Det fina vi har

Hörni tusen tack för alla kommentarer om Helsingfors! Det gör mig så glad att läsa att alla svenskar inte ignorerar den finländska huvudstaden. Kände själv en stor saknad när jag gick igenom gamla Helsingforsbilder, speciellt sommaren. Att cykla genom stan en varm sommarkväll. Herregud så fint. Det är samma sak varje gång vi ska lämna Los Angeles. Jag vill inte åka eftersom det känns som om LIVET pågår i L.A. Sen kommer vi till Stockholm och Helsingfors och på två minuter inser jag att det ju är HÄR som livet pågår och att vi nog måste flytta hit snart (okej, känslan är lite starkare på sommaren). Det är nästan sjukt så priviligierade vi är som kan åka mellan länder på det här sättet. Tänk att ha ett hem på så många ställen. Det som händer i Syrien just nu (och i Irak, på Medelhavet och hundra andra ställen) är så fruktansvärt. Gränser som strängs och människoliv som mäts i pengar. Att ordet "godhet" används som skällsord. Jag tror att våra barn kommer att se tillbaka på den här tiden och vara lika äcklat chockade som när vi funderar på varför inte vanliga tyskar gjorde något åt koncentrationslägrena. Ibland känns det konstigt att blogga om en ny barnvagn när världen brinner, men tänker att folk kan ha fler än en tanke i huvudet samtidigt. Att livet är allting samtidigt. Det sagt tycker jag att vi alla kan donera pengar till Röda Korset eller annan organisation, skriva till utrikesministern och presidenten och kräva att asylsökande ska få en human behandling, läsa MigriLeaks (på finska) och känna tacksamhet för det vi har.