Efter drygt elva år av bloggande har jag ännu aldrig lyckats med ett fullständigt "en bild i timmen"-inlägg. Jag är minst sagt en slow learner. Nåja, här kommer ett inlägg om en alldeles vanlig onsdag i text istället.
I morse gjorde jag en intervju om KBT-terapi och håller nu på att skriva ut den. Jag har haft extremt dålig koll på olika terapityper, men lärde mig att psykoanalys och psykodynamisk terapi är de allra vanligaste i Finland, medan KBT vinner mark i Sverige. Och att psykisk ohälsa håller på att förlora sitt stigma. Säga vad man vill om Woody Allen (USCH!), men han började i alla fall normalisera att gå till en shrink.
Plötsligt var det tid att promenera Vidde till skolan (late start varje ondag) och jag hakade på Maggie och Majlis. På vägen hem svängde vi förbi Primo Passo och tog varsin kaffe. Träffade Rich, som är Lukes pappa som försökte övertala oss att hänga med och åka skidor till Mammoth under Super Bowl-helgen. Maggan är ingen skidåkare och helgen innan ska vi på utflykt till Joshua Tree så vi tackade artigt nej. Sen drack vi våra kaffen på uteserveringen och en skäggig hipster kom förbi och sa att Majlis var söt.
Väl hemma igen drog Maggie iväg för att träna medan jag skrev ut intervjun och läste på om olika former av terapi. För att utmana mig själv hade jag en bébé som inte ville sova i famnen medan jag jobbade. När hon väl somnade gjorde jag en äggröra med massor av Tabasco till lunch, läste Malin Wollins blogg (fy fasiken vad den kvinnan är rolig!) och när lunchen satt sig gjorde jag ett yogapass på Yogaia. Sen kom Maggan hem och klippte en podcast.
Om en stund kommer vi att hänga Vidar från skolan, handla avokado (de verkar vara i säsong nu, sjukt krämiga och goda) och sen gå hem för att göra läxor (Maggan och Vidde), skriva och ha sig (jag) och till slut laga mat och avsluta dagen med ett avsnitt eller två av Nobel. Räknar med att träffa John Blund före klockan slagit tio.
Monika · 9 years ago
Oj jag hade ingen aning om att PDT är vanligare än KBT i Finland! Ser fram emot din text. Jag flyttade ju till Sverige för att plugga just psykologi, mitt universitet vill tills vidare att vi ska kunna båda inriktningarna och sen välja själva vad vi använder, men det finns också lärosäten som enbart lär ut KBT som jag förstått det. KBT har just nu en större spridning och rekommenderas oftare av socialstyrelsen, en av orsakerna är väl främst att KBT helt enkelt har mer forskning i ryggen (PDT var lite trögare på att hoppa på forskninsbollen). Det här är en debatt som psykologer och psykoterapeuter aldrig tröttnar på; vilken inriktning är bäst? Sen finns det ju förstås många fler, men de här är de två stora.
Peppe Öhman · 9 years ago
Så intressant för en novis och utomstående som jag. Den här texten ska inte handla om skillnaderna mellan olika terapiformer, man känner att jag vill forska mer i det.
Johanna · 9 years ago
Sen finns det ju en del samhällsvetenskaplig forskning som visar på hur KBT vinner mark för att den visar just snabba resultat och är billigare (just för att den är snabbare, mer utav en quick-fix). Två saker som passar extremt bra i vår nyliberala samtid och speciellt med Sveriges New Public Management-styrning av vården (att vården styrs som ett företag). Det ska vara snabbt, effektivt och billigt. Finns också forskning som visar att KBT och "hjälp till självhjälp" stämmer bra in i det nyliberala samhället som lyfter och premierar individualism och "själv är bäste dräng"-tankar. När man läser forskning om vilken inriktning som är bäst är det viktigt att noga titta på vad studien så att säga studerar, över vilket tidsspann den sträcker sig osv.
Peppe Öhman · 9 years ago
INTRESSANT! KBT är ju snabbare och mer konkret? Tack för kommentar!
Johanna · 9 years ago
Ja kritiken ligger i att man inriktar sig på att bota symptomen men inte själva orsaken. Vilket är mer effektiv (och därmed billigare iaf i det korta loppet). Som näsdroppar till en förkylning typ...
Johanna · 9 years ago
Annat intressant i ämnet (även om det inte berör just terapiformer) som dök upp i mitt flöde idag: http://freudquotes.blogspot.se/2017/01/we-need-to-ask-how-has-it-become.html?m=1
Peppe Öhman · 9 years ago
Gudar så INTRESSANT! Vill nu läsa en lång artikel som analyserar detta.
Erika · 9 years ago
Låter som perfekta dagar!
Peppe Öhman · 9 years ago
De är de faktiskt. KRAM
Helena_ess · 9 years ago
När jag sökte terapeut var det KBT jag hade siktet på men fick totalt bottennapp i Helsingfors. Efter lite mer research insåg jag att jag är trots allt behöver Go Freud och har nu gått i psykodynamisk terapi i snart ett och ett halvt år. Det är en bra form av terapi men ibland känner jag kanske att jag själv är så analytisk och har så bra självinsikt att KBT trots allt skulle skulle passa bättre eller parallellt. Kompromissen blev självhypnos podcasts. Synd att man är så fast i det byråkratiska när man väl fått finansiellt statsstöd att det är jobbigt att byta terapeut. Helsingfors behöver verkligen fler KBT terapeuter. Verkar dessutom som att de som finns i botten är skådespelare eller konstnärer vilket tyder på att terapiformen i finland har en flumstämpel.
Peppe Öhman · 9 years ago
Detta är så spännande! Hur ska en lekman ens veta vilken sorts terapi är den bästa för en? Och är det så att FPA inte betalar för KBT? Jag körde också självhypnos podcasts före förlossningen.