Slut på skammen

12 years ago

I går påminde Friman mig om att vi pratat om att det är dags att frigöra sig från skammen. Att sluta skämmas över föräldrar, partners, kolleger, ungar, släktingar, men framför allt sig själv. Det finns så mycket onödig skam. Skam man känner för att ens finska inte var perfekt under ett möte, att middagen bara blev halvgod, att man kom pinsamt tidigt till festen, inte orkade laga annat än de där spenatplättarna (fast där kickar kanske skulden in), att man lagt upp för många selfies på Instagram, alternativt inte vet vad Snapchat är, att man drar upp strumpbyxorna och nån råkar se, har fel sorts musiksmak, bara läser deckare, har en fläck på tröjan eller av misstag säger expresso istället för espresso. Folk går omkring och skäms för så mycket helt onödiga saker. Nu är slut med det. Härmed är alla befriade från onödig skam.

Däremot ska var och en givetvis skämmas över rasism, anti-feminism, elakheter, härskartekniker och annat skit, men det goes ju without saying. Eller nu sade jag det ändå.

Linda · 12 years ago
Hear hear för att sluta skämmas! Men alltså går folk på riktigt omkring och skäms över grejer som du nämner? Vad mycket energi det måste ta. Hur är det så svårt att bara slappna av och möta sig själv som man är, dålig musiksmak och allt? Vad får ni som skäms ut av all skam?Mvh. Den skamlösa

Maria Turtschaninoff · 12 years ago
Eller för vad en sa på nån fest. Ska en sluta skämmas för genast. Eller försöka iaf.

Inkku · 12 years ago
Inlägget som jag behövde läsa just idag. Tack.

matilda · 12 years ago
Min mamma brukar vilja ha min åsikt ibland när hon klär sig för tex fest. Oftast säger hon "kan jag ha det här?" Men en gång sa hon "skäms du för mig om jag har det här?" Och jag svarade "jag skäms aldrig för dig." Då sa hon "ha! Det tar jag som en utmaning!" Och jag måste säga att jag öängtar tills hon ska skämma ut mig för för det mesta tycker jag att sånt man borde (eller låta bli nu då) skämmas för bara är jättekul. Som till exempel när jag skulle böja mej ner och sträcka mig efter ett paket mjöl i butiken här om dagen, men tappade balansen och ramlade baklänges mitt framför en annan kun. Så vi skrattade. Han skämdes nog lite, jag tyckte det var det roligadte som hänt på hela dagen.

Karin · 12 years ago
Expresso säger man på franska :)

Kugge · 12 years ago
Helt rätt. Varför skäms man så mycket för så dumma saker?

Miss Upsey Daisy · 12 years ago
En sak man också ska komma ihåg ( vilket jag påminner mig själv ofta) är att det man själv förstorar upp och tycker är pinsamt har andra knappt uppfattat... Man själv är ju sitt egna centrum så att säga .... Något jag jobbar med att tänka på eftersom jag tänker på när jag gör pinsamma saker...

Tove · 12 years ago
Jag försöker också att inte skämmas och istället tänka "Den bjuder jag på!"

Anonym · 12 years ago
Jag skäms för nästan allt du nämnde och känner skam för något dagligen. Det är massor jag inte täcks göra eller säga. Har gjort det åtminstone hela mitt vuxna liv, så jag vet inte hur jag så där bara plötsligt skulle bli befriad från skam. Idag t.ex. täcktes jag inte fara med barnen till öppna dagklubben, så jag skyndade inte utan gjorde oss klara i den tid det tar med två barn under tre år. Passerade sedan nog på vägen till lekparken stället för dagklubben och skämdes då lite ifall nån råkade se oss passera. Skäms nu också för att jag inte tog mig i kragen och for dit med barnen. Ja, ungefär såhär går det runt från dag till dag. Men det jag skäms för varierar ju lite då.

Peppe · 12 years ago
Anonym: Här kommer tusen kramar! Lova att inte skämmas över att du skäms och försök sluta skämmas över en sak varje dag. Kan vara en liten!

Anonym · 12 years ago
Min mamma sa en jättebra sak åt mig när jag var på väg in i tonåren och höll på att skämmas ihjäl över precis allt. Det märkliga var att jag lyssnade och tog in! "Du har inte gjort bort dig förrän du ser det så själv"Ett exempel:På bussen vänder jag upp och ner på handväskan och hälften trillar ut. Om jag lugnt och med ett leende på läpparna plockar upp gör hela skillnaden mot om jag genast far ut i anklagelser mot mig själv över vilken idiot jag är, börjar rafsa ihop sakerna och skäms över vad jag har i väskan. I det första fallet får det liksom den betydelse händelsen faktiskt har, ingen som helst. Det finns faktisk en väldigt viktig dimension i detta med att få bort skammen. Om ngt "skamligt" händer: tex ngn ramlar, så ingriper ingen utan alla vänder bort huvudet för att den som ramlat ska slippa skämmas. Iaf i Sverige. Så skäms åtminstone en del, hoppas jag, över att de inte ingrep och frågade hur det gick... Nej bort med skammen livet är för kort!

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.