Om jag skulle vara Edith Piaf skulle jag säga Je ne regrette rien. Det känns bra att vara tillbaka i Los Angeles. I går på Trader Joe´s höll jag på att börja gråta då alla som jobbade där var så glada, allt var så ekologiskt och snyggt förpackat och så förmånligt. Hajkade upp för Franklin Canyon med Malin och höll på att falla i gråt då utsikten var så fin. Sprang ner till piren och fick tårar i ögonen av att det var så skönt att springa i shorts. Men jag saknar också familjen i Finland och Sverige. Har dåligt samvete över att Vidar är så långt borta från sin farmor och mormor. Men tänker så här: Eftersom vi ändå är här är det ett himla slöseri att inte njuta av det så jag har beslutat mig för att inte ångra någonting.
Helena S ·
12 years ago
Åk inte hem innan vi flyttat dit! Här är det just så pissigt och äckligt som för en vecka sen (minus snön).
Peppe ·
12 years ago
Gud nej! Nu ska vi bo här. Skynda hit, här är allt roligt och ljust!
MillaPaulsson ·
12 years ago
Snälla Peppe, berätta mer om vad ni ska göra i LA den här svängen. Hur länge tänker ni att ni bor där, jobb, hur har det löst sig med allt osv osv. Jag är nyfiiken (eller har missat inlägget där du förklarar allt...)!
Frida Svensson ·
12 years ago
åh jag tänker precis tvärt om. vilken gåva ni ger er son. han kommer växa upp till en berest, världsvan, betänksam, insiktsfull liten ung man. för det är det jag tror resor gör med barn. ger dem så mycket för vad som komma skall.
Peppe ·
12 years ago
Skönt att man kan se det så också. Och du har säkert rätt.
Nina ·
12 years ago
Gott nytt år, Peppe! Jag är nyfiken på att höra dina tankar kring hur Vidar förhåller sig till flytten. Har själv en treåring + en till på väg, och vi ska flytta inom Helsingfors nästa vecka. Denna lilla flytt ser ut att förorsakaen massa oro; frågor om "ska jag bo ensam i nya huset", "får jag ta med mig den här leksaken", mm. Undrar hur hon skulle förhålla sig till en större omställning, dvs en flytt till ett annat land. Ju äldre barn blir desto större vikt har ju också kompisarna, och det känns trist att tänka att man skulle "uproot" en liten person så totalt. De har ju inte möjlighet att hålla kontakt med gamla kompisar på samma sätt som vi vuxna, så realistiskt sett tappar de säkert kontakten med många kompisar helt till den tiden de är borta. Vi håller fortfarande drömmen i liv om att en dag flytta nånstans långt bort där det är varmt och livet känns mer njutningsfullt - men samtidigt undrar jag hur besvärligt det skulle vara. Bodde i London på tumis med min man i 7 år, och gud hur lätt det kändes då :)
Helena S · 12 years ago
Åk inte hem innan vi flyttat dit! Här är det just så pissigt och äckligt som för en vecka sen (minus snön).
Peppe · 12 years ago
Gud nej! Nu ska vi bo här. Skynda hit, här är allt roligt och ljust!
MillaPaulsson · 12 years ago
Snälla Peppe, berätta mer om vad ni ska göra i LA den här svängen. Hur länge tänker ni att ni bor där, jobb, hur har det löst sig med allt osv osv. Jag är nyfiiken (eller har missat inlägget där du förklarar allt...)!
Maria Turtschaninoff · 12 years ago
Je NE regrette rien...Hälsar språkpolisen
Peppe · 12 years ago
hehe, borde ha läst franska istället för tyska.
Peppe · 12 years ago
coming up! gott nytt år!
Frida Svensson · 12 years ago
åh jag tänker precis tvärt om. vilken gåva ni ger er son. han kommer växa upp till en berest, världsvan, betänksam, insiktsfull liten ung man. för det är det jag tror resor gör med barn. ger dem så mycket för vad som komma skall.
Peppe · 12 years ago
Skönt att man kan se det så också. Och du har säkert rätt.
Nina · 12 years ago
Gott nytt år, Peppe! Jag är nyfiken på att höra dina tankar kring hur Vidar förhåller sig till flytten. Har själv en treåring + en till på väg, och vi ska flytta inom Helsingfors nästa vecka. Denna lilla flytt ser ut att förorsakaen massa oro; frågor om "ska jag bo ensam i nya huset", "får jag ta med mig den här leksaken", mm. Undrar hur hon skulle förhålla sig till en större omställning, dvs en flytt till ett annat land. Ju äldre barn blir desto större vikt har ju också kompisarna, och det känns trist att tänka att man skulle "uproot" en liten person så totalt. De har ju inte möjlighet att hålla kontakt med gamla kompisar på samma sätt som vi vuxna, så realistiskt sett tappar de säkert kontakten med många kompisar helt till den tiden de är borta. Vi håller fortfarande drömmen i liv om att en dag flytta nånstans långt bort där det är varmt och livet känns mer njutningsfullt - men samtidigt undrar jag hur besvärligt det skulle vara. Bodde i London på tumis med min man i 7 år, och gud hur lätt det kändes då :)