På Yle, alltså public service-bolaget i Finland, skriver kulturjournalisten Jussi Mankkinen om hur västerländska feminister fokuserar på fel saker. Mankkinen tar Feimistiskt Initiativ i Sverige som exempel och räknar upp olika situationer med anknytning till invandrarkvinnor där FI inte, enligt honom, varit tillräckligt aktivt. Sedan flyttar han fokus till Finland och menar att samma sorts osolidariska feminism lever och mår bra här. Västerländska feminister är bara intresserade av att göra sina redan jämställda liv ännu bättre. (Bortskämda subbor).
Mankkinen gör några klara sakfel. Feminsimen är solidarisk. Redan i FI:s partiprogram står det om hur partiet jobbar för att utmana etniskt baserade privilegier om sambandet mellan rasism och könsstrukturer. I Finland jobbar Kvinnoförbundet Unionen mot både rasism och antifeminism. Gemensamt för de flesta feministiska grupperingar är att vara inkluderande. Jag blir så trött att jag vill hoppa ut genom fönstret, diskussionen om jämställdhet kan inte enbart handla om vad kvinnor måste bli bättre på och förändra, medan alla andra sitter och pekar "riktiga problem".
Men det grundläggande problemet är att Mankkinen gör det som många andra riktigt sköna snubbar gjort före honom, nämligen glider in, utan minsta självdistans, för att informera kvinnor om vad de egentligen borde fokusera på. Klassisk manspianing-manöver och dessutom i public service. Snubbe som försöker verka smart genom att kritisera en rörelse som kanske skrämmer honom. Nu är jag sjukt nyfiken på hur Mankkinen och hans solidariska polare hjälper alla dessa kvinnor som västerländska feminister tydligen ignorerar.
C ·
12 years ago
Ååh. Håller med dej. Börjar bli fruktansvärt trött på det där, att som man komma här och säga att si och så ska ni göra. Jag är också nyfiken på att höra vad han gör för dessa kvinnor som lämnats utanför. Kan du inte bjuda in honom för en diskussion på HBL? :)
Lotta ·
12 years ago
Aaaargghhh!! så är det precis! Jag blir galen. Vilken suverän idé: ett snack med Mankkinen på HBL eller i TV! :D
Anonym ·
12 years ago
Exakt! Håller med, därmed vill jag dela med mej följande serie: http://warda.sarjakuvablogit.com/2014/12/17/mansplaining-by-jussi-mankkinen/
Lina ·
12 years ago
Håller med dig. Får så LEJDON på random (oftast) män som ska komma och peka finger och säga vad feminister gör fel, och många av dem har inte den blekaste aning som vad feminism egentligen går ut på. Det är bara för att på ett typiskt buffligt sätt komma och ta plats och än en gång påpeka på att feminister "fokuserar fel", och att de borde göra som en man säger för att det ska bli rätt. *suck* denna bild är bra att tänka på i dylika situationer: http://media.tumblr.com/0fce593a62b6ca32add22ee09013c138/tumblr_inline_mjalrlIgrU1qz4rgp.jpg (hoppas den funkar :) )
rockpaperscissorlizardspock ·
12 years ago
Det är alltid lika spännande när män förklarar att det är feminismens tillkortakommanden som skall kritiseras för att kvinnor fortfarande är förtryckta snarare än det förtryckande patriarkatet.
Matilda ·
12 years ago
Word! (och hade inte din casa libre- vän en blogg? var hittarman den? jag vill veta hur det står till där borta.)
Mikaela ·
12 years ago
Jag blir trött på alla feminister som så fort som någon uttrycker en åsikt som avviker från ens egen tror att "han/hon blir säkert skrämd av feminismen". Kanske det bara är så att personen i fråga tycker olika och säger det. Själv vill jag inte kalla mig feminist, för fast jag är för jämlikhet känns det som att jag ofta har en annan åsikt än de flesta feminister när det gäller vad jämlikhet i praktiken betyder och hur man kan bestämma om samhället är jämlikt eller inte.
rockpaperscissorlizardspock ·
12 years ago
Jag är en av de som väldigt ofta får höra just den typen av åsikter. Saken är den att vi faktiskt inte behöver vara överrens. Det är helt okej. Däremot skall man som förespråkare för den åsikt du yttrar ovan ha väldigt klart för sig att det man säger emot är vetenskapliga resultat och inte bara en annan åsikt.Nu förstår jag att det jag skriver säkert kan uppfattas som lite provocerande och jag kommer aldrig i livet att orka ha (ytterligare) en lång bloggdebatt med någon som redan har bestämt sig så jag klistrar helt enkelt in länken till en liten fin seriestripp istället. God jul! http://nojesguiden.se/sites/default/files/users/35909/1474444_10151840632982399_945756394_n.jpg
Peppe ·
12 years ago
Hej Mikaela, nu får du utveckla lite. Syftar du på just den här texten av Mankkinen eller feminister i allmänhet?
Mikaela ·
12 years ago
Jag tänkte nog inte så mycket på texten av Mankkinen och har egentligen ingen åsikt om den, utan jag blev bara störd på kommentaren om att han skulle vara rädd för feminismen. Ofta då jag läser feministiska texter om hur man ska lösa problemen med att kvinnor tar ut största delen av föräldraledigheten, får sämre lön och sånt, så känner jag mig åtminstone lite tveksam till de lösningar som framförs. Med det så vill jag inte påstå att jag skulle ha superbra idéer till alla världens problem, men jag vill kunna framföra mina tankar utan att genast få en stämpel i pannan där det står "rädd för feminism". Jag har upplevt att feminister ofta ger en sån stämpel om man inte tycker lika, förhoppningsvis har jag fel. Och om det nu sen finns vetenskapliga undersökningar som säger att motståndare till feminism ofta är rädda för feminismen, så läser jag gärna en sån ifall nån kan ge en bra länk. Men på basen av statistik och vetenskapliga resultat kan man ändå aldrig dra någon slutsats om en enskild individ.
rockpaperscissorlizardspock ·
12 years ago
Min kommentar angående vetenskap kontra åsikt rörde formuleringen: "jag ofta har en annan åsikt än de flesta feminister när det gäller vad jämlikhet i praktiken betyder och hur man kan bestämma om samhället är jämlikt eller inte."Vad jämlikhet betyder och hur man bestämmer om samhället är jämlikt eller inte finns det gott om vetenskapliga belägg för, det är inte en fråga om åsikter. Om du menar allvar med att du vill läsa in dig på dessa så rekommenderar jag att läsa kurser i genusvetenskap som fokuserar på normerande makturövning, det är inte tillräckligt att läsa ett par studier utan det är ett helt vetenskapligt område man får sätta sig in i.
Mikaela ·
12 years ago
Ok, tack att du korrigerade mitt missförstånd. Jag har inte studerat genusvetenskap, och har nog inte tid eller ork att göra det inom den närmaste framtiden åtminstone. På basen av några bloggar och tidningsartiklar har jag förstått att jämlikhet betyder lika värde, lika möjligheter och lika skyldigheter. Ett problem som ofta diskuteras är föräldraledigheten (det berör mig personligen så därför är jag intresserad). Jag har då tänkt, att feminister anser det vara problematiskt att kvinnor tar ut största delen, och att de anser att samhället skulle vara jämlikare om vi skulle komma närmare en fifty-fifty situation. Med andra ord kan man säga att föräldraledighetsstatistiken fungerar som ett slags mätinstrument, och det är det jag tycker är konstigt. Men med brist på kunskap inom genusvetenskapen så har jag kanske förstått allt helt fel.
Peppe ·
12 years ago
Ja det är sannerligen en god idé. Tyvärr hade vi säsongsavslutning i går, men jag ska be Janne och Andrea ha en riktigt fet feministvår i Studio HBL (obs, ej ironisk!)
rockpaperscissorlizardspock ·
12 years ago
hej igen! Nu har ju Peppe svarat himla bra i ett eget inlägg om saken men om jag skulle göra ett litet tillägg så skulle det vara detta.Föräldraledigheten är ett viktigt mätinstrument (men verkligen inte det enda!) för jämställdheten (inte jämlikheten, det är olika saker) mellan könen eftersom föräldraledighet är en vetenskapligt bevisad orsaksförklaring till kvinnors lägre löneutveckling, anställningsbarhet och pensionsnivåer; kort sagt för kvinnors (återigen vetenskapligt bevisade) svagare ekonomiska ställning i arbetslivet.En lagstiftning som reglerar föräldraledigheten i termer av 50/50 mellan är en lösning eftersom det skulle motverka denna underordning . Där invänder många och tycker att det innebär att staten skulle lägga sig i familjelivet alltför mycket, det stämmer dock inte riktigt. Staten skulle nämligen fortfarande inte bestämma hur folk skulle göra, det står folk helt fritt att ta ledigt eller jobba deltid om de vill det, däremot får man inte betalt av staten för den ledighet som inte är jämlikt fördelad.Sedan skall man inte heller tro att de politiska intressen som står bakom en sådan förändring är feministiskt altruistiska. Faktum är att kvinnors ekonomiska underordning i samhället kostar en helsickes massa pengar. Att kvinnan ses som den självklara huvudsakliga barnomvårdaren i familjen leder till att det i de allra flesta fall blir så att barnen vid en separation bor med kvinnan. När de allra flesta kvinnor då har svårare än män att få trygga anställningar och välavlönade arbeten så leder det till att dessa kvinnor blir en belastning på samhället i termer av bostadsbidrag, ett större behov av barnomsorg osv. Ett mer jämställt samhälle, där även den socialiserade mansrollen innebär omvårdnad och ett delat huvudansvar över barnen, kostar mindre pengar för staten.Så, nu är detta skrivet snabbt och jag kan verkligen inte göra anspråk på att ha gjort någon fullödig eller perfekt förklaring men kanske kan det ändå ge något? Jag kan inte länka till enskilda studier som ger belägg för det jag säger men jag tipsar gärna om kurser både inom sociologi och genusvetenskap om du är intresserad.
rockpaperscissorlizardspock ·
12 years ago
2).För att verkligen bemöta det du säger om att föräldraledigheten är ett konstigt mätinstrument så är svaret både ja och nej.Statistiken över föräldraledighet bygger på antal dagar föräldrarna registrerar hos staten i syfte att få ut pengar. Så sett så är det ett potentiellt missvisande instrument eftersom vården av barnen och att ta betalt för en dag man vårdar barnen inte är samma sak.Å andra sidan så är de allra flesta föräldrar beroende av föräldraförsäkringen för att klara ekonomin. Det innebär att de allra flesta föräldrar faktiskt utnyttjar alla dagar de kan utnyttja bara för att gå runt. På grund av detta förhållande så gör det att exv den svenska statistiken, som visar att av de sammanlagda, av föräldraförsäkringen täckta, dagarna man får per barn så står kvinnor för 77% av uttaget och männen för 23 %, ändå ger ett tillförlitligt kvantitativt mått på hur långt ifrån ett jämställt uttag av föräldraledighet vi befinner oss idag.Denna statistik är dock inte det enda instrument som används, däremot är det ett populärt mått att referera till. Att det är så beror helt enkelt på att det är lättfattligt för de allra flesta. Det finns gott om statistik över antalet ensamstående kvinnor med hela vårdnaden om barnen, antalet kvinnor i osäkra anställnignar och statistik som visar att vi verkligen inte får lika lön för lika arbete. Det finns också gott om kvalitativ forskning som undersökt exv attityder hos arbetsgivare när de anställer och lönesätter, attityder hos män och kvinnor som separerar och bestämmer var barnen skall bo, resonerar om vem som skall gå ner i arbetstid och vem som skall satsa på karriären och varför. Ett, enligt mig, ganska stort problem i den allmänna samhällsdebatten är det ganska vanliga svar som har börjat slängas ut nästan rutinmässigt så snart man gör ett påstående - har du källa på det?! Enskilda studier ger inte alla svar, det är ju ett vetenskapligt fält det rör sig om som vi pratade om ovan, problemet blir då när man som insatt i området mer eller mindre tvingas välja mellan att antingen spendera ett par dagar med att göra en hel litteraturstudie komplett med 573 referenser bara för att kunna skriva ett blogginlägg eller ett svar på ett forum, eller att helt enkelt hålla käften. Ifrågasättanden och rena åsikter går nämligen utmärkt att basera på en enda källa, att kunna bemöta det och förklara sammanhangen kräver dock lite mer och det gör att man ganska ofta känner att man jobbar i en enorm uppförsbacke. Ingen jävel skulle dock kräva att en teoretisk fysiker skulle kunna förklara sammanhang inom sitt vetenskapliga område så att vem som helst skulle förstå - och hålla med!
Mikaela ·
12 years ago
Tack för ett långt svar. Jag hann inte svara tidigare då julen kom emellan och jag vet inte om någon läser det här längre, men jag svarar nu i alla fall. Jag tror och trodde inte att föräldraledigheten skulle vara det enda mätinstrumentet, jag tyckte bara att det inte är ett så hemskt bra mätinstrument. Jag tänker som så, att kvinnor och män går in i ett föräldraskap på rätt olika sätt. I normala fall är kvinnan gravid, klämmer ut en unge och ammar sen åtminstone en kort tid. Män kan och behöver inte göra nåt sånt. Dessutom har kvinnor och män olika hormoner under hela vuxenlivet, jag kan inte låta bli att tro att dessa inte skulle påverka hur vi är som människor. Därför tror jag, att det kan vara så att kvinnor i större grad är intresserade av att ta hand om riktigt små barn och att vissa (inte alla) gärna sköter barn även om det leder till lägre lön och lägre pension osv. Det här leder ju lätt till problem för alla andra kvinnor också, det förstår jag nog. Det kan t.ex. vara svårare för en kvinna att få jobb för att arbetsgivaren är rädd att hon ska bli mammaledig. Men p.g.a. olikheten mellan könen förstår jag inte hur man ska använda föräldraledighet som mätinstrument. Ska man vänta till mätinstrumentet visar fifty-fifty på fördelningen av ledigheter, eller ska man nöja sig med andra procenttal, vilka är de då? Och om man vill ha fifty-fifty, förutsätter det då att man mer eller mindre tvingar kvinnor på jobb som inte vill jobba? Kan man kalla ett samhälle som tvingar folk hit och dit för jämställt? (Jag vet nog att 6+6+6 modellen inte medför tvång, men den modellen är inte heller mitt problem. Mitt problem är föräldraledighet som mätinstrument.) Sen till det här med referenser. Jag vill inte ha 573 referenser (kan nog förstå den frustration som uppstår om någon kräver källor till allt då det inte är frågan om ett vetenskapligt sammanhang utan diskussioner på bloggar eller dylikt). Jag tänkte bara att om det finns något som är jättelätt att länka till och som förklarar hur rädda antifeminister är, så kan jag läsa. Men jag förstod helt fel tydligen, det som du menade med vetenskapliga resultat syftade ju inte enbart på en enskild fråga, och då är ju situationen en helt annan. Skillnaden mellan feminism och teoretisk fysik är väl den, att feministiska frågor i hög grad rör varje människa medan ytterst få bryr sig om vad fysiker sysslar med. Jag anser det ytterst viktigt att även de som inget vet och inget förstår får uttala sig, vi lever ju i en demokrati med åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Och då vill jag gå tillbaka till min första kommentar, för det enda som jag egentligen ville säga med den var att jag vill få komma med mina genusidiotiska funderingar utan att någon insinuerar att jag eller någon annan är rädd för femininster. Jag upplever det som ett nedvärderande sätt att kommentera andra människor och ett försök att förminska den som har annorlunda åsikter än man själv. Säg då hellre att jag är en person som är dåligt insatt i genusvetenskaper. Jag vill ej heller bli kallad jävel.
C · 12 years ago
Ååh. Håller med dej. Börjar bli fruktansvärt trött på det där, att som man komma här och säga att si och så ska ni göra. Jag är också nyfiken på att höra vad han gör för dessa kvinnor som lämnats utanför. Kan du inte bjuda in honom för en diskussion på HBL? :)
Lotta · 12 years ago
Aaaargghhh!! så är det precis! Jag blir galen. Vilken suverän idé: ett snack med Mankkinen på HBL eller i TV! :D
Anonym · 12 years ago
Exakt! Håller med, därmed vill jag dela med mej följande serie: http://warda.sarjakuvablogit.com/2014/12/17/mansplaining-by-jussi-mankkinen/
Katarina Gäddnäs · 12 years ago
Words!
Sara Nordling · 12 years ago
Ja! Bra sagt Peppe.
Hanna · 12 years ago
Bra!
Lina · 12 years ago
Håller med dig. Får så LEJDON på random (oftast) män som ska komma och peka finger och säga vad feminister gör fel, och många av dem har inte den blekaste aning som vad feminism egentligen går ut på. Det är bara för att på ett typiskt buffligt sätt komma och ta plats och än en gång påpeka på att feminister "fokuserar fel", och att de borde göra som en man säger för att det ska bli rätt. *suck* denna bild är bra att tänka på i dylika situationer: http://media.tumblr.com/0fce593a62b6ca32add22ee09013c138/tumblr_inline_mjalrlIgrU1qz4rgp.jpg (hoppas den funkar :) )
rockpaperscissorlizardspock · 12 years ago
Det är alltid lika spännande när män förklarar att det är feminismens tillkortakommanden som skall kritiseras för att kvinnor fortfarande är förtryckta snarare än det förtryckande patriarkatet.
Matilda · 12 years ago
Word! (och hade inte din casa libre- vän en blogg? var hittarman den? jag vill veta hur det står till där borta.)
Mikaela · 12 years ago
Jag blir trött på alla feminister som så fort som någon uttrycker en åsikt som avviker från ens egen tror att "han/hon blir säkert skrämd av feminismen". Kanske det bara är så att personen i fråga tycker olika och säger det. Själv vill jag inte kalla mig feminist, för fast jag är för jämlikhet känns det som att jag ofta har en annan åsikt än de flesta feminister när det gäller vad jämlikhet i praktiken betyder och hur man kan bestämma om samhället är jämlikt eller inte.
rockpaperscissorlizardspock · 12 years ago
Jag är en av de som väldigt ofta får höra just den typen av åsikter. Saken är den att vi faktiskt inte behöver vara överrens. Det är helt okej. Däremot skall man som förespråkare för den åsikt du yttrar ovan ha väldigt klart för sig att det man säger emot är vetenskapliga resultat och inte bara en annan åsikt.Nu förstår jag att det jag skriver säkert kan uppfattas som lite provocerande och jag kommer aldrig i livet att orka ha (ytterligare) en lång bloggdebatt med någon som redan har bestämt sig så jag klistrar helt enkelt in länken till en liten fin seriestripp istället. God jul! http://nojesguiden.se/sites/default/files/users/35909/1474444_10151840632982399_945756394_n.jpg
Peppe · 12 years ago
Hej Mikaela, nu får du utveckla lite. Syftar du på just den här texten av Mankkinen eller feminister i allmänhet?
Mikaela · 12 years ago
Jag tänkte nog inte så mycket på texten av Mankkinen och har egentligen ingen åsikt om den, utan jag blev bara störd på kommentaren om att han skulle vara rädd för feminismen. Ofta då jag läser feministiska texter om hur man ska lösa problemen med att kvinnor tar ut största delen av föräldraledigheten, får sämre lön och sånt, så känner jag mig åtminstone lite tveksam till de lösningar som framförs. Med det så vill jag inte påstå att jag skulle ha superbra idéer till alla världens problem, men jag vill kunna framföra mina tankar utan att genast få en stämpel i pannan där det står "rädd för feminism". Jag har upplevt att feminister ofta ger en sån stämpel om man inte tycker lika, förhoppningsvis har jag fel. Och om det nu sen finns vetenskapliga undersökningar som säger att motståndare till feminism ofta är rädda för feminismen, så läser jag gärna en sån ifall nån kan ge en bra länk. Men på basen av statistik och vetenskapliga resultat kan man ändå aldrig dra någon slutsats om en enskild individ.
rockpaperscissorlizardspock · 12 years ago
Min kommentar angående vetenskap kontra åsikt rörde formuleringen: "jag ofta har en annan åsikt än de flesta feminister när det gäller vad jämlikhet i praktiken betyder och hur man kan bestämma om samhället är jämlikt eller inte."Vad jämlikhet betyder och hur man bestämmer om samhället är jämlikt eller inte finns det gott om vetenskapliga belägg för, det är inte en fråga om åsikter. Om du menar allvar med att du vill läsa in dig på dessa så rekommenderar jag att läsa kurser i genusvetenskap som fokuserar på normerande makturövning, det är inte tillräckligt att läsa ett par studier utan det är ett helt vetenskapligt område man får sätta sig in i.
Mikaela · 12 years ago
Ok, tack att du korrigerade mitt missförstånd. Jag har inte studerat genusvetenskap, och har nog inte tid eller ork att göra det inom den närmaste framtiden åtminstone. På basen av några bloggar och tidningsartiklar har jag förstått att jämlikhet betyder lika värde, lika möjligheter och lika skyldigheter. Ett problem som ofta diskuteras är föräldraledigheten (det berör mig personligen så därför är jag intresserad). Jag har då tänkt, att feminister anser det vara problematiskt att kvinnor tar ut största delen, och att de anser att samhället skulle vara jämlikare om vi skulle komma närmare en fifty-fifty situation. Med andra ord kan man säga att föräldraledighetsstatistiken fungerar som ett slags mätinstrument, och det är det jag tycker är konstigt. Men med brist på kunskap inom genusvetenskapen så har jag kanske förstått allt helt fel.
Peppe · 12 years ago
Ja det är sannerligen en god idé. Tyvärr hade vi säsongsavslutning i går, men jag ska be Janne och Andrea ha en riktigt fet feministvår i Studio HBL (obs, ej ironisk!)
Peppe · 12 years ago
Funkade!
rockpaperscissorlizardspock · 12 years ago
hej igen! Nu har ju Peppe svarat himla bra i ett eget inlägg om saken men om jag skulle göra ett litet tillägg så skulle det vara detta.Föräldraledigheten är ett viktigt mätinstrument (men verkligen inte det enda!) för jämställdheten (inte jämlikheten, det är olika saker) mellan könen eftersom föräldraledighet är en vetenskapligt bevisad orsaksförklaring till kvinnors lägre löneutveckling, anställningsbarhet och pensionsnivåer; kort sagt för kvinnors (återigen vetenskapligt bevisade) svagare ekonomiska ställning i arbetslivet.En lagstiftning som reglerar föräldraledigheten i termer av 50/50 mellan är en lösning eftersom det skulle motverka denna underordning . Där invänder många och tycker att det innebär att staten skulle lägga sig i familjelivet alltför mycket, det stämmer dock inte riktigt. Staten skulle nämligen fortfarande inte bestämma hur folk skulle göra, det står folk helt fritt att ta ledigt eller jobba deltid om de vill det, däremot får man inte betalt av staten för den ledighet som inte är jämlikt fördelad.Sedan skall man inte heller tro att de politiska intressen som står bakom en sådan förändring är feministiskt altruistiska. Faktum är att kvinnors ekonomiska underordning i samhället kostar en helsickes massa pengar. Att kvinnan ses som den självklara huvudsakliga barnomvårdaren i familjen leder till att det i de allra flesta fall blir så att barnen vid en separation bor med kvinnan. När de allra flesta kvinnor då har svårare än män att få trygga anställningar och välavlönade arbeten så leder det till att dessa kvinnor blir en belastning på samhället i termer av bostadsbidrag, ett större behov av barnomsorg osv. Ett mer jämställt samhälle, där även den socialiserade mansrollen innebär omvårdnad och ett delat huvudansvar över barnen, kostar mindre pengar för staten.Så, nu är detta skrivet snabbt och jag kan verkligen inte göra anspråk på att ha gjort någon fullödig eller perfekt förklaring men kanske kan det ändå ge något? Jag kan inte länka till enskilda studier som ger belägg för det jag säger men jag tipsar gärna om kurser både inom sociologi och genusvetenskap om du är intresserad.
rockpaperscissorlizardspock · 12 years ago
2).För att verkligen bemöta det du säger om att föräldraledigheten är ett konstigt mätinstrument så är svaret både ja och nej.Statistiken över föräldraledighet bygger på antal dagar föräldrarna registrerar hos staten i syfte att få ut pengar. Så sett så är det ett potentiellt missvisande instrument eftersom vården av barnen och att ta betalt för en dag man vårdar barnen inte är samma sak.Å andra sidan så är de allra flesta föräldrar beroende av föräldraförsäkringen för att klara ekonomin. Det innebär att de allra flesta föräldrar faktiskt utnyttjar alla dagar de kan utnyttja bara för att gå runt. På grund av detta förhållande så gör det att exv den svenska statistiken, som visar att av de sammanlagda, av föräldraförsäkringen täckta, dagarna man får per barn så står kvinnor för 77% av uttaget och männen för 23 %, ändå ger ett tillförlitligt kvantitativt mått på hur långt ifrån ett jämställt uttag av föräldraledighet vi befinner oss idag.Denna statistik är dock inte det enda instrument som används, däremot är det ett populärt mått att referera till. Att det är så beror helt enkelt på att det är lättfattligt för de allra flesta. Det finns gott om statistik över antalet ensamstående kvinnor med hela vårdnaden om barnen, antalet kvinnor i osäkra anställnignar och statistik som visar att vi verkligen inte får lika lön för lika arbete. Det finns också gott om kvalitativ forskning som undersökt exv attityder hos arbetsgivare när de anställer och lönesätter, attityder hos män och kvinnor som separerar och bestämmer var barnen skall bo, resonerar om vem som skall gå ner i arbetstid och vem som skall satsa på karriären och varför. Ett, enligt mig, ganska stort problem i den allmänna samhällsdebatten är det ganska vanliga svar som har börjat slängas ut nästan rutinmässigt så snart man gör ett påstående - har du källa på det?! Enskilda studier ger inte alla svar, det är ju ett vetenskapligt fält det rör sig om som vi pratade om ovan, problemet blir då när man som insatt i området mer eller mindre tvingas välja mellan att antingen spendera ett par dagar med att göra en hel litteraturstudie komplett med 573 referenser bara för att kunna skriva ett blogginlägg eller ett svar på ett forum, eller att helt enkelt hålla käften. Ifrågasättanden och rena åsikter går nämligen utmärkt att basera på en enda källa, att kunna bemöta det och förklara sammanhangen kräver dock lite mer och det gör att man ganska ofta känner att man jobbar i en enorm uppförsbacke. Ingen jävel skulle dock kräva att en teoretisk fysiker skulle kunna förklara sammanhang inom sitt vetenskapliga område så att vem som helst skulle förstå - och hålla med!
Mikaela · 12 years ago
Tack för ett långt svar. Jag hann inte svara tidigare då julen kom emellan och jag vet inte om någon läser det här längre, men jag svarar nu i alla fall. Jag tror och trodde inte att föräldraledigheten skulle vara det enda mätinstrumentet, jag tyckte bara att det inte är ett så hemskt bra mätinstrument. Jag tänker som så, att kvinnor och män går in i ett föräldraskap på rätt olika sätt. I normala fall är kvinnan gravid, klämmer ut en unge och ammar sen åtminstone en kort tid. Män kan och behöver inte göra nåt sånt. Dessutom har kvinnor och män olika hormoner under hela vuxenlivet, jag kan inte låta bli att tro att dessa inte skulle påverka hur vi är som människor. Därför tror jag, att det kan vara så att kvinnor i större grad är intresserade av att ta hand om riktigt små barn och att vissa (inte alla) gärna sköter barn även om det leder till lägre lön och lägre pension osv. Det här leder ju lätt till problem för alla andra kvinnor också, det förstår jag nog. Det kan t.ex. vara svårare för en kvinna att få jobb för att arbetsgivaren är rädd att hon ska bli mammaledig. Men p.g.a. olikheten mellan könen förstår jag inte hur man ska använda föräldraledighet som mätinstrument. Ska man vänta till mätinstrumentet visar fifty-fifty på fördelningen av ledigheter, eller ska man nöja sig med andra procenttal, vilka är de då? Och om man vill ha fifty-fifty, förutsätter det då att man mer eller mindre tvingar kvinnor på jobb som inte vill jobba? Kan man kalla ett samhälle som tvingar folk hit och dit för jämställt? (Jag vet nog att 6+6+6 modellen inte medför tvång, men den modellen är inte heller mitt problem. Mitt problem är föräldraledighet som mätinstrument.) Sen till det här med referenser. Jag vill inte ha 573 referenser (kan nog förstå den frustration som uppstår om någon kräver källor till allt då det inte är frågan om ett vetenskapligt sammanhang utan diskussioner på bloggar eller dylikt). Jag tänkte bara att om det finns något som är jättelätt att länka till och som förklarar hur rädda antifeminister är, så kan jag läsa. Men jag förstod helt fel tydligen, det som du menade med vetenskapliga resultat syftade ju inte enbart på en enskild fråga, och då är ju situationen en helt annan. Skillnaden mellan feminism och teoretisk fysik är väl den, att feministiska frågor i hög grad rör varje människa medan ytterst få bryr sig om vad fysiker sysslar med. Jag anser det ytterst viktigt att även de som inget vet och inget förstår får uttala sig, vi lever ju i en demokrati med åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Och då vill jag gå tillbaka till min första kommentar, för det enda som jag egentligen ville säga med den var att jag vill få komma med mina genusidiotiska funderingar utan att någon insinuerar att jag eller någon annan är rädd för femininster. Jag upplever det som ett nedvärderande sätt att kommentera andra människor och ett försök att förminska den som har annorlunda åsikter än man själv. Säg då hellre att jag är en person som är dåligt insatt i genusvetenskaper. Jag vill ej heller bli kallad jävel.