Aningslösa utpekare

Anna · 7 years ago
Jag tänker att de båda hänger ihop, och båda behövs. Lagstiftning sker ju via folket, som väljs in i riksdag. Dom bor i större delen av landet, och representerar oss alla. Det är viktigt att det drivs en klimatagenda där. Men även vi som inte är politiker påverkar, genom att dagligen välja med våra val och plånböcker. Köpa mindre, förbruka mindre, köpa ekologiskt osv.

Anna · 7 years ago
Vi har inte haft råd att flyga på semester sen 2015, så det är väl mitt strå till stacken. Försöker äta mer grönt och mindre kött, min tvååring har redan valt en halvt vegetarisk väg där han sorterar bort kött och endast tuggar i sig grönsakerna. Fisk äter han dock gärna. Behöver bil för att ta mig till jobbet, men jobbar nu endast halvtid så det blir färre resor.

Pippi · 7 years ago
Jag älskar ju att resa, men har faktiskt inte flygit på ett år nu. Jag fick barn och tänker på att jag vill lämna en värld till honom också. Året innan mitt flygförbud så var jag i Polen 2 gånger, London, Barcelona, Malaga, Helsingfors, Hong Kong och New York (flög från Sthlm) och nu skäms jag lite över min egoism. Men det är svårt för samtidigt vill jag ju definitivt ta med min son på resor, men funderar på att tex åka tåg till London nu istället för flyg.

Liljan · 7 years ago
Jag har varit vegetarian i en herrans massa år (12?) och flirtar mer och mer med veganismen, både pga miljö och pga hemsk industri. De senaste fem åren flög jag privat bara ett par ggr inom Norden, men nu i vintras var jag en månad i värmen bland släktingar och i vår ska jag till the US - och skäms!! Blir inga privata flyg på ett bra tag framöver. I jobbet måste jag också resa en del inom Norden, men imorgon tex har jag valt att ta tåget till Österbotten och tillbaka. ToR över 8h, men men...

Johanna · 7 years ago
Känns lite som en bubbla fortfarande? Pratade med folk på jobbet om detta och flera hade inte ens hört talas om flygskammandet. Men det kanske är som med feminismen, att det börjar hos en liten grupp som vågar och kan göra sin röst hord, och sen sakta, sakta sipprar det vidare till en större grupp. Dock känns det fortfarande inte okej med skammandet för mig. Jag har tex inte ätit kött på över 30 år, men vill hellre inspirera än skamma andra att äta mer vegetariskt. Det känns hederligare. Piskor ser jag hellre att politiken tar hand om, men som Anna säger hänger ju allting ihop med våra attityder.

Emma · 7 years ago
Många jag känner (framförallt jobbet) är ganska obrydda om debatten om flygskammande och miljö, men de flyger ändå mycket mindre än många som verkar medvetna.

Basse · 7 years ago
Jag (vi) har minskat på det mesta. Tror inte jag slutat flyga helt och hållet även om jag hoppas det. Förutom att mänskligheten använder fossila bränslen är det stora problemet konsumptionen som livsstil och den hänger tyvärr hårt ihop med megatrenden urbanisering. I och med att de fossila utsläppen fortfarande inte minskar och med tanke på hur stormaktspolitiken ser ut, ser jag inte ljust på mänsklighetens framtid. I praktiken är utsläppen är redan över den kritiska gränsen. Men försöker vara optimist och göra vad jag kan.

Emma · 7 years ago
En grej jag också tänkt på i relation till det här är ju hur spännande det är med personer som varumärken i den här kontexten. Vi har ju inga problem med att skamma företag som konsumentet för att de ska ändra sig, men när det plötsligt är individen som är varumärket blir ju skammandet verkligen personligt. Isabella Löwengrip är ju ett praktexempel på detta, hennes läsare nöjer sig inte med att företaget anställer en CSR-manager, Isabella ska själv ställa om för att det ska gälla. Mycket spännande tycker jag!

Jessica · 7 years ago
Jag tycker det är så sjuukt svåra frågor. Jag behöver bil för att ta mig till stallet. Skulle gärna köra miljövänlig bil, men förstår mig inte alls på elbilar. På jobbet fick vi häromveckan först en lektion i att det är bra att ha elbil, sedan att ett av jobbets stora miljömål är att spara på el?? Jag får det bara inte att gå ihop. För att inte tala om problemet med tillverkningen av batterierna och vad man ska göra av dem sedan. Angående skammandet så uppfattar jag det kommer från folk som vill trycka ner andra för att visa att de är bättre själva (läs inte har råd att flyga och därför är avundsjuka, åtminstone om man läser kommentarer på t.ex. Blondinbellas blogg.) Med det sagt så anser jag att man borde minska flygandet, men jag älskar verkligen att resa.... Ett stort problem tror jag är lågprisbolagen. Sätt ordentliga priser och skatter på flygen så minskar resandet i alla fall till de nivåer det var på 90-talet då det var lyx att flyga. Jag har tittat på möjligheter att åka tåg istället, men det är både dyrare och mycket svårare att boka då man måste in på varje lands eget tågbolag och boka... Det jag hoppas att kommer inom några år är resesajter där man kan boka t.ex. Stockholm- Rom med tåg och få förslag på övernattningar etc. på vägen. (Tipsa era entreprenörsvänner) Angående kött så är det inte heller så enkelt. Jag är god vän med en fårbonde och vi har pratat många timmar om detta. Om man ser till koldioxidutsläpp så skulle djurhållning med växelbete på stora områden binda mer koldioxid än vad odlingar gör. Därför försöker jag äta kött från mindre gårdar med vettig djurhållning, både för djurens och miljöns skull. En grej vi absolut borde få till är att plantera blommar mitt i åkrarna på det sätt som det var förr. Det skulle åtminstone motverka insektsdöden, vilken för tillfället skrämmer mig mer än klimathotet. Det blev en lång kommentar, tydligen är detta frågor som jag funderat en hel del på....

Mia · 7 years ago
Det här är så intressant och så knepigt! Å ena sidan har du säkert rätt i att det behöver bli obekvämt för att någon förändring ska ske, men å andra sidan har jag svårt med det här att all skam och skuld sätts på individer. Privatpersoner i allmänhet och influencers i synnerhet känns som ett lite väl enkelt byte. Jag vill ha mer press på storföretag, miljonärer med privatflyg och industrin. Jag hörde nyligen också om hur mycket utsläpp IT-industrin står för och fick nästan hjärtsnörp. Det vill jag också veta mer om! Framför allt tror jag alltså på att det krävs styrning i samhället. Personliga val är förstås viktiga, men kanske mer som positionering och identitetsmarkör? Nu bollar jag bara med halvtänkta tankar. Eller så försöker jag skjuta skulden ifrån mig eftersom jag också älskar möjligheterna som flyg ger...

Jessica Segerberg · 7 years ago
Det har klickat till i huvudet på mig det här året, både med flyg och bilåkande. Utsläpp har blivit en av faktorerna som jag räknar med. Typ orkar jag/snabbhet/billigast/utsläpp. Har nyligen skaffat en långfärdscykel och tänker mig att jag ska resa för egen kraft så ofta jag kan lägga den tiden (är frilans utan barn). I sommar tänker jag cykla från sthlm och upp till finska gränsen. Nästa år kör jag ned i Europa! Jag tänker att, även om du och jag lever i en bubbla om klimattänkandet så ger det iaf mig mer kraft att känna förändringen än att se en hopplöshet.

Ulrica · 7 years ago
Äter vegetariskt sedan många år, på senare tid alltmer veganskt och det mest pga klimat/miljö. Tänker en del på flygning, men har inte helt landat i en tydlig åsikt/t ställningstagande. Principiellt tycker jag att det ska regleras gnm lagar, och att sådana ska riktas mot de områden/företag som står för de största utsläppen. Samtidigt är ju vi alla del av samhället, så självklart behöver vi bli medvetna och fundera kring vår egen del i detta. Men! Att skamma enskilda personer till att avstå sin kanske efterlängtade resa var femte år, nja, där är jag inte. Än iaf. (Skrivet med skammens rodnad från en hotellsäng på Teneriffa. Där sportlovet spenderas pga "behöver sol och miljöombyte". Det är inte lätt att vara/göra/bete sig rätt. I alla lägen.) Tack för att du belyser på sakligt vis!

Sunni · 7 years ago
Jag har blivit väldigt noga med att ta skor och kläder till skomakare och skräddare för att lappas/fixas med påföljd att jag köper oerhört mycket färre skor, stövlar och kappor, jeans och liknande. Tycker jag är ett bra tips för de av oss som bor på ställen där det finns skomakare, skräddare osv. Där tycker jag lagstiftaren skulle kunna kliva in med fördel och ge en miljörabatt på momsen för just dem (alltså skomakare). Och kanske finansiera en sådan åtgärd med flygskatt. För att svara på din fråga tror jag starkt att en kombination av konsumentmakt och lagstiftande (påtryckt av oss väljare som jag tror Anna skrev ovan) är lösningen.

Lisa · 7 years ago
Har varit vegetarian sedan jag var 13 och närmar mig 30 ;D haft köpstopp i två månader och det känns som att min hjärna har förändrats. Går inte och tänker på saker jag behöver längre, sjukt befriande. Är så pepp på vad som händer nu med flygdebatten och folk som börjar med köpstopp för det ett rent fuck you finger mot kapitalismen. NEJ, vi enskilda små människor kan inte göra allt utan det är också upp till politiker stora bolag, men blir såååå paff på typ Schulman och hans omvärldsanalys som inte verkar se vilken jävla grej det här är!

Louise · 7 years ago
Jag tror också mkt på bubbla. Ser till exempel i grupper på Facebook att folk ber om restips eller berättar om resor osv. Och jag tänker alltid att OJ nu kommer det bli diskussion. Men det blir det inte! Folk tipsar och berättar om egna resor. Som om det var 2017! ;) MEN jag tror att det sprider sig. Min förhoppning är att det kanske rivstartar med skammen, men att det sedan kan övergå till inspiration. Och givetvis måste politikerna in och styra! Det stör mig enormt att de är så rädda att folk ska bli sura, att de ska bli opoppis att de inte vågar fatta obekväma beslut. Tips: Kropp och själs avsnitt om klimatångest gillade jag. Liksom mjuk ton, intressanta vinklar. Inte så djupgående kanske, men ändå bra! Kram! ps: du var ju liksom den positiva droppen som gjorde att jag tog steget och slutade äta kött! Bara genom att du gjorde det till ett "när det funkar"-beslut, inte till ett ALLTID och FÖR ALLTID-beslut. TACK!! Äter nu bara kött om vi blir bortbjudna och kött serveras. Vilket innebär extremt sällan.

Saarinen · 7 years ago
Som ett bittert 90-talsbarn som hela sitt liv varit fascinerat av fjärran kulturer, städer, språk och natur men aldrig haft råd med att resa runt så får jag konstatera att det ligger något typiskt i det att det nu blir skamligt att flyga när jag äntligen skulle börja ha råd med det. Dock inser jag att detta inte är något verkligt problem. Fastän jag själv blivit flygskeptiker så anser jag att i stället för att aningslösstämpla flygande resenärer så är det bättre användning av resurser att befrämja och driva aggregatnivåns lösningar såsom utsläppsrättshandel och kärnkraft om vi verkligen vill nå de kritiska klimatmålen. Det ena utesluter inte det andra förstås men vi har inte tid på att vänta på förändringar på individnivån.

Monika · 7 years ago
Jag skulle ju gärna se att vi put the blame where it belongs, på stora företag som inte bryr sig om miljön och superrika som gör vad de vill. Men samtidigt så misstänker jag också att lagstiftare helst inte gör några större förändringar innan de känner att den stora massan är öppna för något visst, därav vikten av att vi också gör förändringar och visar på vad vi tycker är viktigt. Så lite båda då kanske? De livsstilsval jag gör är ju droppar i havet, men tänker att jag bidrar till ett förändrat attitydklimat iaf.

Cessi · 7 years ago
De här är så svårt. Har hela barndomen känt skam över att inte varit på utlandsresa. nu som vuxen vill jag uppleva de alla pratat om sen jag var liten och nu känner jag skam över att jag flyger en gång vartannat år inom Europa. Äter minimalt med kött och inga mjölkprodukter alls så de känns ju ändå lite bättre. Köper 80 procent av kläderna secondhand mest för att de e kul men också lite för miljön.

Jane · 7 years ago
Har inte flygit på decennier (pluggat), nu har jag ett ok jobb, jag är vegan, barnlös (varför tas aldrig det här upp? Hur mycket belastning på vår jord varje barn faktiskt för med sig?), har inga husdjur, ingen bil och reser kollektivt. Flyger långt och kommer att fortsätta med det utan skam. Jag röstar mot alla politiska "styrmedel" som rör straffbeskattning men röstar gärna för att den skatt jag betalar som flygresenär faktiskt går till forskning för ett mer hållbart flygbränsle (dvs punktskatter, för mig helt obegripligt att det är förbjudet?) Jag tycker att alla ska ha råd att resa.

matilda · 7 years ago
jag tycker det borde lagstiftas kring det. inte hur många kilo kött varje person får äta, men för företag. hur mycket företag får släppa ut och bla bla. med det sagt, så sopsorterar jag nitiskt och äter nästan bara viltkött, när jag äter kött. jag tycker inte så mycket om kött så jag käkar det inte så ofta. jag har inte flugit på flera år, med det beror mest på att jag inte haft råd. däremot nu när jag drömmer om att resa nånstans så fastnar jag i att jag inte vill flyga pga miljön.samtidigt som jag inte tror på att begränsa just mitt flygande, eller ditt flygande för den delen. problemet tror jag är de tomma flygplanen som flyger (en gång flög jag London-LA i ett gigantiskt flygplan. vi var kanske 50 pers där. jag var själv i mitt "rum" på planet. det planet borde inte fått lyfta för vi var för få på det. fast då tyckte jag det var skönt för jag kunde sträcka ut mig och sova på en hel stolsrad) samt dom som flyger i jobbet tre gånger i veckan. där kan varje person få en pott med flygmil! om man räknar ut hur många flygmil världen tål och ger varje människa på jorden exakt lika många flygmil. sen kan man, om man som till exempel jag, inte vill/har råd att fluga, då kan vi sälja våra flygmil. visserligen blir det ju en lyxvara då och det är ju trist... men å andra sidan flygs det inte för mycket, för när flygmilen är slut så är dom slut.

Jessica · 7 years ago
Jag tror det behöver lagstiftas och beskattas. Jag tror företagen och flygandet i arbetet är något man skulle kunna minska rejält. Låt en förälder som kämpat med ekonomin i flera år för att komma iväg på semester med barnen en gång, flyga med medvetenhet men utan skam. Låt företagen skämmas som flyger sina anställda på onödiga möten som kunde genomförts på Skype skämmas. Flygande har alltid varit en klassfråga. De som har mest pengar flyger mest och kommer fortsätta flyga mest. Beskatta de som flyger mest rejält. Jag vill prata om klimatproblematiken ur ett klassperspektiv.

Hanna · 7 years ago
Jag har minskat min klädkonsumtion kraftigt eftersom jag blir äcklad av klädindustrin på flera fronter. Försöker också köpa så mycket som möjligt lokalt av lokala producenter. En sak jag dock är jävligt försiktig med då det kommer till miljötänk är att kritisera andra, eftersom man då direkt faller i skenhelighetens fälla. Precis som Emma skrev här ovan är det inte de som är mest miljömedvetna som lämnar det minsta ekologiska avtrycket. Vi lever inte endast i en miljöbubbla utan framförallt i en klassbubbla.

Karin Palmén · 7 years ago
Vi äter vegetariskt och gärna veganskt till vardags (och fest iofs), alla mjölkprodukter barnen (och vi ibland) ännu äter är ekologiska pga just betet och den diversifiering och kolsänka fritt betande djur skapar. Undviker matsvinn genom att veckohandla och planera maten. Vi flyger väldigt lite, gärna aldrig mer. Senast varit på familjeflyg för snart tre år sedan, jag har flugit en gång efter det. Vi ska klimatkompensera genom att skydda urskog om vi flyger. Minskat shoppingen så långt det går (och det går ganska bra), särskilt klädkedjorna. Byta, köpa secnomd hand och framför allt: gärna INTE KÖPA ALLS. Secondhand blir så lätt bara ett till sätt att upprätthålla sjuk konsumtionskultur och plastkläder samlas i berg iandra länder istället. Jag försöker följa möjligast lite inrednings- och liknande konton för får onödigt habegär och sedan känner jag mig diffust berövad, helt utan orsak i överflödet. Men så funkar detta opium till kapitalism. Så försöker undvika sådant jag vet att föder en lust att köpa. Vi sorterar jättenoggrant, och försöker allt vi kan implementera miljötänkande i barnens vardag. Ska försöka hinna ordna kläd- och leksaksbytardag i vår stadsdel och diskutera med dagisföräldrarna om vi kunde ge mindre plast i gåvor på kompiskalas etc. Tänker att ju fler man får att tänka efter är bra. Men kanske viltigast: ställer upp i riksdagsval för att föra fram denna fråga både i valrörelsen och förhoppninsvis riksdagen. Det är ju där allt stort måste ske, lagstiftning, ändringar i lantbruksstöd och skogspolitik, strukturförändringar kring energi, byggande, boende, transport och satsningar på verklig cirkulär ekonomi. Och satsningar på utbildning och forskning, förstås. Tror riskerna är enorma de kommande åren. När stora förändringar drar in måste vi stå stenhårt på jämlikhet, kunskap och medmänsklighet, annars rasar det mesta. Men kyckas vi vända skutan finns det massor att få och vinna med mer balanserat sätt att leva, bygga, äta, vara medborgare framom konsument. Tror vi kan få mening, samarbete och en gemenskap många suktar efter. Och vem vill liksom att djur ska dö och ha det sämst, haven ruttna och se samhällen rasa samman?

MC · 7 years ago
Jag är bra på att ha ångest över det, men dålig på att omsätta det i handling. Jag är en sån som borde beskattas mer. Och slås på fingrarna helt ärligt. Skyller/rättfärdigar mycket på tidsbrist när jag nog egentligen bara är bekväm av mig. Jag flyger med man och (nu) två barn över Atlanten varje år vilket är sjukt, min man flyger i jobbet. Kött äter vi för mycket, handlar gör vi för mycket och så har vi två stora bilar. Och en båt. Känner mig som en idiot när jag handlar i tygpåse eller står och sorterar på återvinningen. Som att släcka en skogsbrand med en fingerborg med vatten. Vet ju hur fel jag gör, men vet inte ens var jag ska börja. Du vet när man känner att man redan ätit så mycket chips så det är skitsamma så man äter hela påsen... Kanske hittar vägar i communityt sedan?! Okej nu öppnade jag mig verkligen här. Örk.

Viktoria · 7 years ago
Jag har i princip slutat äta kött. Köper så lite som möjligt och insåg att gamla kläder håller ett tag till. Försöker undvika att flyga och har lyckats hålla mig på marken ett år utan problem. Hade grov klimatångest i somras pga värmen och gjorde en del test där du ser hur du konsumerar och vad som generar utsläpp. Stor ögonöppnare.Annars är bilen är min stora klimatbov men bor på landet så jag behöver den, och har en hobby där mycket bilkörande kommer på köpet. Funderar på att börja cykla mer i vår och minska ner på kortare bilfärder till tåg och snabbköp osv. Men lätt är det inte ...

L · 7 years ago
Så många andra har sagt så många bra saker redan! :-) Jag tänker att det är en bubbla. En halvdan jämförelse: jag och min familj rör oss bland människor där verkligen i n g e n röker, så när jag träffar på någon som röker blir jag på fullt allvar förvånad över att någon gör det, för vet inte alla att det är skadligt? Lite så tänker jag att det är med att kämpa för ett miljö- och klimatvänligare liv. Om vi bara träffar/läser/lyssnar till människor med liknande åsikter så blir vi bekräftade i att så ser världen ut. Confirmation bias helt enkelt; att vi mer eller mindre medvetet söker och ofta väljer den info som bekräftar det vi redan tror på. Inget konstigt och inget vi kan komma undan, bara ett typiskt mänskligt drag. Jag kämpar med en rejäl dos klimatångest just nu och funderar över om vi gör rätt saker. Jag tror att många bäckar små är bra, men inte tillräckligt för att åstadkomma den enorma förändring som krävs. Det måste till politisk styrning och åtgärder måste ske också på internationell och global nivå. Jag är också bekymrad över att inte själv veta vad som är bra förändringssteg och vad som bara är pseudoåtgärder; sådant som känns bra att göra och som en tror är miljövänligt men som sett till ett helhetsperspektiv kanske kostar miljön och klimatet mer än det smakar. Alltså inte bara göra saker utan faktiskt göra rätt saker? Det måste finnas forskning på det men hur hittar jag den och hur sjutton ska jag som småbarnsförälder hitta tiden att söka efter info? Med det sagt: jag har sopsorterat i hela mitt vuxna liv, vi har kompost (vill lära mig mer om bokashi som ett alternativ), vi odlar frukt och bär och grönsaker i trädgården sommartid (drömmer om växthus), jag handlar till viss del ekologisk och/eller närproducerad mat och jobbar på att äta mer vegetariskt i vardagen, jag köper begagnade kläder till barnen framförallt (även om jag också köper nytt på rea), jag försöker låta bli att konsumera i onödan, vi har inte flugit efter att vi blev föräldrar 2014... Det är alltså inte så att jag inte gör något. Ändå känns det inte tillräckligt. Den känslan är tung att bära.

puva · 7 years ago
Härom dagen läste jag en nyhet om att finländarna köper mer och billigare kläder än någonsin. I artikeln sades det att "köp färre plagg men av bättre kvalitet"-mentaliteten bara slagit igenom hos ett fåtal. Först blev jag riktigt nedslagen eftersom klädindustrin är en sån ful bov på många sätt (större utsläpp än flyg t.ex) men å andra sidan: all förändring börjar ju med att några få invigda startar en trend som sedan blir ett allmänt tänkesätt. Ännu på 1960-talet ansåg ju många att bilbälte är frihetsberövande. Nu är det inte tu tal om saken: alla använder bilbälte. Större förändringar är då frustrerande långsamma.