Skönhetsmaten och kvinnans utseende

6 years ago

I senaste podden diskuterar vi det jämställda samhället och fokus på kvinnans kropp. Jag pratar om att det nordiska samhället har kommit väldigt långt i ekonomisk och politisk jämställdhet, men att kvinnans kropp ännu är ett objekt som ska behaga andra. Själv är jag obehagligt medveten om att jag också är ett offer för patriarkatets skönhetsideal. Jag rakar ben, smörjer kropp och sminkar mig. Förutom igår när vi skulle fira bröllopsdag på restaurang och Magnus insåg att han tappat bort sin badväska, med allt mitt smink, ny baddräkt, parfym etc, nånstans på vägen mellan Yasuragi och Valhallavägen*. Efter nio år av äktenskap säger Magnus att han inte ser så stor skillnad på mig med eller utan smink, eller att han tycker jag är lika snygg utan smink om man ska vara noga med citaten, men jag är så pass inskolad i patriarkaliska värderingar att jag känner mig lite naken utan mascara på restaurang. Antar att det bara handlar om att vänja sig, men jag tror att det skulle vara svårt för mig att inte alls anstränga mig för att vara fin. Så grundlurad är jag. I dagens DN skriver Sara Martinsson träffsäkert om skönhetsmaten och pressen på kvinnors utseende.  "Nu när kvinnor erövrat så väl ekonomiska som politiska medel har våra kroppar blivit den sista utposten. Den som har en läggning åt det syrligare hållet skulle säga att där går en rak linje från beauty food till bantningspiller till abortmotstånd." *Magnus tog färjan tillbaka till Hasseludden och hittade väskan. Visserligen dyngsur av nattens regn, men ändå!  

AlandsPetra · 6 years ago
Under min tonårstid försöke jag många gånger försökt lära mig att sminka mig men gav upp. Mina nerver håller inte för sånt petande. Då jag i 18-årsålder fick glasögon började jag istället ha glasögonbågar med mer färg i. Det finns så coola å snygga glasögon nuförtiden så det är ett jätte bra alternativ för mig!

Peppe Öhman · 6 years ago
Jag har antagligen sminkat mig på exakt samma sätt sedan jag var 18. Noll utveckling på den punkten.

Jessie · 6 years ago
Eller hur! Denna sommar har jag knappt sminkat mig eftersom jag har badat så mycket, det är både befriande och sjukt läskigt eftersom jag aldrig visat mig osminkad innan.

Malin · 6 years ago
Definitivt vanesak. Nuförtiden sminkar jag mig aldrig till vardags vilket har lett till att jag bara tycker det ser konstigt ut med mycket smink. Men visst lite mascara vill jag nog ha om jag annars är uppklädd.

bohemianmaggie · 6 years ago
Vanesak för mig också. Sminkar mig endast till finare tilställningar och festligheter, aldrig till vardags och sällan då vi går ut och äter. Så det finns väl hopp, är väl vad jag försöker säga. :) Vänja sig ur patriarkatets invanda handlingsmönster.

Peppe Öhman · 6 years ago
Ni ger mig hopp. Får väl ta en mascarafri dag efter en annan. Babysteps. det här är kanske en annan sak, men tycker också att det finns nåt kul i smink. att leka med sitt utseende, men det är vid närmare eftertanke långt ifrån att vardagssminka sig med tristess i sinnet varje morgon.

bohemianmaggie · 6 years ago
Joo det är sant. Det är ju också kul att sminka sig! Jag tycker om hur fräsch och snygg jag ser ut och känner mig med mascara och läppstift och ibland hela shebanget. Kontrasten blir så tydlig från mitt vanligt osminkade fejs. Fast den fiilisen är väl nåt annat än vardagssminket med sömn i ögat kanske.

läsaren · 6 years ago
Det beror nog på hur man är van att se folk också. För några år sen besökte jag av nyfikenhet laestadianernas sommarmöte suviseurat. Dom sminkar ju sig inte (annat än att vissa kanske jämnar ut hudtonen). O färgar inte håret. Då slogs jag av hur bra folk ser ut utan smink. Eller ja,kruxet är väl att det är svårare än man kan tro att använda smink på det sättet att det faktiskt är bättre ut.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.