Hur jag skriver böcker

Under de två senaste dagarna har jag skrivit som en jäkla maskin på den andra delen av Maja och Frank-serien. Älskar när historien liksom skapas medan jag skriver och jag sugs in i berättelsen. Går omkring och tänker på Maja och hur hon hade reagerat i vissa situationer. Det sagt är det såklart också tungt och motigt och jag försöker hela tiden lura till mig själv några pauser från romanskrivandet. Att skriva det här blogginlägget är en av dem.

Jag tänkte nämligen skriva ner mina egna bästa skrivtips.

Först och främst tycker jag att Karin Erlandssons bok ”Alla orden i mig” är otroligt inspirerande. Ironiskt nog skriver hon i den att skrivböcker och kurser ibland bara är distraktioner från skrivandet. Det enda som gör att en bok blir skriven är att skriva den. Gillade det. Tycker också Erlandssons målmedvetenhet är imponerande. För att få ihop en hel bok måste man vara ganska bestämd.

Rent praktiskt:

Själv skriver jag alltid bättre på nya ställen (som att flytta mig från matbordet i Stockholm till vardagsrummet i Skåne). Jag skriver också oftast bättre bredvid en annan person som skriver. Och jag gillar att ha ramar. Att skriva ett visst antal timmar eller tecken om dagen.

Det som är helt nytt för mig är att jag tagit promenader utan podd i öronen eller sällskap. Det brukar vara oerhört svårt för mig. Jag har en tendens att fylla all min vakna tid med att antingen producera något eller lära mig något. När Marianne coachade mig kämpade jag med att införa tysta halvtimmar och det har vi pratat mycket om i Friday Lab, alltså vikten av att hjärnan får vila ibland. Tänkte också på en grej som Jenny skrev för nån vecka sedan: Vikten av att kolla/lyssna på populärkultur bara för att bli underhållen, inga andra syften. Alltså: för att skriva bok behöver min hjärna också vila.

Nu kom vi ifrån skrivandet. I sin podd sade Elizabeth Gilbert att man som författare alltid mot slutet kommer till en punkt när man tycker att det inte finns någon fortsättning på texten, att allt är skit och det lika bra är att börja på något nytt. Det är det inte. Alla texter kan förbättras (inte sällan med mindre justeringar) och i alla skrivprocesser kommer man att känna så här –också i den nya efter att ha gett upp en längre text. Fortsätt skriv bara. Det skiljer agnarna från vetet.

Tycker att hela Gilbert-podden är värd att lyssna på. Där diskuterar hon kreativa problem med sina lyssnare och tar in experter som hjälp (jag lyssnar såklart på den för att distrahera mig från skrivandet).

Jag har skrivit alla mina böcker på lite olika sätt, men tycker kanske att det lättaste är att sätta upp ramar. Typ tre akter och sen fylla akterna med händelser. Kan inte påstå att jag gör det nu, men det har funkat tidigare.

Ja och såklart pomodoro-metoden.

Nu måste jag skriva vidare en stund. Hur gör ni som skriver?