Läste en Facebookuppdatering hemifrån Finland där någon rekommenderade en restaurang för att de hade "trevlig betjäning". Tänkte på det hela dagen, att trevlig betjäning är ett säljargument.
Jag antar att det delvis handlar om solen, generellt blir man väl gladare av sol än av slask. Om att den amerikanska personalen på restauranger till stor del lever på dricks (minst 20% annars är du en snåljåp!) Man kan vara cynisk och mena att en annan orsak är folks avslappnade klädstil i södra Kalifornien, snubben som ser ut som om han stigit ur en soptunna KAN vara en excentrisk regissör och kvinnan bakom dig i kön på Kreation Kafé är eventuellt castingansvarig på en TV-serie. Eftersom många som flyttar till Los Angeles gör det för att de vill in nöjesbranschen kan varje vardagligt möte vara ett potentiellt karriärslyft. Bäst att vara trevlig!
Men jag tror också att det är kulturen. Jag ÄLSKAR att vem som helst helt kravfritt byter några ord med mig på gatan, i kön på Primo Passo, hejar på mig när jag springer och hälsar i huset. Människokontakt är fint. Om jag ska kökspsykologisera det hela handlar det väl om att känna sig sedd.
Anonym · 12 years ago
Tankte borja skriva en lang utlaggning om amnet men markte sjalv att jag troligtvis nog generaliserade lite och suddade ut. Landet jag bor i kanske inte heller kan stoltsera med den i sarklass basta betjaningen, men jag blir anda alltid lika overraskad nar jag kommer till Finland och inte blir bemott pa ett trevligt satt (inte alltid och pa alla stallen, men allt for manga). Har sjalv ocksa jobbat med kundbetjaning och forstar inte hur det kan vara sa svart att vara uppmarksam, trevlig och normal mot folk. Anyways, bra analys Peppe.
Jenny H. · 12 years ago
Jag filosoferade kring det här jag också när jag var till New York i april. Det är så trevligt när servitörerna kommer fram och presenterar sig och faktiskt är riktigt trevliga. Det är ju väldigt ovanligt i Finland.När det kommer till service på restaurang tror jag att drickskulturen spelar roll. Den är ju lite underutvecklad i Finland. Jag har förstått att finländare utmärker sig t.o.m på restauranger i Stockholm bara genom att de aldrig ger dricks.
Anonym · 12 years ago
Hej! Berätta mer om drickskulturen. Själv brukar jag, i europa, lämna ca. 10 %. Vilket brukar betyda några e-dollars. Om restaurang notan är större brukar procenten minska och summan vara ca. 5-10 €.Till min stora förvåning fick jag höra att min kollega som är väldigt berest aldrig betalar dricks och betalar alltid med kreditkort för att undvika det. Till saken hör att han kräver ypperlig service vart än han går. Han är snål som satan och min beundran av honom sjönk med en gång...- Sebastian
Peppe · 12 years ago
Du får gärna skriva långa kommentarer. Gillar det som fan. Men visst är det underligt att det ska vara så svårt att vara trevlig mot kunder. Eller mot medmänniskor i allmänhet. Det kan ju inte kosta mer energi än att vara butter.
Peppe · 12 years ago
Håller med om att drickskulturen spelar roll och i Finland får väl servitörerna generellt bättre betalt och lever inte på dricksen. Men kostar det verkligen så mycket att vara trevlig och prata lite trots att man inte får extra betalt för det? (Magnus som vuxit upp i Stockholm menar att där råder en helt annan drickskultur än i Finland)
Peppe · 12 years ago
Jag är ju ingen expert på alla länder i Europa, men tycker att 10 % låter bra. I USA finns det restauranger där de anställdas lön består av dricksen de får, då tycker jag att 20% är skäligt. Just nu pågår en diskussion om detta verkligen är det vettigaste sättet. I Venice finns det till exempel en brunchrestaurang som ber gästerna låta bli dricks och skriver på menyerna att de istället väljer att betala skälig län. Här är en text om en restaurang i Texas som gör samma sak:http://kitchenette.jezebel.com/kentucky-restaurant-utilizes-interesting-alternative-to-1587892563?utm_campaign=socialflow_jezebel_facebook&utm;_source=jezebel_facebook&utm;_medium=socialflowSnåla människor är äckliga.