Parmiddagen -ett försvarstal

13 years ago

Här kommer en bekännelse: Jag har alltid tyckt att det är väldigt mysigt med parmiddagar. När folk rynkar på näsan och berättar om sitt förakt inför töntiga parmiddagar brukar jag blicka ner mot mina fötter och kanske diskret sparka lite på en kotte. För jag gillar att sitta ner vid ett bord med tre personer jag tycker om, äta god mat, dricka lite vin och prata bort kvällen. Kanske är det för att jag verkligen uppskattar alla mina vänners pojk- och flickvänner, hustrun och makar. Tycker nästan lika mycket om dem som mina ursprungliga vänner. De är som en bonus till en redan riktigt bra vän. The more the merrier, som man säger här i Amerika.

Jag är så himla tacksam för att få hänga med bland annat Softy och Fred här i Los Angeles. Bra människor som ikväll bjuder på middag i Culver City.

Denna bild är tagen på en parbrunch i Venice

Anonym · 13 years ago
Måste man ens kalla det parmiddag? Middag med vänner funkar väl fint det också? Man hittar vänner av olika orsaker och hänger ihop med folk av olika orsaker så vem bryr sig... Det är väl bara lite synd med såna där middagar där INGA singlar får komma eller där den som inte har partner måste sitta med en annan som inte har partner. Personligen skulle jag inte ens gå på en sån middag som uttryckligen handlade om att ha en partner. Men när det bara heter att man äter middag ihop med ett gäng så är jag gärna med :)

Peppe · 13 years ago
AH! Nu fattar jag. Det är utslutande av singlar om är störande? Alla får vara med för min del.

Anonym · 13 years ago
Så tycker jag i alla fall. Eller om man kommer till en middag och blir sådär pinsamt ihopparad med nån...H. Samma anonym igen

Nadja · 13 years ago
Anonym: precis! Eller nar det andra paret tycker att man hellre ska stalla in eller boka om ifall ens partner inte kan komma, som att man inte da kunde umgas tre stycken istallet for fyra? Det hande mig en gang, min kille "kunde inte komma" (men egentligen berodde det pa att vi hade mycket problem just da.) Da stallde det andra paret helt enkelt in. Det var liksom par eller ingenting som gallde! och som sagt, har man ingen partner blir man inte ens bjuden...?Visst ar det supertrevligt att umgas med vanner, par eller ej! :)Tack for en fin blogg, Peppe!

Anonym · 13 years ago
Jag drömmer om parmiddagar. Som långvarig singel så är det verkligen något jag ser framemot, speciellt eftersom jag älskar att fixa middagsbjudningar. Har till och med sagt att den dagen jag ska ha min första riktiga parmiddag så ska de firas med bubbel haha! Fast jag kan väl erkänna att orsaken till att jag ser så mycket framemot parmiddagar är ju just det att man så många gånger har uteslutits ifrån dessa. Sitter hellre på ändan av bordet utan partner än inte blir bjuden alls, såklart! Som singel hamnar man så lätt utanför många middagar pga detta och vem vill nu sitta hemma ensam när man är singel?

Peppe · 13 years ago
Nadja: det är helt galet. Man träffas väl för att man är vänner, inte för att man är två par.Tack för att du läser!Anonym: jag fattar precis. Det är mysigt som fan med parmiddagar, eller snarare middagar med vänner i allmänhet. Fattar inte alls varför man ska frysa ute singlar.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.