Nu är vi tillbaka och eftersom vi har gäster åker vi runt och visar upp stan och jag känner en enorm kärlek för L.A. Världens finaste stad. Jag antar att det är en bra sak att anpassa sig så snabbt och bättre att känna kärlek för två ställen än att hata allt, men känner mig också minst sagt ambivalent.
I dag åkte vi in till downtown och tog en drink på Perch. Solen gick ner över stan och det var på alla sätt mycket trevligt. Vidar var extremt jetlaggad, men vi vuxna mådde bra. Sen åkte vi vidare till Koreatown och åt middag på Kang Ho Dong Baekjeong.
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Elin · 11 years ago
Åh, vad den där känslan liksom gnager konstant även för mig. För det värsta är att även om man flyttar hem så fortsätter man att känna sig sådär ambivalent hela tiden. Som att man delvis tillhör en annan plats. Det är hemskt att man liksom har bjudit in den där dubbelheten i sitt liv, men också så sjukt fint att få älska livet i två städer så himla mycket.
Peppe Öhman · 11 years ago
Precis så är det. Och så tänker jag på alla andra fina ställen i världen som måste existera och som man borde upptäcka. Får ändå lov att se det som en fin sak att älska så många ställen.
Cecilia · 11 years ago
Det är så jävla kallt och mörkt här (trots snö) att man bara vill gråta alternativt lägga sig under täcket och komma fram i mars. LA låter så mycket härligare.
Peppe Öhman · 11 years ago
Men kom hit! Du vet att ni alltid är välkomna.