Boken jag gråter till

12 years ago

Som den uppmärksamma läsaren kanske noterat har Maggan varit frånvarande också den här veckan. Han spelar in säsong 2 av Hjärtevänner i Österbotten och jag är singelmamma. Därför har podden uteblivit (vi spelar in den i morgon) och därför har jag varit exceptionellt trött. (och ja, jag fattar att det finns folk som ständigt har det så här och att jag borde skämmas för att jag är en sån mes).

I går kväll lade jag Vidde och mig själv runt halv nio. Innan vi somnade läste jag ett stort antal böcker för barnet, däribland Ulf Starks och Linda Bondestams Min egen lilla liten som jag köpt samma dag. En mycket fin bok. Jag vet inte om det var tröttheten eller om mitt hjärta av sten mjuknat upp med åren, men halvvägs började jag gråta och snyftade mig igenom resten av boken.

Sen sa Vidar fundersamt: "Vet du Peppe, jag drömde att Magnus var en frukt. Och att jag åt upp honom."

Maria Turtschaninoff · 12 years ago
Jag läste den just precis för sonen och tokgrät. Fick knappt fram de sista raderna. Men jag ÄR en mes, det står jag för. Sonen tyckte boken var "spännande". Perspektiven är något olika...

Peppe · 12 years ago
jag grät också andra gången (i dag på eftermiddagen) när jag läste den.

Lurkeslurk / Koko · 12 years ago
Jag blev också helt tårögd av den - har inte försökt läsa högt (än). Misstänker att det blir svårt! Den är jättefin, älskar bilderna också. Jag är väl inte den enda som tänker Päivänsäde ja menninkäinen? (En sång som finskspråkiga förresten verkar ha lite samma sorts hat-kärleksförhållande till som många finlandssvenskar har till Höstvisan, en fin sång som bara spelats för mycket.)

Peppe · 12 years ago
precis det tänkte jag också på! Otroligt fin bok och så sorglig.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.