Sju tips för att leva jämställt
10 years ago
De flesta par lever ganska jämställt tills de får barn. Sen barkar det åt helvete, eller åtminstone rakt in i patriarkatet. Det är svårt att leva jämställt i ett patriarkalt system där man ständigt får små osynliga knuffar mot stereotypa könsroller, men det går! Man måste bara orka, ifrågasätta och våga vara lite obekväm. Här kommer några förslag, fyll gärna i om ni sitter på fler.
- Dela föräldraledigheten lika. Ja, ni har vanligtvis råd. Den som tjänar mest får vanligtvis också mer föräldrapeng och ifall det känns knapert måste tid med barnen ändå vara viktigare än större hem, Thailandsresa eller ny bil (allt detta kan man skjuta upp några månader). Man kan också lägga undan lite pengar medan man väntar barn.
- Den som förvärvsarbetar betalar in pension för den andra.
- Hushållssysslor räknas ut i tid där bådas tid är lika värdefull. Antingen delar man upp tvätt, dammsugning, matlagning- och matinköp varannan vecka, eller så gör man det man föredrar – så länge det tar ungefär lika lång tid att utföra. En gammal sanning är att när båda känner att de gör ungefär 60 procent av arbetet är det ganska jämställt.
- Gemensamt konto för gemensamma utgifter. Båda betalar in samma procent av sina inkomster.
- Både kvinnor och män kan ta hand om barn. Den som inte ammar kan byta alla blöjor till exempel.
- Det är svårt att börja familjelivet ojämställt och sen plötsligt en dag börja leva jämställt. Ansträng er från att det självklara är rättvisa.
- Innan ni får barn, prata om hur ni vill ha det. Kanske det visar sig att ni har helt olika uppfattningar om hur en familj fungerar, då är det enklare att prata sig fram till en lösning än när babyn redan är född.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Kiri · 10 years ago
Alltså den där lilla tjockisen i blått <3 tänker ofta på hur mysigt vi hade det när han var en liten gubbe :) snart snart ses vi!
Peppe Öhman · 10 years ago
Ja! Ni var sannerligen gulliga tillsammans och SNART återförenade igen.
Koko · 10 years ago
Också utan barn så tycker jag att punkt tre och fyra är väldigt relevanta! Inte minst fyran, utgifterna ska delas proportionerligt om lönenivån är olika. Också det gemensamma kontot är praktiskt för att slippa räkna kvitton. Vi skaffade S-konto för matutgifterna och nu kvittar det vem som går oftast till butiken eller köper mest. Tidigare har jag kört med fysisk matkassa (lägg i kvittot, ta pengar), vilket kan vara bra om man vill ha koll på kvittona.
Peppe Öhman · 10 years ago
Ja sannerligen! Jag hade också ett S-konto med ett ex. han avslutade det för bara några år sedan.
Pam · 10 years ago
Vad kul att läsa att jag och min man åtminstone enligt din lista lever jämställt utan att desto mer ha behövt anstränga oss. Jag har tagit hela föräldraledigheterna, men sedan har maken varit betydligt mer vårdledig efter det (han har lägre lön). Jag har dock inte betalat in pension åt honom.. Vi har gemensamma bruks- och sparkonton, men också egna diton. Vi tar varje månad en lika stor "månadspeng" som vi får göra vad vi vill med (kläder, sportutrustning, SPA-behandlingar, spara) och resten går till det gemensamma. Funkar perfekt för oss.
Peppe Öhman · 10 years ago
Låter alldeles utmärkt!
Pam · 10 years ago
Just det, hushållssysslorna. Vi känner nog båda att vi gör merparten, kan förstås variera lite i perioder. Om det ibland finns mer tekniskt att göra, typ med bilen, cyklar, huset så sköter oftast maken det. Jag märker nu att typiskt manliga sysslor vill jag nog att han sköter men de traditionellt kvinnliga sysslorna delar vi lika på. :)
Peppe Öhman · 10 years ago
De så kallade "manliga sysslorna" är ju oftast engångssysslor som inte återkommer lika ofta som t.ex. tömma diskmaskinen eller tvätta så det låter som om ni har ett ganska bra system.
Hanna · 10 years ago
Först nu då min man är föräldraledig förstår jag fullt ut vikten av att båda är hemma med barnen. Det ger alla så otroligt mycket perspektiv.
Peppe Öhman · 10 years ago
Åh vad roligt att höra! Tack för den här kommentaren.
Hara · 10 years ago
Tack Peppe för fina råd, verkar som du tänkt igenom sakerna! I vilken mån borde man förbereda sig för "nu är vi inte mera ett par" situation? Nu tänker jag närmast på om den ena äger bostaden. Är man t.ex 10år tillsammans i en bostad så har ju den som inte är ägare liksom ändå lite jobbat in sig i bostadens värde om man levat någorlunda jämställt. Får det inte riktigt formulerat men har du tankar om en detta?
Peppe Öhman · 10 years ago
Bra fråga! Jag tror att det där är väldigt vanligt. Att den ena betalar av på bostadslån och den andra köper mat, diskmedel, bensin etc. sånt som liksom försvinner i förbrukningen. Bäst skulle naturligtvis vara om man kom överens om spelregler innan man flyttar ihop, men juridiskt är det den som står som ägare på pappret som äger bostaden. Ett alternativ är ju att den som så att säga "fått bo gratis" och inte betalat av lån eller hyra kanske kan lägga undan lite pengar varje månad, men antar att det sällan händer. Men tydliga spelregler: Ska vi ta gemensamt lån eller dela upp lånet? Vem betalar vad av hushållet, ska det delas jämt och vem står för bolagshyran. Det känns kanske tråkigt att när man flyttar ihop planera inför en separation, men tror att det lönar sig i längden att vara tydlig.
Cecilia · 10 years ago
Håller med Koko "utgifterna skall delas proportionerligt om lönenivån är olika", mycket viktig poäng. Samma procent av inkomsterna kan inte bli rättvist om den ena tjänar storkovan på sitt jobb och den andra inte når upp till samma nivå.
Peppe Öhman · 10 years ago
Men det var exakt det jag menade, att båda betalar tex 40% av sin lön. Inte samma summa, utan samma procent.
Cecilia · 10 years ago
Samma procent för båda fungerar bra om man befinner sig i samma löneklass men kan inte vara ett rättvist system om ena parten tjänar, säg 2300€ och den andra 7000€. Om jag hade den lägre inkomsten så skulle jag nog protestera. För övrigt håller jag med dig i dina punkter.
Peppe Öhman · 10 years ago
Ja, alla får ju bestämma själva hur de väljer att dela.
Cecilia · 10 years ago
Javisst men nu gällde det ju hur man lever jämställt också då det gäller ekonomin. Och jag ville bara poängtera att samma procent kan bli väldigt ojämställt.
Peppe Öhman · 10 years ago
Ja, men det tycker inte jag. Jag tycker att samma procent är ett bra förslag på en gemensam hushållskassa.
Raipé · 10 years ago
En grej som jag märkt när vi flyttat till USA är att man här mer automatiskt blir styrd till att ha en gemensam ekonomi jmft med Finland. Married filing jointly, vilket för oss innebär att jag har biffat upp på både 401k kontributioner samt witholding eftersom Iina jobbar med en 1099-MISC, detta är både enkelt och logiskt. Vi har också sen ett gemensamt konto och kreditkort. I Finland var allt separat men jag måste medge att jag tycker att detta funkar alldeles utmärkt. Bostadslån har vi alltid haft gemensamt (och äger 50/50), betalningarna har alltid gjorts enligt förmåga. Men även här är det egentligen trevligare med ett konto strategin, den andra behöver inte känna ångest om man inte just nån månad kunnat betala in på det gemensamma konto. Om man bara har ett så är det inte lika transaktionsbundet, det finns inte påminnelse om man betalat just den månaden eller inte (eller hur mycket). Vi har inte barn men med hunden har vi som regel att båda går minst en gång per dagen ut med Luppis, det är viktigt för henne att regelbundet hänga med oss båda. I hus sysslor så beror det på vår livssituation hur det blivit. Eftersom vi rest mycket och Iina varit ganska mycket hemma har hon under dessa perioder gjort mer hemma eftersom det a) varit ett sätt att få dagen fylld och b) hon de facto älskar att pyssla hemma (damsugning och klädtvätt hör till favoriter). Nu när hon också jobbar är det mer balanserat. Jag tänker på saker mer från ett team perspektiv, vissa team funkar bättre på ett sätt och andra på ett annat. Viktigast är att båda är lyckliga och känner att de är en del av vad som gör teamet att fungera samt att båda kan påverka på spelreglerna om man inte är nöjd. Hur man kontribuerar varierar sedan beroende på livssituationen och är inte en konstant grej.
Peppe Öhman · 10 years ago
True that! Vi pratar också mycket om den där team-känslan. Att man jobbar tillsammans. Och USA är svårare än Finland, speciellt om man har barn eftersom de kräver så mycket skjuts och packande av matlådor och engagemang i skolaktiviteter. Föreställer mig att det är lättare att leva jämställt utan barn. Sen är det ett problem om bara den ena jobbar och den andra tjänar pengar. Jag tror verkligen inte att ni kommer att skiljas, men massor av människor gör det (nästan hälften av alla som gifter sig) och då kan det vara sunkigt om man levt på sin snubbes lön (oftast jobbar mannen) och själv inte byggt karriär, haft ett jobb, sparat ihop nån pension.
Raipé · 10 years ago
Det som är bra här är att tex 401k också delas i fall av skilsmässa. Dvs såtillvida bättre än Finland. Sen om man varit hemma har man inte karriärmöjligheter på samma sätt men får i varjefall nånting att falla tillbaka på. Speciellt med tanke på att män ofta på gamla dar får för sig att byta till en yngre på nåt sätt är en bra idé. I Finland sku den som varit hemma bli o sitta med folkpension.
Peppe Öhman · 10 years ago
Bra poäng! På så vis har USA en lösning för sitt annars ganska sunkiga jämställdhetsarbete. Så många fattigpensionärer i Finland är just kvinnor som bara jobbat med att ta hand om hus och barn.
Fia D · 10 years ago
Åååå vilka bra tips! Jag skrev precis ett inlägg på min blogg om tips på råd om hur en kan leva jämställt med barn och här levererar du tokbra tips!! Jag får skriva ett nytt inlägg och länka hit :)
Peppe Öhman · 10 years ago
Jag ska genast surfa in på din blogg och läsa vad du skrev.