Den dåliga modern
10 years ago
Jag skulle klippa Majlis naglar som påminde lite för mycket naglarna på häxan i Hans & Greta och klippte henne i tummen. Först tystnad. Sedan panik från båda hållen och till slut det där skriket som en baby får ur sig då hen inser att en förälder gjort hen illa. En blandning av besvikelse, förnärmelse och smärta. Själv ville jag begå harakiri av dåligt samvete, men sen slog det mig att min död knappast skulle hjälpa barnet. Imorgon när jag flyger upp till Vasa för att hålla en föreläsning kommer jag att få de där irrationella tankarna man får som relativt nyförlöst: planet kommer att störta och det enda minnet Majlis har av sin mor är ett ärrat finger. (Har någon av er erfarenhet av dylika känslor?)
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Maria · 10 years ago
Sorry, inte relaterat, men din blogg har blivit mitt favorittillháll när det gäller feministiska saker och sánt, jag máste komma hit och avreagera mig. Kan vi prata om det här..? http://yle.fi/uutiset/3-9349163 Alltsá jag orkar inte. Jag hoppas det är ett aprilskämt.
Peppe Öhman · 10 years ago
Så absurt! Åker upp till Vasa nu, men skriver så fort jag kommer tillbaka. Tack för länk!
Sara · 10 years ago
Jag kommer tyvärr inte att kunna komma på föreläsningen imorgon, som du redan såg på facebook (pga att barn nummer två har julfest samtidigt), dessutom vill jag bekänna att jag inte ännu har läst din bok, MEN: när jag besökte mina föräldrar häromdan såg jag en bekant titel i min fars himmelshöga stapel med låneböcker. Mycket stolt över pensionärsgubben! Lycka till i morgon, både vad gäller föreläsning och överlevnad! Skämt å sido, vet nog hur det är. Tycker det förvärras för varje barn + varje år. Tunnelseende på väg hem från affären är så min grej!
Peppe Öhman · 10 years ago
Nä, ÄR DET SANT?! Fasiken så roligt! Alltså det är såklart roligt om du också läser boken, men extra roligt om någon som inte är helt självklar gör det. KRAM och god jul! (och fatta att jag ska vara borta ett helt DYGN från Majlis!)
Fredrika · 10 years ago
I tonåren hittade jag ett ärr på min haka och frågade mina föräldrar vad de tror jag råkat ut för. De hmm-ade en stund och fastslog sedan att det nog var från den gången min pappa glömde spänna fast mig i min baby-golvsittstol (?) och jag rullade ur den och slog upp hakan. Ärret är både ett fint minne och användbart som motargument när föräldrarna tycker att man själv gjort något ansvarslöst. Kanske Majlis kan använda sitt i samma syfte. :-)
Peppe Öhman · 10 years ago
Haha! "De hmm-ade en stund". Exakt så kommer jag att göra.
Peppe Öhman · 10 years ago
tror att det är en Majlis ärvt av sin kusin Mauritz. Köpt nånstans på en bensinmack mellan Åbo och Helsingfors. Lätt hennes favoritnapp!
Frida · 10 years ago
Haha. Gjort precis samma sak med mina två första barn. Denna gång har jag lärt mig.
Peppe Öhman · 10 years ago
Det tröstar mig lite. TACK!
Johanna · 10 years ago
Peppe, också utanför ämnet, men kan vi prata om det här: https://svenska.yle.fi/artikel/2016/12/10/de-vill-forandra-machokulturen-i-omkladningsrummen Ett fantastiskt initiativ, jag blev så glad. Men kommentarerna. Hur skulle man kunna bemöta sådana kommentarer?
Peppe Öhman · 10 years ago
Herregud. Ska skriva om det imorrn eller på söndagen (är för trött nu). Tack för länk!
Emm · 10 years ago
Eller när cykelhjälmen fastsättes och lite haka åker med i knäppningen. Aooooh! Och jag vet hur det känns för har gjort detsamma på mig själv helt utan vetenskapligt syfte. Aoooooh!
Victoria · 10 years ago
Har gjort prick samma sak två (?!) gånger på min son.. min sambo prickade in det perfekta tillfället att skoja med mig om att jag var den första personen som skadat vårt barn så han börjat blöda.. vi kan väl säga såhär, det tog ett tag innan det blev ligg-lördag igen^^
Peppe Öhman · 10 years ago
Hahaha! (skrattar ej åt sargade barn, men nog åt ligg-lördag!)