Hur ska man vara i en tid som denna?

2 months ago

Hur ska man vara i en tid som denna?

Det här vet ni såklart, men jag tänkte att det ändå tåls att sägas högt: Bara för att man sitter inne och är sysslolös betyder inte att man måste blir otroligt kreativ eller produktiv. Att älska sig själv är att låta sig slappa framför Netflix. Att äta chips och glass att bara vara. Att leva medan ett virus härjar utanför att kan vara tillräckligt stressigt utan att man ska behöva sätta ytterligare press och krav på sig själv. Gör något som du mår bra av. Nu inser jag att jag skriver det här mer till mig själv än till någon annan, men men.

Hur ska man vara i en tid som denna?

För mig är det såklart hänga med hästar. Tog familjen upp till Topanga och lämnade dem på studsmattan medan jag själv red ut med Tamara. Eftersom det ska regna (säsongens sista regn) idag och på måndag resonerade vi att det var lika bra att ge hästarna ordentligt med motion. Det fanns inte lika mycket folk ute på stigarna som igår, men ändå mycket fler än vanligt. Tänkte på Italien där man inte ens får motionera utomhus längre. Undrar om Kalifornien kommer att gå samma väg. USA är ju verkligen inte rustat för en sån här kris.

Hur ska man vara i en tid som denna?
Hur ska man vara i en tid som denna?

Det kändes på nåt sätt opassande att vara så lycklig jag var där på hästryggen (och resten av dagen). Får man känna så när världen runtom en rasar? Vi har inte ens övervägt att ta oss till Norden (trots att både Sverige och Finland verkar sköta den krisen på bästa möjliga sätt). Jag ser faran, känner oro, men vägrar panikera. Fortsätter rida och skriva. Är också mycket noga med varifrån jag får nyheter och hur färska de är. Jag försöker navigera från dag till dag. Det som var sant igår är nödvändigtvis inte det idag. Men ärligt talat har jag ingen aning om hur man ska leva i en tid som denna. Förutom då att tvätta händerna och hålla sig från folk.

Hur ska man vara i en tid som denna?

Elisabeth · 2 months ago
Självklart får man vara lycklig. Vem gagnar det att inte vara glad, inte försöka leva så bra det går? (Såsom att vara ute när man faktiskt får.) Ingen! Min farmor brukade säga, att något av det viktigaste i hennes liv under andra världskriget (hon levde i ett land som var med i kriget), var att i så stor utsträckning som möjligt fortsätta med sitt vardagsliv. Fortsätta vara glad, så mycket och länge det gick, för som sagt, varken man själv eller någon annan tjänar på att man inte tillåter sig själv att känna lycka.

Peppe Öhman · 2 months ago
Så fint sat av din farmor, det ska jag bära med mig. kram

Sara · 2 months ago
Att vara glad i nuet och för det man själv är tacksam över, motsäger inte att man har empati, förståelse och sorg över vad som händer i världen nu. Vi skulle alla gå under om vi inte kunde hitta ljusglimtar i vår egen tillvaro. Kanske är det till och med viktigare än någonsin att sprida glädje. Det är otäckt det som händer, framförallt ovissheten. Men allt vi kan göra är att försöka ta vara på varandra och göra det bästa av situationen.

linda · 2 months ago
Det här var så fint skrivet.

Sara · 2 months ago
Tack!!

Peppe Öhman · 2 months ago
Du uttryckte det klockrent. Precis så tycker jag egentligen också, men hade inte riktigt förmåga att formulera det.

Jennifer Sandström · 2 months ago
Så bra! Håller med. Och kan tillägga att det är ju inte som om oändligt med tid bara uppstått för att man måste vara inne mer. De flestas jobb fortsätter ju tex.. :)

Peppe Öhman · 2 months ago
Men verkligen! Och att folk dessutom har sina barn hemma.

MC · 2 months ago
Jag blockar Aftonbladet och expressen nu och håller mig bara till lokala tidningen, SVD och SR. Då håller man sig uppdaterad men blir inte hysterisk. Med både djur och barn är det lätt att vara i nuet på ett annat sätt. Jag kör VAB denna vecka och vi njuter av naturen och att det går att sitta på balkongen i tjocktröja Jag tror man (iaf vi) måste vara glad, hitta små glädjeämnen och verkligen hålla rutiner annars blir man (iaf jag) knäpp. Läste nånstans att det bara kan finnas en känsla i kroppen åt gången, så när det blir för mycket så gör jag aktivt saker som får mig att känna glädje. Min pappa frontalkrockade med en bil som fått sladd för ett tag sedan och tyckte det var jobbigt att köra förbi den platsen, så han körde den taktiken att varje gång i den kurvan så tänkte han aktivt på saker som fick honom att känna glädje. Ska sluta babbla nu. Det märks att man är isolerad för man HAR SÅ MYCKET ATT PRATA OM.‍♀️

Peppe Öhman · 2 months ago
Intressant det där med en känsla OCH din pappas strategi. Nu är det mina fördomar om äldre män som snackar, men min erfarenhet är att få av dem är så insiktsfulla och smarta. KRAM! Prata på!!

Jessica · 2 months ago
Jag känner på samma sätt. Har äntligen hittat tillbaka till hästarna och ridningen efter en svacka och är lycklig varje dag när jag får vara med hästar. Att vara ute och rida (mestadels för sig själv) skadar ju ingen annan och det gagnar ingen att man sitter hemma, deppar och oroar sig.

Peppe Öhman · 2 months ago
Grattis till hästarna! Vet exakt hur du känner.

Maria T · 2 months ago
" Bara för att man sitter inne och är sysslolös betyder inte att man måste blir otroligt kreativ eller produktiv. Att älska sig själv är att låta sig slappa framför Netflix. Att äta chips och glass att bara vara. Att leva medan ett virus härjar utanför att kan vara tillräckligt stressigt utan att man ska behöva sätta ytterligare press och krav på sig själv. " AMEN och tack för att du skrev ut det! Alla dessa "50 saker att göra nu när du har tid" gör mig så stressad att håret faller ut.

Peppe Öhman · 2 months ago
SAMMA HÄR! Går helt i lås av denna press på at vara kreativ och produktiv.

hanna · 2 months ago
Jag tänker att man får vara på det vis som funkar bäst för en själv. En del mår bra av att tänka positivt och fokusera på glädjeämnena, andra behöver få vara ledsna och oroliga och bearbeta de tankarna. En del, som jag själv, mår bäst av att försöka hålla någon slags neutral kurs och ta en dag i taget – deppa ihop ibland, och rycka upp sig där emellan. Det viktiga tycker jag är att låta alla få hantera detta på sina egna sätt och inte, i all välmening, försöka berätta för andra hur de ska känna och tänka. Är man oroligt lagd blir det jättejobbigt att handskas med alla "äh, det här fixar vi, det kommer att gå bra, vi har bättre beredskap". Och lika jobbigt för den som behöver de positiva tankarna, är det med en person som behöver lufta sin oro och sin rädsla eller bara mer krassa tankegångar av typen "vården går ju redan på knäna". Ingen vet ju. Man får känna precis som man vill, men också känna in omgivningen och tassa lite försiktigt, tänker jag. I dessa tider är alla spända och oroliga och extra känsliga. Klart man ska få känna sig glad över livet och sprudlande lycklig och tacksam i ögonblicket – men man ska också få lov att känna en liten sorg över att den där vackra vårdagen har en svart kant som gör det svårt för lyckan att nå hela vägen in.

Peppe Öhman · 2 months ago
Håller med till tusen! Jag hoppas verkligen att den här bloggen inte upplevs som mästrande eller ger pekpinnar om hur man ska känna.

hanna · 2 months ago
Nej, det menade jag inte och så upplever jag det inte alls – tycker du balanserar bra!

Peppe Öhman · 2 months ago
Tack! Uppskattas. Vill verkligen inte vara en sån typ.

Julia · 2 months ago
Intressanta tankar! Håller verkligen med att man kan välja vad man sysslar med under denna tid. Man behöver inte vara produktiv och kreativ hela tiden. Kan du utveckla vad du menar att USA verkligen inte är rustat för en sån här kris? Menar du att andra länder är bättre utrustade eller varför USA specifikt? Jag bor i Florida och har inte märkt att en brist hantering skulle skilja sig från hur man gör t.ex i Finland och Sverige.

Peppe Öhman · 2 months ago
Så här tänkte jag: USA är otroligt stort och decentraliserat, sjukvårdssystemet är komplicerat och täcker absolut inte alla. Folk känner inte stort förtroende för myndigheter. Otroligt många hemlösa och papperslösa. Folk som är rädda för att förlora sina jobb om de stannar hemma och går därför sjuka till jobbet. USA har också varit sen med att kavla upp ärmarna. Senast den 10 mars sa Trump att Corona inte är något att oroa sig över. Just nu färdas ungdomar från hela USA till Floridas stränder från Spring Break. Ingen social distancing alls där osv osv.

Julia · 2 months ago
Tack för att du tog dig tid att förklarade närmare! Mycket lättare att förstå än enbart blogginlägget. Håller med dig på många sätt, jag har inte upplevt precis allt du nämner, men det är svårt att inte generalisera hela befolkningen (t.ex har många många i min krets förtroende för myndigheter och stannar absolut hemma från jobbet, men bara för att man själv inte upplever ett problem så finns det inte osv). Har pratat mycket om hälsovården hur problematiskt det är under senaste tiden, men även om man inte har en sjukförsäkring, så kan man inte bli vägrad vård från ett sjukhus. Förstås är papperlösa i en väldigt farlig situation iom att de är illegalt i USA och riskerar deportering isåfall. Hoppas att alla ungdomar inser idiotin i att åka på spring break. Social distancing i övriga Florida finns nog. Skolorna har stängt och inga möten/event är öppna. Butiker stängda, restauranger har enbart take out. Som sagt, önskade bara en mera ingående förklaring så uppskattar det :) Ta hand om er där!

Peppe Öhman · 2 months ago
Detsamma ta hand om er där på den andra kusten! (I Magnus och Peppes podcast (bl.a. förra veckans avsnitt) pratar vi mer ingående om USA:s problem. Lättare att föra långa resonemang där än här :)

Peppe Öhman · 2 months ago
(Och sen är det gratis att testa sig för corona, men testar man positivt och behöver behandling börjar det kosta riktigt mycket)

S · 2 months ago
Akut vård i USA får alla. Behandling för Corona anses akut. Bor i Boston sen några år och har själv behövt vård ett antal gånger så jag vet.

Peppe Öhman · 2 months ago
Det har du helt rätt i! Man får akut vård, men just med Corona är det inte så enkelt. Jag baserade min kommentar på de här artiklarna: https://www.businessinsider.com/how-much-does-coronavirus-treatment-cost-cdc-health-insurance-2020-2 och den här: https://news.berkeley.edu/2020/03/10/americas-health-insurance-gaps-could-speed-spread-of-coronavirus/ och den här: https://www.texastribune.org/2020/03/10/coronavirus-texas-poses-challenges-people-without-insurance/ Förlåt! Nu känner jag mig som en äcklig besserwisser som inte kan ha fel. Men bristen på sjukförsäkring ÄR ett problem också i Coronatider.

S · 2 months ago
Är för övrigt fascinerad varför du bor i USA. Du verkar inte gilla mycket med deras system. Skulle aldrig bo kvar här om jag kände att deras sätt att leva och deras samhällssystem strider mot mina värderingar. Det här är inget påhopp utan jag är geniun nyfiken.

Peppe Öhman · 2 months ago
Tog inte alls det som ett påhopp! Bra fråga! Jag ÄLSKAR Los Angeles och Kalifornien! Har inte ens övervägt att flytta hem till Norden under alla de år vi bott här (snart åtta!). Universitetet jag gjorde en masters på skulle klå de allra flesta universitet (antagligen alla) i Norden, folk är kreativa, glada och kontaktsökande, naturen är fantastisk. Däremot är jag kritisk till det politiska styret, men antar att man inte kan få allt. Och jag bor ju ändå i Kalifornien som är den mest demokratiska och liberala delstaten. (och det bor ju mer än 300 miljoner människor här så det är inte så konstigt att jag inte känner konsensus med precis alla :)

Frizz · 2 months ago
För mig som redan bor lite ensligt (ur citymänniskas perspektiv) och som inte annars heller har några vänner har livet säkert ändrat mindre drastiskt än för många andra. Fick inte besök innan heller och på fritiden är jag mest hemma och skrotar både nu och innan. Jag har mitt jobb kvar tack och lov, bedriver för tillfället närundervisning för barn som har rätt till skolgång o resten via skärm. Lider då jag läser om alla som fått gå eller blivit permitterade. Lovar att försöka stötta servicebranschen sen — när...

Peppe Öhman · 2 months ago
Vi jobbar ju också hemifrån och har inte märkt så stor skillnad i vardagen (förutom då att Vidar är hemma). Och jag är med dig på att stöda servicebranschen och småföretagarna!

Sara Johansson · 2 months ago
Stort tack för detta kloka inlägg! Idag ska jag inte ha så höga krav på produktivitet och unna mig glass i solen på mitt trädäck. När livets vardagliga förutsättningar ändras ökar ens tacksamhet väldigt mycket, det finns nåt fint i det, mitt i allt det sköra.

Peppe Öhman · 2 months ago
Ja men glass har du sannerligen förtjänat! (och håller verkligen med om att det är fint när ens tacksamhet för det lilla ökar). kram!

linda · 2 months ago
Det här var ett behövligt inlägg att läsa, och kommentarerna också. Tack!

s · 2 months ago
Ingen vet ju hur svårt det kommer bli, så kanske onödigt oroa sig över det man inte kan påverka. Jag undviker onödiga risker, annars tycker jag faktiskt att det är en rätt skön och lugn tid (min egen vardag då alltså)

Peppe Öhman · 2 months ago
Så känner jag faktiskt också. Onödigt att ta ut för mycket sorg och ångest i förväg (trots att jag fattar att alla inte kan kontrollera de känslorna!)

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis. Skriver, rider, springer, äter och har sig.