Helsingfors – la- helsingfors

Vi har gäster från Finland. De gör en snabbis och hälsar bara på i fem dagar och jag får lätt panik av att de ska vara här så kort tid. Vill ju visa dem stans alla bästa hemligheter, men får helt enkelt ge upp och bara låtsas som det är en helt vanlig vecka, fast med kompisar från Finland. Andas in, andas ut. Det blir bra också så här. Joey och jag har för övrigt varit vänner i snart 25 år. När min mamma träffade honom första gången var hon grymt imponerad av att hans boots hade Union Jack-mönster. Michaela och jag har känt varandra pyttelite kortare, men hon är också några år yngre. Vidar och Oscar lärde känna varandra när de var runt två.     Vi lunchade nere på stranden. Inte världens bästa mat, men jag resonerade att det är skönt att ha lite sand mellan tårna och havsbris på kinderna när man precis lämnat Marshelsingfors bakom sig. Samma ställer där Karin och jag satt första kvällen hon hälsade på för exakt ett halvår sedan.   Kulturella skillnader mellan restauranger i Finland och Kalifornien: 1) Här är det oartigt att låta folk sitta med tomma tallrikar framför sig. Så fort maten är uppäten rusar det fram en servitör och städar undan den. I Finland väntar man tills alla ätit innan man städar bordet. 2) Notan kommer blixtsnabbt och ofta utan att man ens ber om den här 3) Minst 20 procent dricks, i Finland ger folk vanligtvis dricks bara när servicen varit fullkomlig (eller om man bott utomlands länge). Kommer ni på fler?     Den här gången åt vi fisktacos, hamburgare och bläckfisk, drack varsin öl och småpratade. Sen promenerade vi långsamt tillbaka och låtsades att det var Magnus (Maggan var i och för sig på jobb  i Hollywood, men återvänder ikväll) och jag som var gäster medan de riktiga gästerna gick till mataffären och shoppade loss varor för kvällens middag. Utanför vårt hus var det full vår. GillarT. Medan jag skriver det här hör jag hör Joey stökar i köket och de andra tar sig en liten siesta. Kunde vara en sämre eftermiddag.