Kvinnodagen i usa

13 years ago

Ingen har ännu sagt nåt om internationella kvinnodagen här i Los Angeles, men det är antagligen i morgon kvinnfolket drar ut och demonstrerar mot löneskillnaderna (kvinnans dollar ca 75 cent), mot den obefintliga föräldraledigheten, mot sexismen på universiteten, mot all äcklig objektifiering i reklam och film och mot att en kvinna ska vara tacksam om hennes snubbe tillåter henne jobba efter att de fått barn.

Det där sista är en högst subjektiv notering. På min Gender and the News Media-föreläsning pratade vi (igen) om föräldraskap och en av de mest ambitiösa tjugofemåringarna i klassen sa att hon alltid önskat sig tre barn, men nu insett att det inte är möjligt om hon ska bli en framgångsrik TV-journalist. Hon sa att hon är tacksam om hon hittar en man som accepterar att hon vill ha en karriär också efter att de fått barn. Och det blir nog högst två, med tre finns det ingen chans att hon skulle kunna bli framgångsrik på jobbet.

Som den naiva nordbo jag är sa jag att hon får lov att skaffa sig en jämställd man som tycker att hennes tid och liv och val är lika viktiga som hans. Hon himlade vänligt med ögonen och svarade att det inte finns såna. Eller att de i alla fall är extremt svåra att hitta.

Och jag fattar att det är skrattretande dyrt med dagvård, att det inte finns någon föräldrapenning, än mindre vårdbidrag och att arbetsgivare inte alltid är så förstående, men om generation Y tycker att kvinnor ska vara tacksamma om de hittar en man som kan acceptera en fru med karriär ligger det så himla sunkigt till med jämställdheten i det här landet att jag bara vill gråta.

Softy · 13 years ago
Jag ska gå på International Women's Day Event som ordnas i MacArthur Park på lördagen. Flera talare, dj:s, konst och mat på agendan. Meddela om du har lust och tid att följa med.

Sarah · 13 years ago
Jag bor i England och det är rätt illa här med. Här i London kostar en dagisplats runt 12 000-20 000 kr/månad - om man i huvud taget hittar nån. Det är därför i princip billigare att inte gå tillbaka till jobbet än att betala för dagis. Bland mina engelska kompisar var i princip allas mammor hemmafruar när de växte upp på 70 och 80talet, jag tror inte dagis ens fanns då, medans jag inte kände till en enda hemmafru i Uppsala där jag växte upp. Det gör att kvinnor som får barn nu tycker att det inte är så konstigt att sluta jobba när de får barn, medans bland svenskar (de jag känner iallafall) är det helt unheard of. Haren lång diskussion med några engelska vänner bara för nån vecka sen om detta och det många inte tänker på är hur hopplöst det blir för de här kvinnorna senare i livet - om de tex vill skilja sig efter att ha varit hemmafru i 15 år, deras pensioner osv. Många tänker istället 'men jag vill vara hemma med mitt barn som min mamma var' och visst, det kan man få vilja men man måste inse problematiken som kort mammaledighet (& ingen pappaledighet att tala om) och privata, icke-subventionerade dagis innebär för kvinnor som grupp. Det är förjävligt. (Sen kan jag bli lite galen på svenska mammor som jobbar och klagar på hur hög skatt de betalar, men inte verkar förstå att deras föräldraledighet, vård av sjukt barn, dagis, skola osv som hör deras karriärer möjliga till stor del beror på skatten de klagar på)

Sofia · 13 years ago
I Tyskland är det också sorgligt med jämställdheten på den punkten, även om det finns ljusglimtar. Fr.o.m januari 2013 har alla rätt till dagvårdsplats, men det finns fortfarande alltför få dagis (speciellt i forna Väst-Tyskland) för att det i praktiken också skulle fungera. Jag har kompisar som gått tillbaka till jobbet rätt fort efter att de fått barn (när barnet varit ett år) och som fått utstå en massa kritik för det. Det är inte bra för barnet, varför skaffar man barn om man inte vill ta hand om dem, fattar du inte att du inte kan ha allt (=karriär och barn) är bara några av kommentarerna de fått höra. Kommentarerna kommer alltsom oftast av andra kvinnor, och det är alltid kvinnan som får dem. Mannen förutsätts fortsätta jobba, och om han mot förmodan skulle stanna hemma med sina barn, får han å sin sida frågor om varför han gör det. Nu är det inte riktigt så nattsvart som det kanske låter, det går framåt. Fler och fler kvinnor vill tillbaka till arbetslivet efter en kort paus, och fler män vill stanna hemma med sina barn. Men det är en lång väg kvar innan samhället har den infrastruktur som krävs för att det ska fungera, och en ännu längre väg - känns det i alla fall som här nere i rätt så värdekonservativa Baden-Württemberg - innan det nödvändiga tänket finns "ute bland folket".

Eva Ekholm · 13 years ago
Jag hoppas att allt det där händer som du beskriver i början av inlägget, Peppe. Jag förstår inte överhuvudtaget det här med att köpa f-king rosor åt kvinnor på kvinnodagen (något som många karlar tydligen gör ex. i Finland). Varför? Och så det där "grattis på kvinnodagen"?!? Grattis? Säger folk grattis åt mig som kvinna? Har den personen levt under en sten sedan tidernas begynnelse. Att födas som kvinna är inget att få höra "grattis" för i den här världen. Det är inte precis en lottovinst liksom. Och en liten ros en dag om året kompenserar inte för alla orättvisor jag som kvinna utsätts för.Jag hoppas att den där kvinnan på kursen hittar en man som värderar henne för andra egenskaper än att hon kan föda och ta hand om "hans" barn medan han jobbar.

Nadja · 13 years ago
Tyvarr kanner jag igen det dar helt och hallet, samma i har i UK. Haller pa att separera fran min hogst ojamstallde kille som tycker att barn och hem ar mina ansvarsomraden trots att jag jobbar mer an honom. Snacka om dubbelarbete. Jag kan arligt saga att jag pa min hojd skulle kunna hoppas pa att hitta en sa pass "jamstalld" man att han delar pa stadningen och inte kallar det barnvaktning nar han tar hand om sitt barn. Deppigt varre, satsar nog hellre pa singellivet 4 life.

Eva Ekholm · 13 years ago
Jag är så glad för din skull, att du nu lämnar honom (kanske beror det inte alls på icke-jämställdheten, men ändå)! Sådana karlar klarar man sig bättre utan. Och jag hoppas att ingen kvinna någonsin flyttar ihop med honom mera. BUM! Ursäkta, är lite uppeggad just nu av diverse saker. Som alla män som hatar kvinnor. Hur som helst: lycka till i livet!

Linda · 13 years ago
Har haft turen att hitta en amerikansk man som inser detta. Men da jag ar med barn nu och han endast kan vara hemma 6 veckor, medan jag kan vara hemma 24, sa blir det ju anda jag som far vara hemma... Samhallet maste forandras!

cruella · 13 years ago
Det har ju inte varit (eller är) så i Norden heller så himla länge, så det kanske finns hopp. Men det måste ju börja någonstans.

Nadja · 13 years ago
Tack Eva!!! Ja det kanns sa himla bra, jag bara langtar tills jag har min egen lagenhet som han inte kan satta sin fot i, hur liten och sunkig den an kommer att vara. Da ska jag banne mig korka upp champagnen och fira. Funderar starkt pa att ha ett sant dar divorce party, haha!Tyvarr sa kommer han nog hitta sig ett nytt offer ratt snabbt. Attraktiv och sportig singel man pa 32 ar, han lar anses vara ett kap I'm afraid....

Peppe · 13 years ago
alla missade det. men ses på onsdagen! xoxox

Peppe · 13 years ago
så vansinnigrt dyrt med dagis (ännu dyrare än här) och jag tänker samma sak om vad som händer om man skiljer sig eller ens man dör eller blir sjuk.

Peppe · 13 years ago
Vad roligt med en så tydlig förändring. Och så typiskt att kvinnor alltid gör fel vare sig de stannar hemma eller går på jobb.

Peppe · 13 years ago
Förutom Softys tips om kvinnofesten har jag inte sett skymten av nån diskussion eller firande här. Det som gör mig så ledsen är dessa unga kvinnor som bara hoppas att deras man ska acceptera att de vill jobba.

Peppe · 13 years ago
Nadja: heja heja! Det är inget lätt beslut att skilja sig, men det låter sannerligen som om du gjort rätt val. Och skit samma vad han gör efter dig, du är FRI!

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.