Tillsammans är vi starka

De senaste åren har vi landat i Los Angeles dagen före eller på självaste nyårsafton. I praktiken betyder det att vi varit så jetlaggade att vi bara beställt take out och sedan slocknat alldeles för tidigt för att se några raketer. Det här året blev precis likadant. Planen var att luncha med vår kompis Kim med familj, men på grund av ett missförstånd gällande tidpunkt var det bara Magnus och jag plus två sovande barn. Klockan halv fem var vi hemma, kämpade några timmar för att hålla oss vakna och kraschade sedan isäng. När jag vaknade på morgonnatten för att surfa runt på diverse bloggar slog det mig att 2017 faktiskt ser ljust ut. Lika mycket som att bli en bättre människa skriver folk om att försöka skapa en bättre värld. De skriver om hur de ska kämpa mot rasism och sexism, om hur de ska sluta med plastpåsar och -flaskor, om hur de ska minska på flygandet, hjälpa flyktingar, dra ner på köttätandet och helt enkelt ta klimatförändringen och andra människor än bara sin egen klick på allvar.   Det känns som om fokuset flyttat från att bara handla om att träna mer och dricka mindre (inget fel på det heller) till ett större perspektiv. Att vi är många på den här jorden som ska leva tillsammans med miljarder andra människor. Att vi är starkare tillsammans än ensamma. Och att de som är starka och rika just nu måste hjälpa de som för tillfället är svaga och fattiga. Nu är jag kanske bara naiv och jetlaggad, men tänk om det svänger nu. Att det nästan extrema individualistiska tänkandet försvinner. Vi säger så. GOTT NYTT ÅR! Och på plussidan 2017, ska ju Linn få barn!