För några inlägg sedan skrev jag om hur kvinnans euro är 81 cent. Häromdagen läste jag genom Ukko.fi att kvinnans frilansareuro i medeltal är 67 cent. En stor del av problemet ligger i strukturella problem som att män i större grad uppfostras till att ta för sig och lyfta upp sin kompetens (ni vet det där gamla exemplet där kvinnor söker ett jobb först om hon kan kruxa ja på alla anställningskriteriet, medan män söker det om han har en rätt). Men också i att uppdragsgivare tenderar att erbjuda män högre arvoden.
Min kompis Johanna skriver så här i en Facebook-tråd:
"Jag jobbade i nio år för Yle som producent och hade en gedigen erfarenhet då jag startade mitt produktionsbolag. Men banne mg så många gånger jag mötts av blicken, klappen på axeln och någon som säger: "Men snälla Johanna, du måste förstå att vi inte har ekonomi för detta". Och så vet man att i samma projekt sitter det en man som lyfter dubbelt upp av det jag bad om. Kombinationen kultur och kvinna är också ofta så flummigt att det blir ett dilemma för folk."
Jenny · 12 years ago
Herregud är det så jävla illa (67 %)?! Ursäkta alla svordomar, men känner igen mig och är förbannad, eftersom jag frilansat till och från ett bra tag. Jag vet inte hur folk överlever med att t.ex. jobba inom finlandssvensk kultur. Försökte med det för ett antal år sedan och kom upp i en löjlig summa som knappt täckte hälften av bostadens hyra. Jobbar just nu hårt på att komma ur den här jävla kulturfällan och har siktet på en mansdominerad bransch. Det blir att strunta i att vara självkritisk och precis som du skrev, sluta tro att man inte är kompetent för att man inte uppfyller alla krav i olika jobbannonser till punkt och pricka. Man kanske till och med har något som de inte ens visste att de behövde. Dags att lyfta fram det.
Lurkeslurk / Koko · 12 years ago
Det där med löneförhandlingar, jo... Jag hade en gång en bekant som var målare (inte konstnär, utan donare-målare) och sökte ett jobb. När hon kom med löneanspråket hade den potentiella bossen gapat och kläckte "men sådär mycket betalar jag inte ens åt männen"... Hon konstaterade att hon iaf jobbar för hela slanten, till skillnad från vissa andra, men beslöt sig ändå för att inte ta jobbet, trots att hon skulle ha fått vad hon bad om. Hon hittade ett annat med en mindre (öppet?) sexistisk chef.