I veckans podcast diskuterar vi om det är okej att skriva ut namnet på hen som trakasserat oss sexuellt, om när det är dags att ge barnet en egen mobiltelefon (Magnus tror att han blixtsnabbt kommer att googla fram en avrättning) och om hur roligt/sugigt det är att vara frilansare. Länka, tipsa en vän och skriv hemskt gärna en recension på itunes (det hjälper oss nämligen att få lite mer synlighet).
Peppe Öhman · 11 years ago
Tack för superbra kommentar! Hade helt missat den pga av massor av spam. Kram!
seaflower · 11 years ago
När det gäller att vara frilans minns jag en sak från en föreläsning om prissättning, nämligen att man måste räkna ut priset utgående från att man ska tjäna ihop inkomsterna för ett år på tio månader. Det här för att man måste räkna med semestrar, sjukledigheter och perioder av ofrivillig arbetslöshet. Jag har varit frilans i 15 år och det går ju upp och ner men inom översättningsbranschen är hoten just stora firmor som pressar priserna och alla offentliga upphandlingar där en enskild inte kan vara med och ge anbud för att det är svårt att uppfylla kraven (som att vara anträffbar alla vardagar inom kontorstid och svara snabbt på e-post vilket kan vara svårt om man sitter på akuten med sjukt barn eller om man själv har magsjuka t.ex.) Kuriosa: de två senaste åren har jag inte lyckats spara ihop till fyra veckors sammanhängande sommarsemester.
Peppe Öhman · 11 years ago
Bra poäng och helt rätt. Tänk att översättningsbranschen också är så dålig. Ingen vill betala för någonting längre (och då sjunker såklart kvaliteten). Önskar du att du hade en fast tjänst, eller väger ändå friheten mer?
seaflower · 11 years ago
Efter 15 år skulle det kanske vara svårt att ge upp friheten och jag trivs ju... Men jag funderar på en massa plan b ifall det inte blir bättre. De flesta fasta jobb finns i huvudstadsregionen och jag blev frilans för att jag ville bo på annat håll av flera olika anledningar. Samtidigt skulle jag förstås inte ha något emot betald semester (men i och för sig kan intjänad semester försvinna om ens tidsbundna kontrakt bryts för en månad och även om man får ut det i pengar är det inte samma sak). Men nåja, saker och ting brukar ändå ordna sig i slutändan, om inte får jag byta bransch för jag vill inte ge avkall på kvaliteten heller genom att lämna bort något arbetsskede och öka risken för fel i översättningen. För ja, vem får skulden för felen? Inte den som inte ville betala tillräckligt i alla fall.
Peppe Öhman · 11 years ago
Jag känner igen mig i mycket du skriver. man är aldrig bättre än det man presterar (karriärmässigt alltså). håller iofs sig också med dig i att saker och ting brukar lösa sig på ett sätt eller annat.