Hästar och hierarkier

Min favorithäst Tony mår mycket bättre och är snart redo för att gå på lektion. Mycket glad över detta. Tills dess fortsätter jag att rida krutdurken Gunner. Min strategi är att ha en favorithäst som nästan ingen annan vill rida, på så viss behöver jag inte konkurrera om den inför ridlektionen. Just nu går det ett rykte om att Gunner är helt galen och opålitlig och trots att jag vet att det inte riktigt är sant gör jag ingenting för att stoppa dessa fake news. via GIPHY Vad är då skillnaden mellan att rida på lektion i Finland och att göra det i USA? Nu är det ju väldigt länge sedan jag red regelbundet i Finland och mellan det och i dag red och tävlade jag ju en del i Buenos Aires. Min information är med andra ord inte den färskaste. Frida som red på lektion i somras i Stockholm sade att en stor skillnad är att en hemma i Sverige fokuserar med på att hästen ska se snygg ut, medan en på våra lektioner här i Topanga satsar våra instruktörer på att vi ska sitta perfekt på hästryggen och att det i längden gör att hästen också ser bra ut. Okej, GROV generalisering som enbart är baserad på egna erfarenheter och hörsägen.   Det som många verkar tro, men som inte alls stämmer, är att man här i L.A. bara stiger ur sin Tesla och sitter upp på en färdigryktad och -sadlad häst. Här tillbringar vi minst en halvtimme före och efter lektionen med att ordna med hästarna. Förutom är hästar är magiska varelser som gör mig lycklig bara av att vara nära dem är det otroligt fint att känna ett perfekt samspel när en sitter på hästryggen. Mina instruktörer är också så fruktansvärt duktiga. De kan säga nåt i stil med "Flytta din fot fem centimeter bakåt" eller "Lyft din högra hand en aning" och plötsligt har den pyttelilla justeringen gjort att allt är perfekt (för en kort stund i alla fall). Det finns något oerhört tillfredsställande att känna att jag fortfarande lär mig något nytt varje gång. via GIPHY Jag var ju mer eller mindre ett barn när jag aktivt hängde i stallet i Finland och utsätts därmed inte för samma hierarkier, de finns dock kvar. Ridinstruktörer, stallmästare, hästskötare och elever har alla olika positioneringar i stallvärlden. När man träffar samma människor i det civila är det ofta lite konstigt eftersom man inte riktigt vet hur man ska förhålla sig till dem i en helt annan kontext än stallet.