Topanga, the simple life

Vi är som sagt uppe i Topanga där vi fått låna ett hus för ett par veckor. Det är otroligt fint här, utsikten, luften, hästarna, människorna, HUSET. Ja verkligen allting. Om vi hade råd skulle vi nog hyra det, men att spotta ut så många tusenlappar varje månad blir nog för mycket för oss. Istället njuter vi av de här veckorna.

Bara att ha tre sovrum och lika många toaletter är en sån lyx. Vi har några vänner från Helsingfors och Stockholm som hälsar på och övernattar och det känns så fint att kunna erbjuda dem ordentligt med plats. Vill också bjuda hem en massa LA-kompisar på middag.

Ja och så tänker jag rida varje dag. Det vill också Majlis göra. Hur mycket kan en treåring lära sig på ett par veckor? Kommer hon att kunna gallopera? Magnus säger absolut nej om han läser det här, men jag tänker KANSKE. Personligen tänker jag få lite bli på de två stora hästarna. Få upp konditionen på dem ordentligt och träna lite dressyr.

Förutom hästarna så finns det kaniner och ett marsvin som flyttat in i garaget (i en stor bur) där hon ska föda några ungar snart. Djurälskaren Majlis är i himmelriket. Det finns också en puma som brukar snedda över gården så barnen får inte gå ut ensamma efter mörkrets inbrott. Och så har jag skrivit ett helt kapitel på Maja & Frank-boken (Magnus trodde att Frank var en person när jag berättade om hur jag kom vidare i historien. Det säger en hel del hur intresserad han är av mina böcker). Otroligt så bra man skriver när man byter miljö.

Ligger i sängen och skriver det här, nyss hemkommen från en middag på Finlands generalkonsulats residens där jag hojtat lite för högt om hur viktigt det är med public service. Nöjd över att ha argumenterat, lite skamsen över att ha tagit i liiite för mycket. Ni vet hur det är.