Nu har OECD undersökt hur många minuter män utför oavlönat hushållsarbete. Danska män ligger i framkant och gör 186 minuter hushåll dagligen, svenska män utför dagligen 154 minuters hushållsarbete, till skilland från kvinnor som lägger ner ner 207 minuter om dagen på obetalt hushållsarbete. Hanna tipsade om den här debattartikeln av Hej Blekk och ger själv ett ypperligt exempel osynliga minuter som ändå tar tid och energi.
Det här är givetvis en generalisering och det finns såklart undantag (hej brasklapp! hej inte alla män!), men vågar påstå på att det är vanligare att mamman i familjen planerar.
"Vem var där och mätte de sju minuterna i går när du planerade veckans matinköp? Vem var där och mätte när du i går gjorde en mental anteckning om att tandkrämen snart är slut? Vem var där och mätte din ambivalens i går när du ville delegera sysslan att tvätta sängkläderna, men inte orkade ta den diskussionen utan tvättade dem själv?
Ingen. Ingen är där och mäter den tid du årligen lägger på att planera er vardag, planera er tid, så att alla de där minuterna flyter på utan problem. Istället läser du en artikel om att män lägger 154 minuter på hushållsarbete varje dag."
Vad jag själv avskyr är delegerandet och den underliga stämning som uppstår då uppgiften som ska utföras delegeras av en person till en annan och på vägen dit förvandlas till en tjänst, trots att det är i hela familjens intresse att hushållet fungerar så smidigt som möjligt.
"Det handlar om saker som att se till att disktrasor byts ut med jämna mellanrum, frysen frostas av och att matlådor packas. Det handlar om saker som att biljetter till tåget bokas i tid, middagsbjudningen planeras och att present till kusinen köps. Det handlar om saker som att lakan tvättas, toalettpappret aldrig ska ta slut och att rabattkupongerna kommer till användning."
Jag vet att det är himla tråkigt att tjata om sånt här, men det är säker på att det finns ett värde i att prata högt om det. Ifall väldigt många människor identifierar att deras familjer fungerar på ungefär samma sätt med samma sorts uppdelning av arbete, kanske samma sorts frustration, handlar det oftast om en struktur. Ingen människa en ö, vi är alla små bitar i samma pussel, hur mycket vi än vill tro att just vi är unika snöflingor med fristående önskemål och viljor, helt oberoende av vad alla andra gör.
Anonym · 11 years ago
Hej Peppe! Och tack för en tänkvärd blogg med humor! Jag känner så igen mig i inlägget du nyss skrivit. Ibland funderar man på varför man klagar över att det inte känns jämlikt i familjen för man konstaterar för sig själv att hej han har ju gjort det och det och det, det var duktigt. Och dessutom tog det nästan lika lång tid som det jag gjorde. Med betoning på nästan och på att jag planerade hela skiten och att jag måste "ge order" för att få saker och ting gjort... Du skrev i början av året om att man blir arg när nånting inte är jämställt. Jag håller med, men i grunden är det så för mig att jag blir i något skede trött på att vara arg och så bara gör jag själv, för jag orka inte vara arg jämt... Och så blir jag arg för att då är det åtminstone inte jämställt. Och så blir det en ond cirkel. Suck. Lotten
Sandra · 11 years ago
Tack för att du orkar lyfta detta om och om igen!
Peppe · 11 years ago
Vet du Lotten, jag är så med dig och känner precis samma vrede. Vet inte om det hjälper, men du är inte ensam. Ska försöka blogg om den där ilskan.
Peppe · 11 years ago
Jill · 11 years ago
Jag är också planeraren, hjärnan är ständigt på G och mannen utför sysslor utan gnäll, men jag koordinerar så gott som allt. Det svåra här är för mig att stänga av, men jag jobbar på det. Jag låter mannen packa väskan utan att lägga mig i, tvingar honom att planera veckomaten, och jag hoppas att vi kanske i framtiden delar på planerandet.Jag är dock lika hopplös på den front på jobbet och bland väninnor, jag organiserar, planerar och måste ständigt ha full koll på allt.Men sedan en annan grej, 154 + 207 minuter dagligt hushållsarbete!?!?! Hur rent har dessa personer hemma? Jag räknade lite löst för oss, totalt blir det max 4 timmar (240 min) hushållsarbete i veckan!
Anna · 11 years ago
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi (och överläkare), pratade i sitt vinterprat i P1 om varför vi städar i onödan och också om hur detta eviga städande hela tiden blivit kvinnans ansvar. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/479149?programid=2071Jag blir också helt tokig dels på städandet och den där känslan att en som kvinna förväntas vara den som väl vill ha rent och fräscht omkring sig. Dels på att jag ju vill ha det rent och tar ansvaret men att jag ju är grundlurad av kulturen. Då har jag inte ens barn och familj. Min teori är att fler män än kvinnor växt upp utan att behöva utföra och ta ansvar för särskilt mkt hushållsarbete. Det leder sen till att en minut hushållsarbete för dem upplevs som tre minuter. De upplever att gör mer än de faktiskt gör.
Victor · 11 years ago
Men vad tycker du då om den saken, att män arbetar längre dagar än kvinnor? Enligt vissa källor (nu hittade jag ingen info från stat.fi eller motsvarande, men källor iaf) arbetar män i medeltal 20% fler timmar i veckan än kvinnor. Väger inte detta upp det obetalda hushållsarbetet? Och är det inte så, att männen förväntas försörja familjen, precis som kvinnan traditionellt sett förväntas göra fler, till och med majoriteten, av sysslorna i huset? Jag säger inte att detta är ett bra eller dåligt system. Det är inte en symmetriskt fördelad börda, men ändå kanske likvärdigt fördelad.
Cecilia · 11 years ago
Tänkte precis på samma sak! Alltså om det kunde komma en pigg dansk typ hem till oss 186 minuter I VECKAN så skulle vi ha ett helt annat läge.
Peppe · 11 years ago
Ja! Lyssnade på det. Mycket bra avsnitt. Tack för att du påminde.
Peppe · 11 years ago
Problemet ligger i att män får betalt för den där 20%.
Victor · 11 years ago
Alla som jobbar får betalt. Kvinnor som jobbar 20% mer får betalt för 20% mer.Traditionellt sett är det mannen som jobbar mera, och kvinnan som arbetar mer hemma. Det är så idag, för att det var så förr. Om man inte är nöjd med att hämta barnen och sätta på spisen istället för att sitta vid kontoret en timme extra om dagen, så kan man säkert komma överens med sin man om att byta roller. Det finns inget problem. Om det finns problem, är de äktenskapliga, inte samhälleliga.
egoistiska egon · 11 years ago
Fast det beror väl på vad man räknar in i dagligt hushållsarbete? Jag tror det är ganska mycket mer än städning.
Jill · 11 years ago
När jag räknade tog jag med veckostädning, matlagning, disk, tvätt och dagligt plockande. Så mycket mer än det har man inte i en liten lägenhet :)
egoistiska egon · 11 years ago
Tror ändå det är en definitionsfråga. OECD benämner det ju som "unpaid work", vilket ju iaf jag tycker verkar vara ett vidare begrepp än hushållsarbete.
egoistiska egon · 11 years ago
(förlåt för att jag hakar upp mig på denna detalj, hehe) Efter lite googlande så hittade jag en definition i något dokument:"2. Defining unpaid work7. Unpaid work is the production of goods and services by household members that are not sold on the market. Some unpaid work is for the consumption within the family, such as cooking, gardening and house cleaning. The products of unpaid work may also be consumed by people not living in the household, e.g. cooking a meal for visiting friends, helping in a soup kitchen for homeless people, mowing the lawn of an elderly relative, or coaching the local football team.28. The boundary between unpaid work and leisure is determined by the so-called “third-person” criterion. If a third person could hypothetically be paid to do the activity, it is considered to be work. Cooking, cleaning, child care, laundry, walking the dog and gardening are therefore all examples of unpaid work. On the other hand, someone else cannot be paid to watch a movie, play tennis, or silently read a book on another’s behalf as the benefits of the activity would accrue to the doer (the third person), and not to the hirer (Ironmonger, 1996). These activities are therefore considered as leisure.9. Some unpaid work, e.g. playing with children, walking the dog, cooking or tending a garden, is often enjoyable, depending on the state of mind and other time pressures (see Society at a Glance 2009 on reported enjoyment of various activities). The satisfaction from the activity is a benefit that cannot be transferred to another person. Similarly, many people derive a great deal of personal satisfaction from paid work and enjoy their time spent in their job. Thus the level of enjoyment of the person doing the activity cannot be used as a criterion to distinguish between work and leisure (Hill, 1979)."
Peppe · 11 years ago
TACK för detta klargörande!