Den sämsta egenskapen

1 year ago

Den sämsta egenskapen

Jag scrollade igenom de senaste inläggen och tyckte själv att jag var lite äckligt nöjd med mig själv som får bo i Topanga med en massa hästar och utsikt. Liite för många bilder. Det är bara det att jag är så sjukt lycklig över att få chansen att under några veckor bo på ett sånt här ställe. Lugnet, djuren, naturen och möjligheten att bjuda hem många på middag och gästrum med egen toalett för gästerna. Tänk att det finns folk som bara lånar ut sina hus. Bara för att de tycker att de haft sån tur i livet att de vill sprida glädjen. Mycket snack om att “pay it forward” här.

 

Den sämsta egenskapen

Jag har nästan aldrig skrivkramp eller ångest över bloggen, men när jag har det är det en stress över att låta självgod. Jag stör mig egentligen inte på andra som gör det, men är rädd för att själv uppfattas som självupptagen. Samtidigt: svårt att ha en personlig blogg utan att ha sig själv som tema.

Eller vad är det jag snackar om, jag stör mig visst på folk som visar ett totalt ointresse för andra människor och tror att hemligheten med att vara en spännande och intressant typ är att berätta om hur spännande och intressant man är. Lite motsvarande som klädaffärer som döper sig själv till “Fashion Place” eller “Trend Spot“. Man blir lite skeptisk. ELLER folk som trycker att de är sjukt sociala och otroliga värdar/värdinnor som håller samtalet igång när de egentligen bara håller en monolog som sig själva. USCH.

Finns det någon egenskap ni har extra svårt för? Eller är rädda för att uppfattas som. En riktigt hemsk är snålhet. Jag bjussar hellre alla jag känner än uppfattas som en snål typ.

Den sämsta egenskapen

Jaja, det var inte alls det jag skulle skriva om. Tänkte berätta att vi vaknade upp med punka på bilen, beställde en Uber, men fick låna en annan bil, avbokade Ubern, Magnus körde ner Vidar till skolan i lånebilen, sen kom han upp igen, men hade glömt telefonen nånstans på vägen, sen blev det veterinärbesök i Hollywood för en av katterna, det tog två timmar för Magnus och Vidar att komma tillbaka, nåt slags strul med poddar osv. En usel dag för Maggan med andra ord. Själv har jag ridit en massa hästar och lekt med Majlis. Hon red tre gånger idag. Ropade “Faster, Sven! Faster!” när hon ville att ponnyn Cinnamon skulle trava. (faster som i snabbare inte faster Sven. Snarare renen Sven från filmen Frozen).

Är så otroligt trött i kroppen nu. Så skön känsla för en person som mest brukar sitta framför sin dator.

Den sämsta egenskapen

Anski · 1 year ago
Tycker inte du låter självgod, tvärt emot får man en känsla att du är empatisk. Upplever det snarare som uppfriskande att läsa dina bidrag, skönt att ha något fint att titta på och slipper ”gnäll” en liten stund. (Vilket inte betyder att man inte borde få skriva när man mår dåligt)

Peppe Öhman · 1 year ago
Blev glad över denna kommentar <3

Sara · 1 year ago
Peppe, tack för du visar en annan vardag än det gråa och kalla här i Värmland! Det ger mig mod att våga drömma! (Med andra ord, fortsätt med dessa fantastiska inlägg!)

Peppe Öhman · 1 year ago
<<3 Tack för att du skriver så <3

Sofia · 1 year ago
Tja, du hade ju i alla fall den goda smaken att visa ett ostädat sovrum och beskriva en misslyckad ridtur, så balansen är upprätthållen. Du känner förresten säkert till principen 'making the right thing easy and the wrong thing hard', som brukar fungera bra i vissa problemsituationer med hästar. Här beskrivs den bra, tycker jag, dock vid ett annat problem: https://www.youtube.com/watch?v=zG5DhgEbiDk Det är förstås olika från fall till fall vad som fungerar bäst för att visa hästen den lätta och rätta vägen ut ur problemet, det finns en massa exempel på youtube. Och babysteps som alltid, försåts, så att hästen alltid kan lyckas och du alltid kan berömma den för det:-) En annan sak: du tipsade nån gång om en bra barnvakt i Helsingfors-takten, en vän till mig letar svenskspråkig barnvakt för sin 4-åriga roliga finskspråkiga kille i Kronohagen, sporadiskt arbete.

Peppe Öhman · 1 year ago
Tusen tack för länk! Ska genast kolla på klippet! (det var min syrra som barnvaktade och nu har hon tyvärr fått fast anställning. Men jag kan alltid fråga henne om hon tar kvällsgig!)

Peppe Öhman · 1 year ago
Gillar mycket filosofin och logiken! Gillar inte sporrarna. (och rider man så där mycket på en tvååring?)

Jennifer Sandström · 1 year ago
Haha åhh, vad jag vill träffa Majlis! Du kan alltid berätta anekdoter om henne ifall du känner att bloggen kretsar för mycket kring dig, hehe ;) Jag oroar mig nog generellt kanske också för mycket kring vad andra tänker. Och det är kanske det största problemet i sig? Vore enormt skönt att bara kunna släppa det.

Peppe Öhman · 1 year ago
Du måste träffa Majlis! Hon är väldigt kul (men jag är OCKSÅ rädd för att bli en tråkig bloggare som bara skriver om sina barn). Tycker att det blir LITE lättare att släppa vad andra tänker om en ju äldre man blir, men bloggen är en känslig del av livet.

Jess · 1 year ago
Jag upplever mig själv som självcentrerad. Jag kan må dåligt över att jag visar för lite intresse för andra och pratar mycket om mig själv och mitt. Pratar visserligen absolut inte positivt om mig själv utan berättar ofta om misslyckanden och skämtar om mina brister, men det är ändå jag, jag, jag. Pinsamt. Och tycker inte alls om andra som bara pratar om sig själva.

Peppe Öhman · 1 year ago
Å andra sidan kan det vara väldigt underhållande med en person som skojar om sig själv och tar ansvaret över diskussionen så den inte dör ut.

ÅlandsPetra · 1 year ago
Jag tycker inte alls att det varit självgott utan tvärtom så tycker jag att du berättat om människor som delat med sig av sin rikedom på ett underbart sätt!!! Mer såna människor i vår värld!

Peppe Öhman · 1 year ago
Tack! Och håller med, bra sagt. Så inspirerande. Trots att vi inte har lika mycket kan vi vara generösa i mindre sammanhang.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.