Kulturskillnader och att vara extrovert/introvert
13 years ago
En Fjäder i Handen skrev: Intressant att du skriver att du försökte låta bli att kommentera. (kanske det inte passade sig just på den föreläsningen). Läser precis en jätteintressant bok av Susan Cain som heter Quiet (om introverta vs extroverta), och där behandlar hon bland annat vilken press universitetsstuderanden i USA ofta har att alltid ha något att säga på föreläsningarna, trots att det i slutändan inte ens alltid är något särskilt relevant. Detta för att det är viktigt att synas och ha åsikter, för karriären och framtiden. Och att föreläsarna blir oroliga för studeranden som inte säger något och undrar vad de själv kan göra för att aktivera dessa tysta. T.ex. barn till asiatiska invandrare i elituniversitet hamnar i kläm, för i deras bakgrund ses extrovertism (är det ett ord?) inte som något att sträva efter. Det är en oerhört fascinerade bok, kan rekommenderas! Fast nu har du kanske inte tid att läsa så mycket annat än studielitteratur. :)
Precis som du skriver förväntas det att en ska kommentera och skapa diskussion under föreläsningarna (under höstterminen tog jag en föreläsning där vi var tvungna att ställa frågor och säga vårt namn före frågan. Allt bandades in och i slutet av kursen kollade föreläsaren att alla varit aktiva. Det här var den enda föreläsningen jag haft med fler än hundra deltagare, vanligtvis har man en mer personlig relation till sin lärare). I går, under Gender and the News Media, kommenterade jag mycket, men måste hålla mig från att kommentera/fråga någonting på precis allt som sades.
Efter att ha pluggat i Finland där det knappast förekom någon diskussion alls är det upplyftande att höra vad ens klasskamrater tycker här i USA. Tror också att en lär sig mer om en är tvungen att delta i diskussioner och analysera påståenden, jämfört med att bara skriva tenter. Samtidigt känner jag mig som en idiot ibland. Råddade in mig i en avancerad förklaring av ordet hen och kände att jag kunde ha varit bättre på att klargöra vad jag menade.
Himla intressant det där med att vara extrovert/introvert. Jag tror att de allra flesta av oss tycker att det är lite obehagligt att prata inför en massa människor. För en del är det naturligtvis mer obehagligt än för andra. Jag tror att det delivs handlar om personlighet, men också om träning. Ju mer man tvingar sig att prata inför andra människor (ställa frågor/kommentera på föreläsningar) desto mer bekväm blir man i det. Eller: det är ibland jobbigt också för folk som verkar extroverta.
Det där med kulturskillnader är också jäkla spännande. Det måste vara utmanande att slängas in i det amerikanska systemet om man kommer från en mer hierarkisk kultur som många asiatiska eller bara från jantelagen i Norden.
Tack för boktipset!
Precis som du skriver förväntas det att en ska kommentera och skapa diskussion under föreläsningarna (under höstterminen tog jag en föreläsning där vi var tvungna att ställa frågor och säga vårt namn före frågan. Allt bandades in och i slutet av kursen kollade föreläsaren att alla varit aktiva. Det här var den enda föreläsningen jag haft med fler än hundra deltagare, vanligtvis har man en mer personlig relation till sin lärare). I går, under Gender and the News Media, kommenterade jag mycket, men måste hålla mig från att kommentera/fråga någonting på precis allt som sades.
Efter att ha pluggat i Finland där det knappast förekom någon diskussion alls är det upplyftande att höra vad ens klasskamrater tycker här i USA. Tror också att en lär sig mer om en är tvungen att delta i diskussioner och analysera påståenden, jämfört med att bara skriva tenter. Samtidigt känner jag mig som en idiot ibland. Råddade in mig i en avancerad förklaring av ordet hen och kände att jag kunde ha varit bättre på att klargöra vad jag menade.
Himla intressant det där med att vara extrovert/introvert. Jag tror att de allra flesta av oss tycker att det är lite obehagligt att prata inför en massa människor. För en del är det naturligtvis mer obehagligt än för andra. Jag tror att det delivs handlar om personlighet, men också om träning. Ju mer man tvingar sig att prata inför andra människor (ställa frågor/kommentera på föreläsningar) desto mer bekväm blir man i det. Eller: det är ibland jobbigt också för folk som verkar extroverta.
Det där med kulturskillnader är också jäkla spännande. Det måste vara utmanande att slängas in i det amerikanska systemet om man kommer från en mer hierarkisk kultur som många asiatiska eller bara från jantelagen i Norden.
Tack för boktipset!
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Anonym · 13 years ago
en lär sig mer, två lär sig mer, tre lär sig mer????ids inte fåna dig!
Mama´s got the magic · 13 years ago
Och DÄR uppfanns ett nytt skämt i kategorin "Hen betyder ju höööööna"!
Cecilia · 13 years ago
Träning! Hatade det för tio år sen. Blev tvungen pga ingick i jobbet, insåg efter ett tag att det kanske inte var så hemskt. Några år senare: Jag älskade det. Och tycker fortfarande att det bara är roligt. Men: Rätt ojobbigt att prata inför 300 pers jag inte känner. Jättejobbigt att prata/hålla tal för folk jag känner, typ 20 pers. Gör helst inte. Intressant.
Rockpaperscissorlizardspock · 13 years ago
Well, skulle nu någon ha den dåliga smaken att kommentera hen=höna så kan man ju alltid kontra med att ja språk funkar så, när ni säger kiss så betyder det urin på mitt språk. Eller varför inte påpeka att Brad Pitt faktiskt heter snopp i efternamn? :P
Basse · 13 years ago
Folk som anonyma kritiserar hen... who is really the fucking chicken?
Anonym · 13 years ago
Intressant.. Undrar om det finns någon extrovert som alltid har njutit av att hålla föredrag/ställa frågor? Men jag önskar att det skulle vara lite naturligare med dialog och frågor här i Finland, i nuläget ställer jag mest frågor jag redan vet svaret på. Vad är poängen med det?Och sedan angående kulturskillnader så tycker jag att alla skall höra på chimamanda adichies briljanta ted talk "we should all be feminists" http://www.youtube.com/watch?v=hg3umXU_qWc. Mycket intressant att höra om feminism från någon som är från ett u-land, och se att utmaningarna/attityderna i grund och botten inte är så olika våra. Det var det talet Beyonce samplade i flawless.
Äventyrskocken · 13 years ago
Det att ställa frågor i en publik är inte lätt om man har en liten ångest att tala inför en större publik. Även om man har en relevant fråga känns det nervöst att öppna munnen och få mångas ögon på en själv.Tror nog att det beror en del på kulturskillnader, sedan lågstadiet har det betonats att hålla käft i klassen om man inte blir tillfrågad av läraren.
Peppe · 13 years ago
Linn: haha! Spot on.Cecilia: hear, hear. Med all respekt för att det finns folk som har svårare för det än andra, men jag tror inte att det är självklart enkelt för alla som är sk extroverta.Rockpaper: hehe, FART!Basse:
Jooles · 13 years ago
Åh, mitt favoritämne på alla sätt och vis!! Mitt biämne är ju Nordamerikaforskning (ish, det bytder namn hela tiden)och har således haft många fullbright professorer. De är alltid lika förvånade om hur lite finländare kommenterar och försöker hitta på alla möjliga olika sätt att aktivera sin "publik". Jag har i regel svårt att vara tyst i sådana situationer så jag brukar "offra" mig och kommentera, lite obekvämt i massföreläsningar men åtminstone garanterar det att föreläsarna lägger märke till en på ett positivit sätt. Under mindre kurser så fungerar det ofta jätte bra för då är vi fler ämnesstuderande så det är lite mer verbalt än på vanliga finska föreläsningar.I Nya Zeeland fanns det massor med asiatiska invandrare och deras sätt att studera var verkligen annorlunda. De värdesatte jätte mycket att lära sig utantill, vilket betydde att de ofta ville att föreläsarna skulle säga exakt hur man skulle svara för att få fulla poäng i examen. De hade ofta svårt för att implementera och använda sin kunskap i humaniora, kan tro att det sättet lämpar sig bättre för matematik etc.Nåjo, det blev nu en jätte lång kommentar, men jag tycker nog att den finska skolan kunde ta lite efter den amerikanska modellen i det här hänseendet. Det ger ju också föreläsaren en chans att se om studerande förstått ämnet. Men nog är det ju jobbigt att hitta på något vettigt att säga varje gång, därför har min strategi ofta också varit att vara den som börjar disskusionen eller snabbt hänger på, så att inte allt vettigt ren är sagt :P
seaflower · 13 years ago
Intressant att läsa om kulturskillnader. En lärare jag hade under en kurs i Tyskland berättade en gång att hon alltid fick uppmana koreanska utbytesstudenter att inte hela tiden sitta inne i universitetsbiblioteket och plugga ord innantill i ordböckerna. Språket och kulturen lär man ju sig bäst genom att vara ute bland folk.Det här med att finländare är uppfostrade med att inte ta för mycket plats ... undrar om det stämmer numera? Eller är det därför det klagas så mycket på att dagens föräldrar inte kan uppfostra sina barn, för att föräldrarna inte längre uppfostrar sina barn till att sitta tysta och stilla medan de vuxna pratar?
Bokbabbel · 13 years ago
"Quiet" ÄR en jättebra bok, den ska du läsa!Och verkligen intressant med kultur- och personlighetsskillnader, jag tror också att det där med att prata är något som kan övas upp och kommer naturligare hos vissa. Samtidigt också en knepig balans så att inte någon stjäl hela showen med sitt (extroverta?) prat, medan andra sitter tystare och verkar inaktiva/korkade bara för att de inte vågar/ids/är lika bra på att uttrycka sig i tal eller inför andra
Peppe · 13 years ago
Jooles: känner väl till det där att vara den som "offrar sig". Fast mer från Finland, här säger alla hela tiden någonting. Seaflower: ptroligt intressant! FÖr oss känns ju utantillslärning väldigt old school, medan det säkert har sina fördelar i vissa ämnen. Bokbabbel: om du säger så ska jag läsa. Drar man genusglasögonen på sig är det väl oftast killarna som kommentarer och påstår medan kvinnor siter tysta.