Lade upp den här bilden och skulle skriva om något helt annat, men det slog mig att allt jag har på mig, inklusive min älskade Alexander Wang-väska, är second hand och började skriva om hur jag är som vanligt en late bloomer. Det är först under senare år som jag valt att shoppa andra gamla kläder. Min kompis och före detta kollega Karin skrev redan kring 2008 en bok om att loppisfynda. Här kommer jag elva år senare: “Hey guys! Jag har upptäckt en grej!“. Men bättre sent än aldrig. Och det har kanske inte gått fort, men är nu en helt självklar sak. Jag känner mig inte direkt smutsig de gånger jag köper nyproducerat, men det känns så onödigt eftersom ALLT redan finns som second hand. ALLT.
Min insikt handlar om många faktorer: klimatkrisen, om hur klädproduktionen belastar både människor och miljö, möjligheten att fynda otroligt snygga grejer till ett förmånligt pris och så vidare. Jag fattar att shopping fortfarande är shopping och att second hand inte är lösningen på lång sikt (kanske inte ens på kort), men att inte köpa nyproducerat ger i alla fall en signal åt producenterna.
Det sagt kan jag samtidigt tycka att det blir lite tröttsamt med att ha second hand-shopping som en identitet eller ett ställningstagande. Ett “kolla vilken GOD människa jag är!“. Det är ett privlegium att välja att köpa second hand. Min kompis Patrik skriver om hur lite pengar hans mamma hade när han var liten. Att klä sig i någon annans gamla kläder var ytterligare en förnedring i samband med att vara fattig.
Drömmen är väl att alla konsumerar mindre och vägen dit går kanske genom att shoppa second hand. Lite som att man inte behöver gå från stor karnivor från en dag till en annan, utan kan börja med köttfri måndag och sen arbeta sig ner till att äta mest bara vegetariskt. Det svårt att vara en perfekt människa, men man kan alltid försöka bli lite bättre. Åh gudars så präktig jag låter nu. Men tror faktiskt att det enda sättet att få folk att leva mer klimatsmart och undvika att utnyttja andra människor är att långsamt lura dem (oss!) in i ett nytänk (så där som snabbmodekedjorna lurade oss in i att tycka att det är helt normalt och okej att köpa nya kläder varje vecka). Om det blir för drastiska förändringar som att aldrig mer köpa en ny pryl, aldrig mer äta kött och helt sluta flyga tror jag att folk ger upp dag tre och sen bara skiter i allt.
Hehe, såna här inlägg är inte jättebra om man vill tjäna pengar på bloggen. Företag är sällan jättesugna på att synas i sammanhang där bloggaren uppmanar folk att konsumera mindre, men men.
Eller hur resonerar ni?
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Paula · 5 years ago
Hej Peppe! Jag är bibliotekarie och är nyfiken på om ni besöker bibliotek i LA och hur de är. Om man får lov att önska ett inlägg bara sådär ;) (på tal om hållbarhet och gemensamt ägande som man ju kan säga att bibliotek är på sätt och vis!)
Peppe Öhman · 5 years ago
Vilken bra idé! Älskar bibliotek och skriver gärna om det-
Olivia · 5 years ago
Tack för alltid så spännande och kloka inlägg! Också börjat tänka mycket mer i såna här banor. Mest att jag inte pallar gynna fast-fashion-marknaden längre och miljön såklart och man får massa pengar över till annat. Ja, som sagt tänker också så här. Jag provade ha ett år nu (nyårslöfte 2019) utan att köpa nya kläder (undantag underkläder) och det har inte ens varit svårt? Trodde verkligen det skulle vara det men oh så mycket pengar jag sparat och så mycket mer genomtänkta beslut jag kommer göra framöver. Nu har jag liksom hunnit fundera i ett år vilka kläder jag verkligen saknar i min garderob (nästan inga) och kommer investera i kvalitet framöver, hunnit nöta och laga (aldrig gjort förr typ) massa favoritplagg och på riktigt insett vilka plagg jag aldrig använder. Känner mig nyfrälst fast bakvänt typ, jag ignorerar så gott jag kan den här köphysterin som präglar många influencers content och tycker din blogg är ett så himla bra komplement istället. Här går man in och blir utmanad i sina tankegångar och lite upplyst. Älskare!
Peppe Öhman · 5 years ago
Låter så otroligt smart, sunt och inspirerande! Tack fr snälla ord om bloggen <3 blev väldigt glad <3 (har börjat spara snälla kommentarer så jag kan kolla på den när jag känner mig värdelös)
Basse · 5 years ago
Jag tror att man ska sluta prata om kläder helt och hållet. göra dem mindre viktiga genom att ignorera dem. I stället för att berätta att något är begagnat/ekologiskt, strunta i det och fokusera på vem man träffat, vad man pratat om osv. Gäller naturligtvis all annan konsumption också. Lyft fram sociala kontakter, idéer, samtal osv.
Peppe Öhman · 5 years ago
Tänker att det inte är så enkelt. Kläder är/kan vara kultur och konst. Tänker att det handlar om att förändra vårt förhållningssätt till all konsumtion. Och det utesluter såklart inte sociala, kontakter, idéer, samtal etc
AnnFinnSvensk · 5 years ago
Nu kommmer du säkert som vanligt ge en en skarp och nedlåtande kommentar till vad jag försöker få fram. Hursom. Har dock inte köpt ett nytt plagg på minst två år, Kanske trorsor´.
Peppe Öhman · 5 years ago
Kom den här kommentaren fel eller fattas en del av den? Förstår inte vad du menar,
Jennifer Sandström · 5 years ago
Låna och reparera är också två bra grejer som #whitemonday lyfter upp! :) och trots att secondhand blivit allt vanligare känner jag ändå massor av människor som aldrig går in i secondhand-butiker... eller kanske för möbler, men inte kläder. Och som tur är finns många företag som går mer och mer in under linjen ”hållbar konsumtion” - eller som inte handlar om att konsumera varor. Apropå bloggsamarbeten ;)
Peppe Öhman · 5 years ago
Så sant! Tänker att varje gång vi diskuterar det här kanske det leder till att en till person vågar sig på second hand/reparera istället för att köpa nytt. Sakta men säkert förändras konsumtionskulturen. (och JA! så många bra samarbeten som inte har med direkt fysik konsumtion att göra).