Döden, döden, döden
12 years ago
Härom dan sa Vidar:
"Peppe, jag är rädd för att bli gammal och dö."
Hur svarar man på en sån sak?
A la Astrid Lindgren med en förklaring om Nangijala? Eller enligt Lena Andersson, att vi är en summa av våra erfarenheter och handlingar och när vi kommer fram till en viss punkt längre fram i livet är vi inte exakt samma person som i dag och upplever således situationen annorlunda? Därför onödigt att oroa sig redan nu. Eller drar nån grej om att ett alternativ till döden är att bli vampyr?
Hur talar ni om döden med era barn?
"Peppe, jag är rädd för att bli gammal och dö."
Hur svarar man på en sån sak?
A la Astrid Lindgren med en förklaring om Nangijala? Eller enligt Lena Andersson, att vi är en summa av våra erfarenheter och handlingar och när vi kommer fram till en viss punkt längre fram i livet är vi inte exakt samma person som i dag och upplever således situationen annorlunda? Därför onödigt att oroa sig redan nu. Eller drar nån grej om att ett alternativ till döden är att bli vampyr?
Hur talar ni om döden med era barn?
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
cruella · 12 years ago
Fråga helt stillsamt vad som skrämmer. Ungar kan ha hängt upp sig på sånt som att få rynkiga händer...;) Låt det bli ett samtal istället för att ni pratar bort/förskönar eller lugnar på nån punkt han inte tänkt på ens.
Anna La · 12 years ago
Jag håller med försga kommentaren. Utgå från barnet. Det är ok att säga att man inte vet eller att man tror på ett sätt och andra på annat sätt. Vår sexåring miste en av sina närmaste vänner i en traktorolycka för en dryg vecka sedan. Så drt är ganska på ytan just nu hos oss. Konkreta frågor, mennog också en del mer filosofiska. Jag försöker vara ärlig utan att skrämma.
Aktiva Dagar · 12 years ago
Möta dem där de är... Vad funderar de på... Och låna lite bra barnböcker om döden... Tror jag bloggat på temat men det är rätt långe sedan, googla aktivadagar barn döden då borde det dyka upp...
Mikku · 12 years ago
Håller med kommentarerna ovan, utgå från vad de själva har funderat på. Ibland är det mycket konkret, ibland svävar deras tankar kring nånting man själv aldrig tänkt på och det blir till en superdeep diskussion! Ett barnbokstips om döden; Adjö, herr Muffin, skriven av Ulf Nilsson. Jättefin fastän sorglig!Hoppas ni har de bra där :) här saknar vi Vidar!
Peppe · 12 years ago
Tack för bra svar och fina tips! Och Mikku, vi saknar er med! :) Hälsa från Vidar! (och mig)
Bella · 12 years ago
Fina tips! Jag känner att jag behöver läsa/lära mig mer då mitt barn inte har några farföräldrar i livet. Han är snart fyra och vi tog med honom till kyrkogården men han hade svårt att förstå varför hans mamma o pappa grät. Ville gå därifrån. Vi försöker prata om dem, men än så länge tror han att man kan åka flygplan och hälsa på i dem himmelen.
Peppe · 12 years ago
jag beklagar verkligen förlusten. Har ett par komisar med barn i samma område, de är också uppskakade och ledsna.
Peppe · 12 years ago
ska kolla upp det. Tack!
Anna La · 12 years ago
Tack.
Linda · 12 years ago
Hur kommer det sig att de flesta barn i något skede funderar s mycket på döden..? Jag minns att jag själv också, som kanske 6-7 åring hade grym dödsångest. Vaknade på nätterna och mamma fick sitta och trösta mig när jag grät så förfärligt över det.