Basse ·
8 years ago
Sidokommentar: man behöver inte kunna finska i Helsingfors. Kolla t.ex. på alla startupföretag i stan, en stor del av personalen är från andra länder, på jobbet talar man engelska. Sgs all personal på dagis, kaféer osv kan engelska, många offentliga instanser ger service på engelska, t.ex. skatteverket.
Peppe Öhman ·
8 years ago
Så sant, Magnus bodde ju i Helsingfors i sju år utan att kunna mer än beställa hamburgare på finska.
1. Magnus blir djävulens advokat i podden för att det ska bli en intressant diskussion så han låter värre än vad han är. Plus att han inte är lika feministiskt beläst och betänkt så han trevar sig fram och försöker förstå vad han själv tycker genom att experimentera med kommentarer som jag sedan får montera ner.
2. En bra början och diskussionsöppnare är att fylla i den här listan (jämställdhetskollen) och sedan jämföra svar.
3. Vi landade ju i L.A. lite av en slump, men att vi överhuvudtaget lämnade Finland handlar väl mest om att jag var sugen på att bo utomlands igen. Sen blev jag omedelbart kär i Los Angeles. Älskar inte bara vädret, havet och att folk är så glada och vänliga och kreativa, utan också att den här staden verkligen har allt. Den tar aldrig slut, det finns alltid lite mer att upptäcka. Älskar också känslan av att vad som helst kan hända. Jag gillar såklart Helsingfors, men hade bott där så himla länge bara,
2. Jag vill egentligen GÄRNA tala om min träning, men vill inte hetsa någon till att tro att en måste träna. Jag tror, handen på hjärtat, att raska promenader, trapporna, spring efter barn och sen sporadiskt göra sånt som är kul: spela badminton, simma, paddla kanot eller cykelutflykt, räcker mer än väl.
Jag väljer avsiktligt att inte kolla hur fort och långt jag springer eftersom jag tror att jag har en tendens att ta det lite för långt. Alltså börja träna på ett sätt som inte längre är njutbart, utan varje session bara handlar om att förbättra resultaten. Vill att det ska vara kul. I vanliga fall (när jag inte har halsfluss och Magnus inte gör tv-produktion) springer jag 3-4 gånger i veckan, rider 2-3 gånger och slänger kanske in lite yoga with adrianne. Brukar variera springandet med intervaller, springa långt och springa i trappor. Jag är snäll mot mig själv och låter mig promenera ifall jag har en dålig dag. Ridningen är det jag njuter mest av. Är så SJUKT lycklig på hästryggen. Folk som aldrig ridit fattar inte hur intensivt det är och hur många muskler en ryttare använder. De muskler jag har kring mage och midja kommer alla från ridningen. Har för övrigt aldrig satt min fot på ett gym, vet inte hur man gör där.
Jag har sprungit ett halvmaraton med en kompis och ett par milen. Tyckte det var tyngre att springa 10K än att springa 21. Har en kompis som tjatar på att jag ska springa maraton med henne, är lite sugen, men det känns som en så tidskrävande grej att tränar för ett sånt lopp. Plus att jag nog mest skulle göra det för att vara en god kompis, är ärligt talat inte så sugen.