan. Vi konstaterade att det handlar om någon sorts rebelliskhet, att då man märker att den andra är sjukt ivrig att dela med sig något intressant/roligt/spännande hen hört eller sett är ens attityd överdrivet skeptisk pch man riktigt njuter av att skjuta ner den andra. Superbarnsligt, men så funkar tydligen människan. Hatar per automatik alla låtar eller youtube-klipp kompisar insisterar på att jag kommer att älska.
Peppe Öhman · 6 years ago
Hahaha! Elakt, men måste tyvärr erkänna en smula relaterbart.
Filippa · 6 years ago
Igår gick jag en promenad med min mamma (på behörigt avstånd), och hamnade i en diskussion om dåligt minne. Fick någon form av aha-upplevelse allt eftersom vi pratade (jag har ej dåligt minne, jag kommer bara ihåg trauman = att jag hade en harmonisk barndom/tonår, i korthet). Pratade därför upphetsat och inlevelsefullt om denna teori i ca fyra minuter, och sa så inihelvet mkt smarta saker att jag tom förundrade mig själv. När jag var färdig och frågade mamma om hon kände igen sig i det jag nyss pratat om, så visade det sig att hon inte lyssnat utan mest tänkt på hur jag gick. Blev faktiskt ledsen. Jag var ju så sjukt smart. Behöver uppenbarligen en ny publik.
Peppe Öhman · 6 years ago
JAG vill höra din analys!!
Lena B · 6 years ago
Jag tror att människor har olika sätt att ta till sig information, jag älskar att läsa artiklar, vetenskapliga och nyheter och allt däremellan. Jag gillar verkligen när någon läst något som hen vill diskutera eller tipsa om. Fast det är svårt att hitta likasinnade, de flesta (i min omgivning just nu) vill inte läsa långa artiklar och jag får inget gehör trots att jag bedyrar att det är läsvärt. Jag möts av flackande blickar. Jag däremot zoomar ut helt om någon sett nyheter på tv och vill dela med sig, eller ännu värre ett debattprogram (eller spådomar och spöken. Hu). Då känner jag sånt ointresse att livet rinner ifrån mig och celler spontandör. Hade debatten eller nyheten varit skriven hade jag varit intresserad. Jag kan liksom inte ta till mig nyheter med rörliga bilder. Jösses, jag låter ju urkorkad. Fast jag tror bara att vi är olika. Oj, vad långt det här blev. Jag tror ni fattar vad jag menar. Läsare unite.
Peppe Öhman · 6 years ago
Jag kan verkligen känna igen mig i detta. KRAM!
Magdalena · 6 years ago
Tänker det beror lite på ämne och när det tas upp för diskussion :) Då vi i vårt hem läser nyheter/artiklar på varsitt språk så blir det ibland mer förmedling om vad en har läst, och om det inte är ett ämne som berör känslomässigt eller inom ens egna "expert"område så är det ok men ibland känns det nästan som vi argumenterar och sedan blir irriterade för det som har berättats. Låter lite knasigt o inte alls så att vi börjar alltid argumentera.... sedan lite som tidigare kommentarer att inte alltid lätt att hitta likasinnade. Sedan beror väldigt på hur livet är just nu, känner som vissa teman vi kan bara konstatera att det är bra grund/idé men att just nu i vårt liv är det inte möjligt utan att vi blir alltför stressade/trötta utan vänta tills barnen blir lite större och självgående. Bättre arbetssituation osvosv...
Peppe Öhman · 6 years ago
Men precis så är det hos oss också. När det är kaotiskt hemma eller man sovit dåligt är man ingen bra lyssnare.
Anna N · 6 years ago
Min man har problem att ta till sig vad jag berättar för han hävdar att det är för många ord i mina berättelser. Han vill bara ha själva substansen levererad i en mening om max tio ord, medan jag själv älskar beskrivningarna som ger någon form av bredd, djup och fluff kring själva kärnan. Kram Anna N
Peppe Öhman · 6 years ago
Din man får verkligen skärpa sig och inse att hans fru är en fantastisk berättare. Inte en tråkig informationsbyrå. KRAM