Den stora jordbävningen
9 years ago
I går kring klockan 11 på kvällen sov jag sött medan Santa Monica ruskades om av en liten jordbävning. Det var en med magnituden 3 och epicentrum låg bara en liten bit från oss. Magnus sade att det hördes en hög smäll och kändes som en liten skakning. I Kalifornien sker det jordbävningar varje dag, men de flesta är så små att man inte känner av dem. Vi har varit med om fyra-fem stycken som är stora nog att ens märkas. En gång smällde det ordentligt, en annan gång vaknade vi till att skåpdörrarna och flaskorna i en sixpack skakade ljudligt.
Jag kan inte påstå att jag går omkring och är rädd, men nästan varje gång jag står i duschen eller befinner mig långt från resten av familjen slår det mig att det skulle vara väldigt olägligt om den stora jordisen kom just nu. För hen är ju på väg. Den riktigt stora sägs till och med vara försenad. Den kan komma om tjugo minuter eller om hundra år. Fast tjugo minuter är sannolikare.
För nåt år sedan gjorde jag ett reportage om jordbävningar och intervjuade en expert, han sa att det farligaste med jordskalv är saker som faller ner i huvudet på en när marken skakar. Och infrastrukturen efteråt, fall vatten- och elnätet skadas tar det inte länge innan det uppstår farliga situationer. Vi har alltid lite extra vatten och mat hemma. Expertens värsta mardröm var att befinnas sig någon annanstans än i Kalifornien när den stora slår till. Önskar att jag hade en lika avslappnad inställning till den.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Jenny · 9 years ago
Jag var längst upp i ett trettiovåningshus under en stor i Mexiko (så stor att det stod om den i svenska tidningar). Det är bland det läskigaste jag varit med om, det kändes som om huset svajade. Glad att jag slipper sånt i Sverige, här behöver jag dras med snö i maj istället.
Peppe Öhman · 9 years ago
Åh FYYY! Tror att det är färre ju högre upp man befinner sig.
Hanna · 9 years ago
Var i Nepal under jordbävningen(-bävningarna, 400 st efterskalv tror jag det var vid det laget jag åkte till finland, de flesta små förstås) 2015 och kan fortfarande ertappa mig själv med att analysera var i ett rum det vore bäst att stå/hur jag snabbast tar mig ut i öppet etc, här i Finland alltså. Vet ej om jag mer skulle klara spänningen av att bo i ett jordbävningsområde :/. Just då i dagarna efter den första var nog att gå ensam på vessan det läskigaste (hade inget vatten i några veckor men skulle nog knappast ha vågat mig i duschen ensam, naken, i alla fall haha). Nu inser jag att detta knappast är alls hjälpsamt att höra, relaterade bara starkt till tankar om "var vill jag/vill jag ej vara då den nästa kommer" då man vet att den nästa kommer att komma. Men det att medvetenheten och kunskapen är så stor i Kalifornien är ju ändå positivt o lugnande! Man får väl försöka se det som experten, heh.
Peppe Öhman · 9 years ago
Fasiken så läskigt! HU! Fattar att man blir ängslig. (poddtips: This American Life hade ett avsnitt om jordbävningen och par som befann sig i Nepal för att adoptera barn just då).
Annika · 9 years ago
Träffade en gång en person från Spanien. Han var på en konferens i Chile precis när den jättestora jordbävningen inträffade där. Han var helt traumatiserad och livrädd. Sedan lyckades han pricka av en jobbresa till Tokyo precis när jättejordbävningen där inträffade. Stackars människa.
Peppe Öhman · 9 years ago
Nä fy så hemskt! Fattar verkligen att man går omkring och är rädd då.