Några av mina misslyckanden

6 years ago

Linn skrev ett så jäkla bra inlägg om misslyckanden hon gjort de senaste tio åren. Så befriande och mycket intressantare och mänskligare att läsa om misslyckanden än bara framgångshistorier. Jag ska försöka gräva fram några av mina, svårt eftersom jag inte vill att det ska bli koketterande. Jag tror för övrigt att min ganska stabila lyckokänslor beror på att jag är svinbra på att förtränga misslyckanden, pinsamma situationer och oförrätter. Okej, djupt andetag, nu kör vi.
  1. Kom inte in på Soc&Koms journalistlinje första gången jag sökte. Färsk ute ur gymnasiet var jag uppenbarligen inte mogen att plugga till inträdesprov. Minns att mamma blev besviken och det kändes som ett mycket större nederlag än att inte komma in (får ta det med min psykolog).
  2. Tackade nej till en praktikplats på EU-parlamentet för att jag inte ville flytta ifrån min dåvarande pojkvän. Vi gjorde slut två månader senare och jag insåg först då vilket as han egentligen var.
  3. Sökte stipendiet för USC också året innan jag verkligen fick det.
  4. Som singel och drygt 20 dejtade jag två killar och skulle sms:a den ena medan jag umgicks med den andra. Textade fel kille. VÄLDIGT dålig stämning uppstod. Får skamsköljningar bara jag tänker på incidenten. Okej, mer misstag än misslyckande.
  5. Glömde söka andra stipendier än Kulturfondens i år. Min ekonomi kunde alltså ha sett bättre ut i år.
  6. Skrev ett reportage för ett svenskt magasin, tyckte det blev helt okej. Det tyckte inte magasinet och det blev en hel del utredningar kring missförstånd och omskrivningar innan jag kunde fakturera dem. Skämdes mycket för att ha missförstått så mycket.
ja och sen har jag ju sökt en massa jobb och fått nej tack på annat håll, men det är jag antagligen inte ensam om. Tycker för övrigt att ni ska gå in och läsa också kommentarerna hos Linn. Och vore kul om någon ville erkänna sina misstag här också.

matilda · 6 years ago
jag vill dela med mig av mina misslyckanden men kommer just nu ärligt talat inte på några. en god vän sa till mig en gång "Matilda, you are so afraid of failure you dont even try things." och det är nog ganska sant. men jag återkommer med misslyckanden.

Peppe Öhman · 6 years ago
Men DET tror jag verkligen inte om dig! Du verkar ju göra tusen och en saker, flytta runt och ha dig.

Anna · 6 years ago
Sökte till tradenomlinjen som trettioåring och kom in men tackade nej. Tolv år senare är jag trebarnsmamma med ett jobb jag inte riktigt trivs med men vet ej om jag orkar ta tag i saken igen.

Peppe Öhman · 6 years ago
Kanske du inte måste ha en ny utbildning, utan kan bygga vidare på den yrkeserfarenhet du har? Det kommer att gå bra (lyssna på podden och ta kanske hjälp av coach MArianne!)

Frusnygg · 6 years ago
Hur många år till ska du jobba? Det ger perspektiv på beslut och kraft att ta beslut. Det ska vara kul på jobbet! Hälsningar och lycka till vad du än gör!

Jennifer · 6 years ago
Gillade också Linns inlägg. Vad kul att du spinner vidare. Fick även mig att börja tänka till och spenderade min morgon med att fundera på alla mina misslyckande.. Bra start på dagen ;) Fick ta hjälp av listor över gamla drömmar/mål för att komma på allt vad jag misslyckats med. Ett framtida blogginlägg!

Peppe Öhman · 6 years ago
hehe, tänker att det är en bra egenskap att snabbt kunna glömma sina misstag :)

MC · 6 years ago
Fasiken mår lite dåligt när man börjar tänka igenom det här. Känner inte att jag gör några normala misstag, eller så gör jag det hela tiden så jag inte identifierar dem, utan bara sjuka saker som får mig att fundera över hur det står till där uppe mellan öronen egentligen. De tre saker jag kom på som ploppade upp direkt har alla med bajs att göra dessutom. Du hör ju, jag är ett djur! Första var när jag gick på ett månadsmöte på H&M (jobbade som strategisk inköpare och gruppchef på avdelningen som byggde/öppnade alla butiker) med massa höjdare och inser när vi står o småpratar efteråt att jag har en hundbajspåse med innehåll i kavajfickan. Och får såklart tics och berättar detta för sällskapet. Andra gången fick jag turistmage i Vegas och var på poolområdet på hotellet, kastade mig in i hissen i bara bikini. Bodde tyvärr på 19:e våningen så hann inte ända upp. Tredje tar jag inte ens upp. Önskar att jag var mer av typen som glömmer deklarera eller tankar fel bränsle i bilen.

Peppe Öhman · 6 years ago
hahaha, TACK för dessa! Dagens första skratt och SYMPAT!

Ennet · 6 years ago
Ett av många misstag skedde för 12år sedan.Hade just blivit dumpad av en pojkvän vie telefon.Under samtalet hade jag ansträngt mig att låta sval och cool, typ ”ok, lämnar tillbaka dina cd:en på måndagen!”.Skrev sedan ett sms om hur ledsen jag var, som jag skulle skicka till min bästis MEN som jag i misstag skickade till pojkvännen som just dumpat mig!ååååh!

Frusnygg · 6 years ago
Mitt största misstag, tycker det är svårt. Har det ju bra nu och om jag handlat annorlunda vid några avgörande tillfällen tidigare i livet så hade det ju inte varit som det är. Är det ett misstag att vara en ”slow starter” ?Fattade inte vilken toppraktik jag fick under min utbildning. Sumpade den, ärligt talat, genom att vara så förbannat nervös för att göra fel hela tiden. Nu när jag är 53 och inte är ett dugg nervös på jobbet längre känns det som jag måste jobba tills jag blir 100 innan jag är klar med allt kul jag vill göra.

Monika · 6 years ago
Jag ångrar ibland att jag inte övade mer på att verkligen bli bra på mitt instrument nör jag var ung, har idag svårt att se professionella orkestrar spela utan ett stråk av sorg över att det är ett liv jag aldrig fick pröva på att leva. Är absolut inte missnöjd med livet nu, har mycket som jag säkert inte fått ifall jag valt annorlunda, men det är det där med Sylvia Plaths plommonkvistar och man vill testa alla. Annars är det enda jag kommer på relationer som jag borde ha förstått att göra slut i mycket tidigare (eller den där killen jag bodde ihop med ett halvår efter att vi gjort slut HETT TIPS GÖR INTE DET). Är uppenbarligen också mycket duktig på att glömma misslyckanden, eller låstsas att det var så lärorikt så istället för att älta dem :)

I-L · 6 years ago
Jag ångrar mest att jag som yngre gjorde så fega val. Stannade för pojkvänner/kompisar/familj istället för att åka utomlands/börja studera på annan ort som jag egentligen ville. Känner på något sätt nu hela tiden ett behov av att ta igen de förlorade utbytesstudierna/au pair-erfarenheterna/interrailandet jag inte gjorde som ung. Också annars gjorde jag praktiska men fega val som i och för sig gjort att jag i dag gör det jag gör (och vill göra!) men kan tycka att det är trist att jag inte gjort saker fullt ut och tagit vara på tiden. Utöver det kom jag inte in på Konstindustriella högskolan, jag har aldrig fått ett stipendium trots att jag sökt många och jag har också lyckats messa fel typ (vid helt fel tillfälle)... Sen en MASSA små misstag nästan dagligen som går ut på att jag glömmer saker, inte är uppmärksam, inte planerar. Det leder i längden till att jag får städa upp efter mig själv och skämmas en massa. Borde bli bättre på det.

Maria · 6 years ago
Jag mår så illa av mina misstag att jag aktivt förtränger dem, så jag kan inte nämna ett enda. Jag gör bort mig hela tiden när det gäller interaktion med andra människor, men det räknar jag inte som misstag. Det är mer att jag har en jobbig personlighet.

Peppe Öhman · 6 years ago
I mina ögon/öron blir allt du gör och säger guld. (jobbig personlighet är bara en omskrivning för intressant)

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.