Kan du lämna ditt fosterland?

Frida · 10 years ago
Jag har alltid rest massor och älskat varje sekund av det. Vi planerar hela tiden nästa resa, nästa äventyr. Nu tänker vi oss ett år utomlands innan kidsen sugs in i systemet , aka skollagen.(Vilket jävulskap för oss !) Men att lämna för gott? Nej. Jag älskar att ha min bas i Sverige. Mycket pga mycket. Men mest pga av familjen. De är min ryggrad och ofta mitt syre. Syrran liksom, behöver närheten till henne. Kanske är jag bara rädd dock, vem vet. Med mitt jobb kan jag inte jobba i USA iaf, och inte min man heller, så det är inget alternativ.

Monika · 10 years ago
Läste också samma artikel igår, hög igenkänning på den. Min benägenhet att flytta tillbaka känns idag mindre sannolik än när jag flyttade. Med En icke-vit och ej finsktalande significant other i bagaget så stannar jag nog helst nån annanstans ett bra tag till.

Jooles · 10 years ago
Det beror väl på hur bra man passar, i DC tyckte jag både om det ovana och det som var lika. Plussidan vann liksom, men Nya Zeeland hade jag väl för höga förväntningar och baksmällan blev för svår. Nz var lika rasistiskt (eller mer!) än Finland, trots den exotiska naturen och de vänliga bemötande (som gäller vita turister, maorierna och asiatiska invandrare har en annan vardag). Då kände jag att jag kan lika gärna vara hemma men iof var jag ju också gravid och full av arghormoner och arg på hur lite vege /veganmat det fanns i nz. Allt var bara kött och ost eller inte ok för gravida. Det oaktat vet jag inte hur det sku ha kännats om jag bodde där nu, när det nu verkar braka åt skogen överallt ändå.

Kugge · 10 years ago
Önskar att jag ska få bo i ett annat land en period till i livet, men jag tror att jag ändå alltid till slut landar i Helsingfors/Finland. Tycker mycket blir bättre hela tiden, fastän det just nu finns mycket rasistisk skit också, men ändå, det här är mitt hem.

Sarah · 10 years ago
Jag flyttade utomlands direkt efter gymnasiet, ungefär 20 år sedan, och kommer troligtvis inte flytta hem på överskådlig framtid. Jag var nyligen hemma en längre period för att plugga och var lite orolig att jag skulle känna att jag gjort fel val som bott nån annanstans så länge och genast vilja flytta hem men det var snarare tvärtom, jag kände mig vilsen och utanför och längtade tills jag sen kunde åka tillbaka, och när jag väl gjorde det kändes det verkligen som att komma hem, och jag känner nog ännu mer nu att jag blir kvar här.

Maria · 10 years ago
Jag har bott i Spanien i 9 ár, och det känns svárt att föreställa mig att flytta till Finland igen. Jag är väl en rastlös själ och att flytta till Finland nu känns som att ta ett jättekliv tillbaka i tiden (i min egen utveckling, inte i det kollektiva) och fastna där. Vaifrán fár jag stimulansen jag behöver om jag befinner mig i det som för mig är bekant? Här är det givetvis ingen dans pá rosor, men varje dag lär jag mig nát nytt, träffar nya mánniskor och växer. Är man nyfiken av naturen sá givetvis kan man växa som person var som helst i världen, även pá samma plats där man växt upp och bott i hela sitt liv. Men befinner man sig nánstans där kulturen är annorlunda sá serveras upplevelserna pá löpande band utan att man behóver anstränga sig desto mer. Ja, kanske är jag lite lat märker jag när jag analyserar mig själv pá det sättet... :)

Lina · 10 years ago
Jag har bott utomlands sedan jag var 19 år (är 37 nu) med ca 1,5 år i Sverige under den perioden. Jag skulle i teorien flytta tillbaka men det Sverige jag bodde i finns ju inte längre. Sverige är som ett nytt land för mig och jag kunde likaväl överväga att flytta till Frankrike. Jag ser bort från den politiska utvecklingen, men så många saker är annorlunda och jag märker att saker jag ser som självklarheter inte är det för mina svenska kompisar. ( och Gud nåde den som kritisera hur saker är i Sverige och att andra länder kanske har hittat ett bättre sätt att göra saker på). Saker utvecklar ju sig och när jag inte har varit i Sverige i all den tiden så tvivlar jag på om jag ens är svensk längre. Vad det nu är, men jag glömmer också en massa saker, som traditioner och språket osv. Det är mycket förvirrande för mig och jag oroar mig för hur jag ska känna i framtiden. Är det lönt att lära mina barn svenska? Ska jag fortsätta att ha svenskt pass när jag inte har bott i landet i hela mitt vuxenliv? Mitt strategi nu är att bli ännu bättre till språket där jag bor och slipa bort min svenska accent för jag vill smälta ännu mer in.

Kirsten · 10 years ago
Nej, det blir aldrig mer Finland för mig. Bor i Sverige sen 1999 och det är ju iofs inte så långt bort. Men ändå blev det så att jag ganska snabbt slutade känna mig hemma i Finland. Provade att flytta till Finland ett halvår ca 2004. Det blev då väldigt tydligt för mig att det i det finska samhället fanns mer rasism och sexism, mer jantelag, ja att det överlag var ett mindre tillåtande samhällsklimat. Det har säkert hänt jättemycket i Finland i det här avseendet sen dess, men det var helt klart det som fick mig att bestämma mig då. Jag har också alltid haft behovet av att ha ett tydligt hem, en plats som är min, och för mig blev den platsen Malmö. Jag saknar framför allt närheten till min ursprungsfamilj och även naturen i Finland, men kommer inte att bosätta mig där igen.

Lina · 10 years ago
Well. Jag lämnade mitt fosterland för ditt fosterland. Så kan det också gå :)

Sandra · 10 years ago
Jag har bott utomlands i olika omgångar och varje gång jag flyttat tillbaka till Finland har jag längtat bort igen. Det känns som att jag för varje gång blivit lite mer finsk och allt mindre intresserad av Finland. Jag tror dock också tanken om att jobba internationellt påverkat min längtan bort. Dessutom upplever jag att ju längre man kommer i den karriärer desto svårare blir det att hitta intressanta jobb i Finland. Att dessutom jobba i länder som de flesta finländare har låg kunskap om gör att det känns lite utmanande att förklara till en finsk arbetsgivare vilka egenskaper och erfarenheter man har. Kommer ihåg att en tidigare kollega på Europaparlamentet sa en gång att hon jobbat så länge i Bryssel att ingen i Sverige förstår hennes CV längre. Just nu vet jag inte om jag flyttar hem igen. Har samma situation som Monika. Med en icke-vit partner känns Finland eller Europa allt annat än attraktivt, tyvärr. Känns som en lång fight mot migrationsverk och rasism. Men älskar ändå att åka hem till Finland. Saknar vänner och familj oerhört, och att åka skidor. Så kanske inte återvänder på heltid, men gärna några gånger per år.

Linn · 10 years ago
Känner samma som du, pluggade/jobbade utomlands i tre etapper och för varje gång jag återvände till Finland kände jag allt mindre att jag hörde hemma där. För tre år sedan lämnade jag landet för fjärde gången, till Stockholm, och ser ingen anledning att återvända. Är dessutom tillräckligt nära för att kunna hälsa på familj och vänner relativt ofta :)

Jenny · 10 years ago
Känns inte just nu som att jag nån gång kommer att flytta tillbaka till Finland. Har bott i Spanien i snart 3 år. Men märker med att bo utomlands att jag uppskattar mitt hemland mera nu. Saknar det mycket ibland, tom vintern och snön. Finns så många saker jag saknar som inte finns här och vill gärna och ofta påpeka till min sambo hur bra Finland är och vad vi har där som är så dåligt här. Stackare. Men ändå vill jag nog inte flytta tillbaka.

Cinderalley · 10 years ago
Jag har bott i USA i drygt 8 år nu och har inga planer på att någonsin flytta tillbaka till Sverige igen. Det är för kallt. Annars skulle jag eventuellt överväga det. Eventuellt.

M-E · 10 years ago
Jag kom till Frankrike första gången för snart 10 år sedan. Bodde här lite på ett år, flyttade tillbaka till Finland men efter ett år ville jag tillbaka till Frankrike. Här bor jag sedan dess, väntar mitt tredje barn med min fransman, har en fransk magister examen och känner mig rätt integrerad i samhället. Jag trivs här. Men, jag har aldrig varit mera finsk än vad jag är nu. Jag är otroligt stolt över att vara finne. Jag håller starkt i vissa traditioner och imorgon på självständighetsdagen kommer jag sjunga nationalsången. Tro mig, jag kan inte sjunga och hade knappast aldrig gjort det i Finland. Nu känns det viktigt. Jag vill också att mina barn ska veta varifrån de till hälften härstammar. Som många andra utomlands boende så saknar jag familjen och vännerna och vintern. Jag älskar snö och kyla. Jag älskar att skotta snö, skida, ha röda kinder och ge mig ut på långa promenader i ett vinterlandskap. Kommer jag att flytta tillbaka ? Jag tror det. Vet inte när. Jag skulle gärna vilja uppleva andra länder ännu och bo någon annanstans men nog har jag rötterna kvar i Finland.

emma · 10 years ago
Flyttade till Paris som 19-åring, stannade i tio år, pluggade på universitetet där och jobbade ett tag med media och kommunikation. Hann även med 6 mån som utbytesstudent i NY, underbar tid! Flyttade hem till Sverige 2009 och har aldrig ångrat en sekund, jo, kanske att det tog mig 10 år att fatta värdet av hur bra det svenska samhället är och att det är här jag trivs bäst. Ångrar dock inte erfarenheten, alla upplevelser och mitt tredje språk som jag fick. Har ofta världslig ångest och känner oro inför framtiden, vill aldrig flytta igen men om jag måste, vars ska jag ta vägen då, Kanada? En liten stuga i skogen någonstans? Hu, förtränger det och tänker på att det goda vinner över det onda, så måste det vara.

Linda · 10 years ago
Har nu (eftersom jag börjar bli gammal) bott halva livet i USA. Vi får se vad som händer...

Jenni · 10 years ago
Har aldrig tidigare kommenterat och vill säga tack till en super härlig blogg. Har själv flyttat till Finland för 6 år sedan från Sverige och har trivts ganska bra, har finska föräldrar som kom till Sverige på 60-talet. Men känner nu att efter 6 år, studier och giftemål att nu är det dags att dra, känner mig urless på Finland. Som tur har jag en man som delar min dröm att flytta härifrån så vi försöker kämpa på med drömmen om en flytt till USA.

Cruella · 10 years ago
Kort och gott: nej. Jag har bott, jobbat och rest utomlands och även fött barn och varit bebisförälder utanför Sverige. Men jag gillar Sverige bäst totalt sett. Människor är viktiga, platser som format mig likaså.

M i Bronx · 10 years ago
Hem - det är intressant det och vad folk kallar hem. Jag har rest lite överallt och bott av och till i USA i över 20 år och NYC är hemma sedan 1998. Jag passade aldrig in i Sverige och kände första gången jag kom till NYC att här vill jag bo. Jag och min amerikanske make har inte besökt fäderneslandet mitt spec ofta och jag har inga tankar på att flytta till Sverige men jag kan sakna sitta runt köksbordet en tisdag kväll och prata strunt med en vän. Min tonårige son vill studera i Sverige sa jag har lyckas förmedla språk och kultur, men som någon sa tidigare - 18 år gammalt språk och kultur... Tack för intressant diskussion!

Magdalena · 10 years ago
För 5 år sedan flyttade jag från Sverige hit till Finland, trivs bra... Trots allt det som händer men jag ser/läser att det händer även i andra länder där jag har släkt. Har en egen liten familj och framtiden är öppen, vi kan flytta till Sverige om det skulle behövas men båda länderna har väl någorlunda likadan situation för minoritetsspråk-användarna. (Teckenspråk) Så jag stannar här ännu en tid o fightar för mitt nya språkets rättigheter :)