Fråga och svar del 7

Här kommer den sista frågan i frågestunden. De tidigare frågorna och svaren finns här, här, här, här, här och här. Jennifer: När jag lämnade min hemstad kände jag mig alltid lite rädd för att uttrycka mina känslor kring den och att liksom kritisera. Det kändes som om de ”hemma” tog ganska illa upp och jag kunde riktigt se hur tankarna gick ”jaha har hon flyttat och tror att hon plötsligt är så mycket bättre nu?” Så jag undrar helt enkelt hur du ser på detta med att ha flyttat från Finland och ha en stark inställning om att ni faktiskt inte kommer flytta tillbaka dit (hit). Möter du någon kritik pga detta? Funderar du över hur det mottas i Finland, alltså om folk anser att du dissar ”deras land” och uppfattar det som lite drygt? Tänker på detta mer eller mindre varje gång jag skriver ett blogginlägg, speciellt när jag skriver om att jag är lycklig eller verkligen trivs i LA. Jag älskade också att bo i Helsingfors, under majoriteten av sin existens hette den här bloggen Livet & Helsingfors, och jag lämnade inte staden för att jag vantrivdes, utan mer för att jag fick en möjlighet och USA:s västkust kändes spännande. Jag hade aldrig haft någon stor dröm om att bo i just LA, men när chansen kom tvekade jag inte en sekund. Sen blev jag kär i staden lika fort. Min rädsla för att Finland ska känna sig dissat tar sig i uttryck att jag efter att ha skrivit ett blogginlägg går omkring och grubblar på om jag lät dryg eller, värst av allt: självgod. Jag fattar ju att ingen egentligen bryr sig, men oroar mig ändå för att folk ska tycka att jag är mallig eller att jag överdriver och ljuger när jag skriver om kärleken till LA. Eller att jag ska tro att jag är NÅGON. När jag talar med folk hemifrån är jag noga med att poängtera att LA faktiskt också har sina problem och att Helsingfors är en underbar plats att bo på. Det här tycker jag verkligen. Nu har vi ändå klarat av att skapa en väldigt bra vardag här i Santa Monica och stannar kvar tills vi är färdiga med staden. Att det sen mer sannolikt blir Stockholm än Helsingfors handlar nog mest om att jag inte kan se VAD jag och Magnus skulle jobba med i Finland. Men var vi ska bo efter Los Angeles vet jag ärligt talat inte, efter det här inlägget skulle det vara ödets ironi att vi båda fick värsta drömjobben i Åbo.