Ett fuck you till heroinidealet
9 years ago
Nu är jag kanske ute på hal is, men tänker testa en teori (TVÅ!) som ni sen får skjuta ner eller hålla med om. Igår var jag ute med Cissan, Frida och Clara. Vi åt middag på Delilah som är en trevlig restaurang/bar på Santa Monica Boulevard i WeHo. Vad jag gillar med att gå ut i LA är att det oftast finns folk från olika generationer. Det finns liksom inte ett outtalat förbud mot att gå ut för alla som är över tjugofem.
Teori 1: Genreation X och Millennials vägrar att lämna nattlivet. Medan våra föräldrar köpte hus, fick barn och kollade på Napakymppi på fredag kvällar vägrar vi att överlåta våra nattklubbar, restauranger och barer åt yngre generationer, vi biter oss fast vid det som en gång var vårt. Våra föräldrar uppförde sig som de trodde att vuxna skulle uppföra sig, vi har en större frihet. Inget ont om att bli vuxen, det är bara patetiskt med 35-åringar som räknat vuxenpoäng, men vuxen måste inte vara tråkigt. Man kan vara mogen och ordningssam och ändå ha roligt. En människa kan vara många saker. Plus: man ska inte idka åldersdiskriminering på sig själv. Tro aldrig att du är för gammal för att klä dig på vissa sätt, dansa, gå ut eller ha rolig. Det är du nämligen aldrig (you're not too old and it's not too late).
Teori 2: Generation Z har en liiite bättre relation till sina kroppar än vad vi hade. När jag växte upp räknades bara ett ideal och det var heroin chic a la Kate Moss. Den smalaste vann och jag kände ingen som hade ett helt okomplicerat förhållande till mat och sin kropp. Säger inte att det är så hemskt mycket bättre i dag, men tycker mig ändå se unga kvinnor som klär sig precis som de vill, crop tops, kortkorta kjolar, tighta jumpsuits och vad fan som helst utan att vara en size zero. Noterade detta i går på Delilah, men också i Stockholms innerstad i somras. Jag ser det som ett fuck you till heroinidealet. Tänker att det kanske är Lena Dunham och hennes gelikar banat väg för oss andra. Det finns liksom utrymme för några fler än de jättesmala. Eller?
Kuriosa: Senast vi åt på Delilah var vår gemensamma kompis Anitha här på besök och Drakes pappa stod och hängde i rökrutan.
Teori 2: Generation Z har en liiite bättre relation till sina kroppar än vad vi hade. När jag växte upp räknades bara ett ideal och det var heroin chic a la Kate Moss. Den smalaste vann och jag kände ingen som hade ett helt okomplicerat förhållande till mat och sin kropp. Säger inte att det är så hemskt mycket bättre i dag, men tycker mig ändå se unga kvinnor som klär sig precis som de vill, crop tops, kortkorta kjolar, tighta jumpsuits och vad fan som helst utan att vara en size zero. Noterade detta i går på Delilah, men också i Stockholms innerstad i somras. Jag ser det som ett fuck you till heroinidealet. Tänker att det kanske är Lena Dunham och hennes gelikar banat väg för oss andra. Det finns liksom utrymme för några fler än de jättesmala. Eller?
Kuriosa: Senast vi åt på Delilah var vår gemensamma kompis Anitha här på besök och Drakes pappa stod och hängde i rökrutan.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
ylva · 9 years ago
Hoppas att du har rätt angående teori 1 och 2! Kände mig lite neggo och tänkte utbrista ang ettan att jojo vi trodde att vi alltid skulle fortsätta gå ut men se hur det blev...men så kom jag på att ajjo; ikväll var jag faktiskt på en kombinerad namngivningsfest/triathlon tävling/ middag och fest med 40-50 åringar och barn som hoppade på studsmattan och åt popcorn tills de kroknade medan det var en lite buddhistisk/innerstadshippie namngivningsceremoni och därefter en triathlontävling (ja alla vet ju att inga unga människor håller på med dylik sport) och lite trevlig mat och mingelhäng. Angående tvåan så känner jag mig hopplöst passé och fattar ingenting av dagens ungdom ( eller så bryr jag mig föga, jag har ju inte ens instagram) men jag har tänkt mig att idealen om någonting, har ändrat mot lite deffade muskler i stället för taniga armar men inte sådär supermycket i positiv riktning men hoppas du har rätt!
Peppe Öhman · 9 years ago
På många sätt är det två steg framåt ett tillbaka, men det sker en låååångsam förändring till det bättre (tycker jag). Håller med om att "strong is the new skinny" är lika mycket ätstörningsvarning som skinny, men tycker faktiskt att unga kvinnor har börjat ge ett långfinger åt plattplatt mage och tennstickor till ben.
linnea p. · 9 years ago
Pratade om teori 2 förra helgen! Träffade en gammal högstadiekamrat och den tidens mode som nu gjort revansch kom på tal (gick högstadiet 96-99), och då tänkte jag på det här med crop tops, eller magtröjor som de hette då, som endast innehavarna av de allra tunnaste, plattaste magarna vågade visa sig i då på tiden men som man nu ser tjejer i betydligt fler storlekar bära. Det gör mig så glad! Samt lite avundsjuk, eftersom det känns som att dagens tonåringar har ett självförtroende och -medvetande som jag aldrig hade (haft?!). Var mycket spinkig mestadels av högstadiet p.g.a. långsam pubertet, men tyckte ändå att min mage putade för mycket för att vara bekväm i kort topp. Eller att jag inte hade brösten/höfterna för att balansera ut det, et.c. Alltid var det nåt, liksom. Jag har funderat om det är så att samtidens trender handlar mer om attityd och inte fullt lika mycket om utseendemässiga ideal, eller om konceptet iaf är mer väletablerat och spritt än det var för tjugo år sen, så att det numera är mer fritt fram att VÄLJA att göra stil till en inställningsfråga, eller hur jag ska säga. Jag har exempelvis misstankar om att bland det tantigaste man kan säga åt en tonåring idag är något om att "klä sig smickrande". Vet alltså inte men det känns som att det måste låta så gammalt och förlegat! Får ofta intrycket av att ungdomar är överens om att "mest smickrande" är det man gillar och känner sig snygg, stark och säker i. KUL FÖR DEM ISF, säger jag och menar det fastän en gnutta bittert, ha ha.
Peppe Öhman · 9 years ago
Som vanligt: PRECIS SÅ! Längtar väldigt mycket efter din och Ellens blogg. Två välformulerade och smarta kvinnor kan bara göra guld.
Anonym · 9 years ago
Jag skulle så väldigt gärna önska att du har rätt om speciellt tvåan, men som lärare som jobbar med fjortisar varje dag ser jag lite för många angstande, ängsliga flickor varje dag. Alltså JA, jag tror det finns fler alternativa utseendealternativ för den som är tillräckligt trygg i sig själv för att utmana normen, och det är ju strålande! Samtidigt bombarderas de verkligen med alla ideal på ett sätt som vi inte blev utsatta för och det gör att det liksom aldrig går att komma undan. Det här beror förstås på vilken ort och vilka kretsar vi talar om, men åtminstone jag upplever nog att jag hade det lättare att hålla en viss distans till idealen när jag var tonåring. Det Linnéa skriver om är ju också hemskt intressant, att dagens trender handlar mer om attityd än utseende. Det är ju på ett sätt väldigt befriande, men det kan också skapa en massiv press på osäkra tonåringar som kanske bara vill vara ifred och tänka på nåt helt annat än sin stil. Man måste liksom ha den där attityden, man förväntas skapa ett varumärke av sig själv. Fast nu handlade det ju egentligen om heroin chic och det håller jag ju med om att känns ganska passé som ideal. Tack och lov! (F'låt, kommenterar anonymt eftersom jag inte vill prata offentligt om typ mina elever...)
Peppe Öhman · 9 years ago
Tack för detta hands on perspektiv! Du befinner dig ju dagligen mycket närmare ungdomarna än jag. Jag betraktar dem bara på nattklubbar och på stan. Du har helt rätt i att det är praktiskt taget omöjligt att undvika varumärkestänket och sociala medier, reklam, tv och film gör att man aldrig undkommer idelkvinnokroppen. Kanske jag var lite FÖR hoppfull.