Så mycket vänlighet

12 years ago

Alltså kärleken jag blivit bemött av i Stockholm! I går eftermiddag, när det åskade och regnade som mest, befann sig Magnus och jag på väg hem till Dianas nya lägenhet. Vi var mer eller mindre dyblöta då en busschaufför stannade och ropade: "Där kan ni inte stå! Hoppa in!" och så körde han oss ända fram. Utan bussbiljetter och allt.



Samma kväll tog Maggie färjan hem till Helsingfors och konstaterade där att han glömt en viktig nyckel hemma hos mig (alltså hos Diana) i Stockholm. Följande dag åkte jag ut till Frihamnen och frågade den vänliga damen i biljettluckan om Magnus nycklar kunde åka över med Serenade. Det kunde de! Och nu behöver Maggan bara sova en natt på en parkbänk (alltså hos Petski). 

Och bäst av allt: I går kväll samlades det gamla LA-gänget Blankens, Swanberg, Öhman på Taverna Brillo för en fem timmar lång middag i den ljumma sommarkvällen. 
Lyssna förresten på podden Blankens Swanberg. Den får mig ofta att frustskratta. 

Matilda · 12 years ago
altså. jag behöver lite tips och hjälp och du som har rest en del borde ha vänner över hela världen och således kanske råkat ut för detta. en av mina närmsta vänner i australien har gått och gjort sig fruktansvärt illa (bruten rygg, nacke och 30 ställen i benen) han ligget för närvarande i koma (en sån där kontrollerad koma) och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det här. hade det varit en vän här hemma hade jag åkt till sjukhuset samt pratat med gemensamma vänner om hur go o mysig han är och hur oturligt det är att han gjort illa sig (och hur ansvarslös han var som såg till att han hamnade i olyckan för det var i mångt och mycket hans eget fel) men hur hanterar man egentligen såna här grejer? jag vill mest bara gå omkring och grina, men det hjälper ju ingen, och så har jag blivit ännu mer klistrad vid facebookmobilen för det är där jag får uppdateringar om hans tillstånd. hur bör man hantera sån här oro och hjälplöshet?

Peppe · 12 years ago
åh fy vad hemskt! Jag beklagar verkligen. Känslan av maktlöshet när man är så långt borta från den man tycker om/är orolig för. Usch. Jag tycker att du får grina hur mycket som helst och prata med vänner här (riktiga vänner lyssnar och tröstar). Kanske skypea med nån gemensam kompis i Australien. Viktigt är i alla fall att du inte går ensam omkring och har ångest. Tänk så här: även om du befann dig i Australien så kunde du inte göra så mycket för just honom. KRAM!!!

Anna · 12 years ago
Ibland (läs, på sommaren) kan Stockholmare vara väldigt trevliga men just nu är jag övertygad om att det beror delvis på att det är Pride-veckan. Solidariteten vinner drygheten!

Peppe · 12 years ago
Haha, oavsett motivation har Stockholm välkomnat mig mer än varmt.

Petra · 12 years ago
är det nagonstans jag hade velat vara sa är det vid i alla fall bordet bredvid er :)

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.