Resa med endast handbagage

Jag har så mycket att skriva om, men känner den där rastlösheten som kommer inför varje sommar då vi ska packa ihop oss och åka till Norden. Jag får panik av att lämna Santa Monica, men känner samtidigt att jag längtar efter nordisk sommar för att inte tala om alla människor i Finland och Sverige. I år märker jag extra tydligt att Vidar känner samma sak. Han tycker det är skitjobbigt att ta farväl av Luke, Conor och Frank (och Isla), men räknar samtidigt timmarna tills han får träffa sin farmor. Det är ju inte precis synd om oss som åker från en underbar plats till en annan underbar plats, men alla våra amerikanska kompisar har varit så ledsna över att vi ska vara borta hela sommaren att det liksom smittat av sig. För att trösta och distrahera oss drog Majlis, Magnus och jag till Malibu för en sen lunch. Vidar åkte på poolparty. Det skulle vara helt fel att påstå att maten vi åt var äcklig, den var nämligen motsatsen. Jag pressade i mig nåt slags spaghetti-squash-lasagna och Maggan valde vad han trodde var en BLT, men som i verkligheten visade sig vara en sallad. En bra sallad med avokado. Aldrig träffat en dålig avokado i Kalifornien. Känner för övrigt noll stress inför packningen nuförtiden. Vi reser oftast med bara handbagage som om vi vore nåt slags minimalister. Plus att den lilla typen till vänster har så små kläder att de knappt tar någon plats. Ska bli spännande att se hur Majlis uppför sig på flyget. Senast hade personalen placerat alla småbarnsfamiljer samt en ensam man längst bak i flyget. Mannens min var obetalbar när man insåg vad som väntade honom de inkommande elva timmarna. Funderar ibland på exakt hur otrevlig han måste ha varit vid incheckningsdisken för att få den sittplatsen. Sen gick jag ner till stranden för att känna lite på havet. Trots att vi praktiskt taget, eller kanske just därför, bor på stranden badar vi aldrig i havet. Jag ville i alla fall känna lite Stilla hav mellan mina tår innan vi drar.