En av mina hjärtefrågor måste vara föräldraledigheten. Vi måste sluta kalla den "ledighet". Det är ju bara jobb och sömnlöshet, alltså motsatsen till ledighet.
Skoja, eller det kan vi också sluta med, men min hjärtefråga inom det här ämnet är att en heterorelation som är någorlunda jämställd innan föräldraskapet ofta kraschar när barn involveras i ekvationen. Samhälleliga normer kring vem som är den viktigare föräldern, vem som ska ta ut föräldraledighet, vabba och projektleda familjen mosar ner många medvetna feminister och andra. Plötsligt börjar folk snacka om hur viktig
biologin är. Det är den inte. (H
är kan man läsa forskning som visar att däggdjur har nervkretsar i hjärnan som styr "mammabeteende". De finns hos båda könen och aktiveras vid kontakt med hjälplösa ungar. Om man använder dem så tränas de upp, annars ligger de och slumrar. Några hormoner behövs inte för att sätta i gång dem).
Att man är lättpåverkad som ny förälder är helt förståeligt. Med en sprillans ny baby i huset blir vem som helst skör och beskyddande och tar gärna till sig av alla "goda" råd och "sanningar" som folk kommer med. Man vill inte freestyla för mycket och därmed riskera sin lilla guldklimps liv och framtid. Om alla andra gör på ett visst sätt måste det ju ändå funka bra (om man bortser från längre lön/pension för mammor, pappor som inte vet hur man tar hand om en baby och stagnerade könsroller).
För tillfället stannar den stora majoriteten av mammor hemma med barnen, medan den stora majoriteten av pappor jobbar på. Detta leder till att mammorna förlorar pension och ekonomisk frihet. Man behöver inte vara samlingspartist för att tycka att det är viktigt att kunna försörja sig själv. Att allt fler kvinnor började ta ut skilsmässor när de började förvärvsarbete istället för att vara hemmafruar är ingen slump. Allt är kanske bra nu, men utan att måla för mycket fan på väggen, kan vad som helst hända och då är det bra att kunna betala hyra, mat och köpa ett klädesplagg då och då åt sina barn.
Därför är det så viktigt att föräldraledigheten delas lika. Att staten tydligt visar att den vill att kvinnor och män ska vara jämställda. Att båda föräldrarna ska ha möjlighet att jobba och vara hemma med sina barn. Att ens förmågor, intressen och ekonomi inte sitter i könsorganen.
Och eftersom vi har fört den här diskussionen minst trettio gånger på den här bloggen vet jag att någon nu kommer att säga:
"Men ska staten verkligen tvinga pappor att stanna hemma och mammor att jobba? Jag tror på valfrihet, inte på tvång!" Svaret på det är: "
Nej". Staten tvingar inte någon att stanna hemma eller jobba, MEN vill man att staten ska bekosta ens föräldraledighet får man lov att böja sig för vissa krav. Som i min drömvärld alltså är en jämställd föräldraledighet.

Linda · 9 years ago
Håller med till 100%!
Bea · 9 years ago
Amen!
Emma · 9 years ago
Preach sister. Behöver ej elaboreras. Men! Är nyfiken på vad du tycker om fuckboy fenomenet (http://www.slate.com/blogs/lexicon_valley/2015/08/18/what_does_fuckboy_mean.html)? Kanske något för podden? What you make of it från ett feministiskt perspektiv? Känns som att det finns många nivåer här, där det blir mycket "ej-riktig-man-om-man-är-svag"-tänk som kanske inte heller är så uppbyggande eller för oss framåt. Samtidigt, intressant med en motsvarighet till hora/slut-grejen för tjejer, eller?? Inget nytt ord i sig men känns som att man stöter på det allt oftare med kompisar som droppar benämningen osv.
Peppe Öhman · 9 years ago
Tack för länk! Detta ska vi absolut prata om i podden. KRAM
Ida · 9 years ago
Ja! Tack för att du orkar vara pedagogisk och klok! <3 Tänker också att jag som blivande mamma måste fatta medvetna beslut för att nå ett jämställt föräldraskap, alltså frånsäga mej vissa "privilegier", som t.ex. i vårdnadsfrågor. Om ma&pa inte bor under samma tak tillfaller vårdnaden automatiskt mamman. Allt annat måste man komma överens om skilt och göra aktiva val. Om pappan vill ta ut föräldraldigt måste bebé officiellt vara skriven hos honom de månaderna. Det här har varit överraskande svårt för mej, på ett emotionellt plan. Vad jämställt föräldraskap betyder i praktiken osv osv. Allt det här känns lite skrämmande, men det går ju inte att dela jämnt om inte båda föräldrarna (ifall det nu finns två) har samma rättigheter och skyldigheter. Om jag nu alls lyckas uttrycka det här.... Kram! <3
Peppe Öhman · 9 years ago
Bra poäng! Byråkrati kan verkligen knäcka en och när man dessutom är trött pga av graviditet/baby orkar man kanske inte sätta sig in. Jag hade faktiskt ingen aning om hur bökigt det är när föräldrarna inte bor under samma tak. KRAM!
Marina · 9 years ago
Amen på det. Men det får jag väl egentligen inte tycka när jag inte själv har barn (ännu). Jag kan omöjligen veta hur det känns att ha en baby i famnen (nä, det stämmer säkert) så därför ska jag helst inte ha åsikter om familjeledigheter eller hemvårdsstöd (varför är det bara föräldrar som får tycka till om något så viktigt för samhällsekonomin?). Suck.
Peppe Öhman · 9 years ago
Du får VISST tycka och ha åsikter trots att du inte har barn! Tycker att det är extra viktigt att man funderar på sånt här innan olyckan (=barnen) är här. Hehe.
Johanna · 9 years ago
WORD! Helt med dig på den, och blir verkligen provocerad av pappor som ska "vara lediga med barnet i tre månader" när mamman varit hemma i typ 14. Känns så värdefullt för båda föräldrarna OCH barnet OCH relationen OCH samhället att dela lika, hur KAN det inte vara en självklarhet? Undrar jag ofta.
Elin · 9 years ago
Jag hör dig och lyssnar och förstår grejen. Vi har verkligen inte delat lika jag och min man, jag var hemma typ alltihopa. Det som stör mig nu är att jag inte kan ta de dagar han har kvar. Anledningen var att jag ville vara hemma. Han hade dessutom precis kommit ur en tredje gått in i väggen-period och precis fått jobb när barnen (tvillingar) kom. Jag tar dessutom typ all vab, för att jag vill. Till saken hör att han är 53 och jag 31, hans pension är inte den bästa och han vill hinna jobba upp den så mycket som möjligt (låter som svepskäl, jag vet). Jag är sååå splittrad i denna fråga. För jag tycker en sak privat, så att säga. Jag hade inte velat ha det så som du skriver. Men jag hade velat ha det så om jag ser till helheten, liksom. Åh, svårt det är.
Peppe Öhman · 9 years ago
Jag förstår att du är splittrad och håller med om att det kanske inte finns någon lösning som passar alla. Men tänker att, som du säger, att helheten, skuffa medelparet mot mer jämställd uppdelning, är jätteviktigt.
Sofia · 9 years ago
Hear, hear!
hanna · 9 years ago
Amen to that.
le · 9 years ago
Lite före min första föräldraledighet hade jag ett samtal på arbete som stannat i mitt minne. Det var en man som jag samtalade med om föräldraskap, han hade på lite äldre dagar blivit pappa. Under vårt samtal sa han "pappa kan ju ändå inte göra så mycket förrän barnet är två år". Jag efteråt ofta tänkt på det barnets stackars mamma... Vi kan väl säga så här att den kommentaren inte försvagar stereotyperna som finns om den finska mannen som bor på landsbygden.
Peppe Öhman · 9 years ago
Gud så nedslående att folk verkligen tror att det finns något MAGISKT med en mamma. Vem som helst kan lära sig att ta hand om och knyta av med en baby.
Sunni · 9 years ago
Ja, suck. Eller "man vill ju bli trostad av mamma", "det ar nagonting speciellt med mamma". Jag blir sjuuuukt NEDSLAGEN av sadana kommentarer. Vi har inte barn (annu), men jag har medvetet latit bli att lara mig att byta blojor. (Ja, jag tycker ju det ar skitackligt - oun intended - ocksa.) Min kille daremot ar proffs pa det. Skulle vi fa barn tror jag kanske ocksa att jag medvetet ska lata blir att lara mig trosta och vara "speciell". Ha.
Peppe Öhman · 9 years ago
Jag tror till hundra på din strategi, att från början se till att båda är delaktiga. Alla behöver inte göra allt, men om man tror att ens "uppoffringar" vare sig det handlar om att byta blöja, ta ut hela föräldraleigheten själv, vabba, plocka strumpor etc kommer att betala tillbaka sig i gentjänster har man fel.
Annika · 9 years ago
Men ja! Precis det verkar så svårt för många att förstå! "Staten tvingar inte någon att stanna hemma eller jobba, MEN vill man att staten ska bekosta ens föräldraledighet får man lov att böja sig för vissa krav."
Peppe Öhman · 9 years ago
Jag blir alltid lika förvånad när folk tror att staten tvingar dem att ta ta ut föräldraledighet. Det enda staten tvingar en att göra är att betala skatt.
Kristina · 9 years ago
Exakt så! Låt alla göra som de vill men staten betalar bara ut så länge vårdnadshavarna delar. Och samtidigt, bra om riktlinjer och regler kunde göras enkla och transparenta för fall som inte faller inom hetero-mamma-pappa-barn-under-samma-tak-paraplyet inklusive reglering vid sjukdom/arbetslöshet och liknande.
Ronja · 9 years ago
Jag håller med dig men ser nog en hel del problem som behöver lösas och tänkas igenom före man klubbar igenom något. Hur går det för mammor som känner att amningen är viktig för dem? (Kämpade själv bara i fyra månader, inte min grej, men flertal vänner är upprörda över att deras möjlighet att amma upp till 9 månader "berövas") Hur går det för familjer där man ekonomiskt inte klarar sig på mammans lön och pappans föräldrapenning? I mitt fall skulle just detta vara största orsaken att mannen hade tvingats stanna på jobb. Kvinnans euro släpar efter något äckligt.. sedan vårdbidraget som nu också (enligt förslag) skall ändras så att det gäller tills barnet är 1,5år, har svårt att se hur det sparar. Sjukdagar, frånvaro., för att inte prata om att alla barn inte är redo för dagis 8-9 timmar per dag.. jag vill så gärna vara för ett "helt" jämlikhet samhälle men jag vill inte att det går ut över mina barn :( jag vill, men kan inte, ännu..
Peppe Öhman · 9 years ago
Jag hör dig. Inget system är perfekt för alla. Men om mammor och pappor delade föräldraledigheten (mitt förslag är förlängd föräldreledighet och förkortad vårdledighet)skulle det vara ett stort steg mot lika lön. Och de som vill amma kan alltid pumpa (så gör alla här i USA).
Ia · 9 years ago
Om amningen; enligt nuvarande system går det oftast så, om mamman vill amma i nio månader, att hon tar ut all föräldraledighet och pappan blir kvar med sin öronmärkta månad. Enligt många av de flexiblare lösningar som föreslagits (t.ex 6+6+6) kan mamman amma i nio månader och det finns fortfarande en helt vettigt lång period kvar åt pappan efter det. (+ säkert en hel del andra vettiga lösningar som erbjuds iföreslagna modellen, till skillnad från den nuvarande, som sist och slutligen erbjuder väldigt lite valfrihet) Om vi talar Finland alltså. (Det vet jag inte om vi gör...)
Lisa · 9 years ago
Alltså, du är så jäkla bra!
Peppe Öhman · 9 years ago
Äsch
elin · 9 years ago
TACK för att du med en stor blogg skriver detta! är så less på folks "förklaringar" om varför mamman tar ut mer ledighet. typ mamman är frilansare därför är det lättare för henne att vara ledig/pappan är frilansare därför är det viktigt för honom att jobba för att behålla sina kunder. vi har delat lika med två barn (i finland). utan problem. med första barnet tog vi tre månader i taget var, för att få lite olika åldrar att vara med barnet. och jag helammade till barnet var sex månader. pumpade och det funkade bra. så det går att lösa sånt också. tycker att det är helt naturligt att dela lika men det var ändå jag som stack ut i vår mammagrupp, jag som fick frågorna om varför vi valt så. borde orkat fråga tillbaka men jag brinner också så mycket för det här att jag var rädd att jag skulle bli för arg...
Peppe Öhman · 9 years ago
Tack för att ni visar att det går att dela lika också i Finland. KRAM
Jessica · 9 years ago
Åå, jag hade missat detta inlägg, så bra skrivet och förklarat och dessutom precis mina åsikter! Hoppas jag får referera till dig i framtida diskussioner :)Jag har inga barn och känns många gånger som att man inte har rätt att uttala sig i frågan om man inte har egna barn. Jag har också varit med om vänner (både manliga och kvinnliga) som tyckt såhär fram till dess att barnen fötts och sedan tvärvänt. Skulle kunna dra exempel efter exempel. Han som provade vara pappaledig men som sedan kom på att "mamman ju var bättre på att leka i sandlådan", hon som skulle gå tillbaka till jobbet men som inte kunde tänka sig att lämna bort barnet till barnvakt (alltså pappan) osv osv. Bara det att pappor refereras till som "barnvakt..." Men ser ju att du och flera med dig i kommentarsfältet har egna barn och ändå vill dela lika; heja er!
Peppe Öhman · 9 years ago
Tack snälla! Och jag tycker visst att barnlösa får ha åsikter, viktigt att fundera på detta innan/om man får barn. Det TRÅKIGASTE som finns i livet är att leka vid sandlåda. Nina Åkestam skrev väldigt bra om detta: http://www.metro.se/artikel/orimligt-av-feminister-att-inte-dela-lika-p%C3%A5-f%C3%B6r%C3%A4ldraledigheten kram