Det svåra och lätta med att flytta utomlands

5 years ago

Det svåra och lätta med att flytta utomlands

Förra veckan spelade Maja och jag in en podd som handlade om att flytta och trivas utomlands. Hur man får vänner i det nya landet och vad som är jobbigast/roligast. Jag vet att många av er har bott i andra länder än det ni vuxit upp i och tänkte passa på att be om era bästa råd och det ni tyckte var roligast/jobbigast.

Podden finns på iTunes Det kommer att bli bra och här är en direktlänk till Soundcloud.

Linda · 5 years ago
Svårast: Helt klart att hitta ett sammanhang utanför jobbet. Flyttade pga jobb, som singel, och utan att känna någon alls i nya landet (sjukt bra lön och villkor plus spännande jobb drog iväg mig, haha::)). Umgicks ibland med kollegor, men det var många ensamma helger där jag i princip kunde ha legat död utan att någon hade märkt det. Minns att jag ibland inte brydde mig (tycker om att vara själv mer än genomsnitttet och hade en hund som sällskap), medan det ibland slog mig som en knytnäve av sorg i magen. Så många helger när de enda jag pratade med var hunden och kassörskan i matbutiken. Det tog flera år innan jag kände mig hemma, med vänner som jag kände mig bekväm med, och som jag träffat utanför jobbet. Kan tillägga att stället jag arbetar på är en internationell arbetsplats där 80% har flyttat dit pga jobb, så vi har bra jobbgemenskap, vilket gjorde att det ofta kändes ok att vara själv på helgerna eftersom kollegorna kändes lite som en familj. En familj som dock hade egna familjer och därmed sällan var lediga för häng under helgerna. Mitt tips är att kolla om det finns Facebook-grupper där man kan träffa vänner, som en grupp för en viss hobby eller dylikt. Själv träffade jag alla mina vänner genom en FB-grupp för svenskar, men om man inte bara vill umgås med landsmän finns det ju andra grupper att luska reda på. Saknar mina vänner hemma, att gå och ta en spontanfika eller middag, och min familj. Ibland jättemycket, men det går ju att åka hem. Om man bortser från saknande av familj och vänner hemma så är att flytta utomlands det bästa jag har gjort. Har blivit en modigare, mycket säkrare, mer utåtriktad person, som kan prata med främmande människor på ett helt annat sätt än innan. Jag har självförtroende i mitt jobb, och har genom jobbet utsatt mig själv för riktigt läskiga saker som att åka på stora internationella möten med högt uppsatta personer och faktiskt överlevt att presentera saker för dem. Har gått från att knäna skakar och ångest i veckor innan, till att tycka att det är lite obehaglig men inte mer.

Karin · 5 years ago
Hej! Jag är i behov av ett råd. En tjänst på min arbetsplats som jag arbetat hårt mot i flera år blev inte min. Jag är så oerhört besviken. Jag försöker tänka att det kommer andra chanser, jag försöker vara tacksam över annat i livet som är bra, jag försöker sysselsätta mig med annat, som till exempel träning. Men ingenting hjälper. Hur ska jag göra? Jag vill inte att det här ska förstöra hela min sommar, men just nu känns det som att dett kanske kommer att göra det.

MC · 5 years ago
Spontant känner jag: fuck tacksamhet! Låt dig själv vara besviken, ledsen och arg. Klart det är skit när du inte fick det du kämpat för. Gräv ner dig i det ett tag, borsta av dig, ta reda på varför du inte fick tjänsten och sätt nya mål. Kanske var det något enkelt väldigt konkret som gjorde att någon annan fick tjänsten? Kanske kan du också skaffa dig den kunskapen och erfarenheten? Nä var lite arg och ta fram jädrar anamma, det är din tur nu!!✌

Elisabeth · 5 years ago
Roligast: att man sällan har tråkigt. Hjärnan har fullt upp med att tolka allt det nya, så en viss del av hjärnkapaciteten är hela tiden upptagen av det, vilket är stimulerande. Det är de små sakerna, som skyltar, hur trafiken fungerar, vägmarkeringar, betydelsen av olika trottoarmarkeringar, arkitektur, språket man hör, folks kläder, växter. Allt det har hjärnan full koll på i hemlandet och behöver inte hantera, men i det nya landet måste allt sånt tolkas, även om det sker undermedvetet. En annan rolig sak är att man kan omvärdera sig själv och sitt sätt att leva, och testa något nytt. I och med att man lämnar alla sina föreningsaktiviteter, skalar bort mängder med prylar i flytten, ändrar alla sina vanor som hur man pendlar till jobbet, var och hur man handlar mat etc, så får man en chans att bygga upp det på nytt och testa andra sätt att leva på. Jobbigast: två uppenbara saker är att man saknar människorna i hemlandet, och att det är svårt att hitta nya kompisar i nya landet. Men förutom det så har det varit svårt att förstå sjukvårdssystemet. Vissa av familjens diagnoser har gått utmärkt att få hjälp med, medan andra är helt omöjliga, och vårdalternativ som är standard och finns överallt i Sverige verkar helt okända här. Språket är en annan sak. Det var lätt att lära sig i början, såpass mycket att man kan prata med folk i butiker och på marknaden. Men nästa steg, att faktiskt kunna börja använda språket på jobbet och i småpratet på fikarasten känns oöverstigligt. Vi är supernöjda med vår flytt, den har utvecklat hela familjen på så många sätt.

nina · 5 years ago
Att språket alltid fortsätter vara min akilleshäl. 20 år här, men kan känna mej som ett barn för att jag alltid gör fel. Ska tilläggas att jag jobbar som lärare och använder språket hela tiden! Skulle så gärna vilja vara suverän:)

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.