Man har en kropp
11 years ago
Hej!! Alltså förlåt att jag kommenterar helt utanför ämnet nu, men jag har en sak som jag tänker på så mkt och som jag behöver en superklok persons tankar om (hence, I'm here.) Jag signade just upp på Lena Dunhamns newsletter (yep, trendigt!) och slogs av att hon benämnde sin vikt och illasittande kläder osv så himla mkt. Det fick mig att tänka på Mindy Kaling, som ju också ofta pratar om sin storlek på ett avslappnat och "härligt" sätt. Och kanske tänker jag fel här men jag blir så himla ledsen av det. Är det verkligen bättre att man - som både Dunham och Kaling uppenbarligen väldigt medvetet gör - pratar om sin kropp och hur okej man är med att den är lite mjuk och otränad, än att inte benämna det alls? Jag fattar att man vill visa hur okej man ska kunna vara med sig själv oavsett size eller utseende, men att prata om det sätter det ju bara ännu mer fokus på kroppsfrågan - IGEN. Är det inte bara bättre att skita i att prata om det alls? Att låta alla se ut som de vill och inte lägga något som helst fokus vid att prata om sin kropp - oavsett form? Eller har vi bara inte kommit dit än och behöver pushas av Dunham och Kaling? Jag vet inte - vet du?
Hej!
Jag tycker precis som du, alltså att det är så himla onödigt att kommentera sin kropp och speciellt som både Kaling och Dunham är offentliga personer och har helt vanliga kroppar. Eller vad är det jag säger, alla kroppar är helt vanliga kroppar.
Jag menar, Dunham och Kaling är på inga sätt tjocka eller otränade. Och nu sällar sig till och med Amy (som jag älskat lika mycket som jag älskar Maggan) "du duger trots att din kropp påminner om en lavalampa under den här klänningen" Schumer till gänget. Så besviken. Om de här framgångsrika och till synes självsäkra och kloka kvinnor känner sig manade att påpeka att de inte fyller kraven för en "perfekt" kropp, vem GÖR det då? Och varför ÄR det viktigt att prata om den perfekta kroppen. En perfekt kropp är en kropp som lever.
Så länge vi håller på att upprepa att vi är duger och att vi är starka TROTS våra kroppars utseende har vi inte kommit nånstans. Jag kollade på Amy Schumer-klippet och försökte föreställa mig Louis CK, Seth Rogen, Zack Galifianakis eller Kevin Hart i samma situation. Alltså en herrkomiker som ger en intervju om hur man ska få självförtroende genom att klä sig rätt och älska sin helt vanliga kropp. Helt otänkbart.
Istället för att knipa i det mjuka eller fundera på det överflödiga tycker jag att borde man hänga med sina kompisar, skriva en bok, ta ett bad, göra stand up, koda en webbsajt, gå ut och dricka drinkar eller varför inte springa en sväng om man gillar sånt.
För inte så länge sa nån här på bloggen att man inte ens behöver älska sin kropp. Man har en kropp. Punkt slut.
Hej!
Jag tycker precis som du, alltså att det är så himla onödigt att kommentera sin kropp och speciellt som både Kaling och Dunham är offentliga personer och har helt vanliga kroppar. Eller vad är det jag säger, alla kroppar är helt vanliga kroppar.
Jag menar, Dunham och Kaling är på inga sätt tjocka eller otränade. Och nu sällar sig till och med Amy (som jag älskat lika mycket som jag älskar Maggan) "du duger trots att din kropp påminner om en lavalampa under den här klänningen" Schumer till gänget. Så besviken. Om de här framgångsrika och till synes självsäkra och kloka kvinnor känner sig manade att påpeka att de inte fyller kraven för en "perfekt" kropp, vem GÖR det då? Och varför ÄR det viktigt att prata om den perfekta kroppen. En perfekt kropp är en kropp som lever.
Så länge vi håller på att upprepa att vi är duger och att vi är starka TROTS våra kroppars utseende har vi inte kommit nånstans. Jag kollade på Amy Schumer-klippet och försökte föreställa mig Louis CK, Seth Rogen, Zack Galifianakis eller Kevin Hart i samma situation. Alltså en herrkomiker som ger en intervju om hur man ska få självförtroende genom att klä sig rätt och älska sin helt vanliga kropp. Helt otänkbart.
Istället för att knipa i det mjuka eller fundera på det överflödiga tycker jag att borde man hänga med sina kompisar, skriva en bok, ta ett bad, göra stand up, koda en webbsajt, gå ut och dricka drinkar eller varför inte springa en sväng om man gillar sånt.
För inte så länge sa nån här på bloggen att man inte ens behöver älska sin kropp. Man har en kropp. Punkt slut.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Sara · 11 years ago
"En perfekt kropp är en kropp som lever."JA!
Rockorkarinteenskrivahelasitthandle · 11 years ago
Jo och så kan det ju vara, men de allra flesta, lever ju inte i en jämställd vardag med en jämställd partner och vänner som allra oftst är uttalade feminister, tvärtom är det ju faktiskt vanligast att omges varje dag, hela tiden i sin vardag av människor som absolut inte låter kvinnors kroppar bara duga som den är. Att då sådana här narrativ ger en motvikt blir ju plötsligt ganska viktigt. Kanske inte för dig och mig, men just för andra. Faktum är ju att dessa uttalelser har möts av förtjusning på många håll, just för att de utgör en motvikt emot vad folk får höra annars. Att uppmana kvinnor som i sin vardag möts av ett patriarkalt strukturellt förtryck som är normaliserat i deras bekantskapskrets eller arbetsmiljö att helt enkelt börja förhålla sig neutralt till sin egen kropp, exempelvis genom att:"Istället för att knipa i det mjuka eller fundera på det överflödiga tycker jag att borde man hänga med sina kompisar, skriva en bok, ta ett bad, göra stand up, koda en webbsajt, gå ut och dricka drinkar eller varför inte springa en sväng om man gillar sånt. " Blir ju då inte särskilt frigörande, det lämnar ju mest bara individen väldigt ensam.Att vi har svårt att tänka oss Louis CK, Seth Rogen, Zack Galifianakis eller Kevin Hart i samma situation beror ju inte uteslutande på att män prsonligen har funnit en strategi som kvinnor också borde anamma, de befinner sig ju faktiskt inte i samma situation som kvinnorna till att börja med, och behöver därför inte tampas med situationen."Så länge vi håller på att upprepa att vi är duger och att vi är starka TROTS våra kroppars utseende har vi inte kommit nånstans". Har vi inte? Gäller det raskampen då också? Att den inte kommit någonstans sålänge människor som inte uppfattas som kaukaser måste upprepa att de visst har samma värde?Eller menade du kanske egentligen att själva BEHOVET av att påpeka detinte kommer försvinna förrens könen är jämställda? För det skulle stämma, De allra flesta avstår ju ifrån att påpeka helt uppenbara saker. Att människor dock fortfarande faktiskt känner sig tvungna att påpeka att så inte är fallet tyder på att de tycker att det finns något som säger motsatsen, DET är problemet. Inte ATT de säger att kvinnokroppar får se ut hur som helst och ändå duga.Det känns, kort sagt, lite som att du likställer sådant som du personligen tycker att du inte har behov av att få information om i din egen feministiskt influerade vardag med sådant som ingen annan kvinna heller har behov av att höra. Som att du kritiserar det som sägs, snarare än orsaken till att dessa människor upplever ett behov av att säga det. Jag har inte heller ett personligt behov av just den retoriken, jag kan unna mig att skita i det. Hell I'm an academic I don't need pretty. Men då är det kanske inte just mitt perspektiv på vad jag behöver i mitt liv som bör avgöra vad som är relevant att säga eller inte säga för att skapa jämlikhet för kvinnor som lever mindre feministiskt priviligierade liv än jag, eller du. Vi har helt enkelt inte tolkningsföreträde.
Peppe · 11 years ago
JA!
Peppe · 11 years ago
Jag fattar din analys, men håller fortfarande fast vid att vi borde höja blicken från våra kroppar.
Anonym · 11 years ago
Förstår också analysen, men håller med Peppe. "Gäller det raskampen då också? Att den inte kommit någonstans sålänge människor som inte uppfattas som kaukaser måste upprepa att de visst har samma värde?"- Svaret är väl ja, som jag ser det. Liksom svaret på att vi trampar i gyttja så länge vi fortsätter diskutera kvinnors kroppar. Ju fler som umgås i utseendefixerade kretsar (förenklat uttryck, men ni fattar?) som släpper greppet om sina kroppar och börjar tänka på annat, desto bättre. Jag kämpar hellre för det än den hopplösa cirkel vi hamnat i. Fuck tolkningsföreträde. Ibland måste man bara lita på att man har rätt att säga något. Andra får ju, enligt samma regel, också säga sitt.
minahistorier · 11 years ago
TACK PEPPE, du är bäst! håller med om vartenda ord.