Hög igenkänningsfaktor
13 years ago
Min Hblkollega Andrea Svanbäck har intervjuat Merete Mazzarella som bland annat säger:
"Men det är också en form av kvinnligt koketteri att helst berätta putslustigheter om sig själv. Man förminskar sig för att inte framstå som hotfull. Under finns en längtan efter att bli omtyckt."
Hög igenkänningsfaktor. Läs hela intervjun här.
"Men det är också en form av kvinnligt koketteri att helst berätta putslustigheter om sig själv. Man förminskar sig för att inte framstå som hotfull. Under finns en längtan efter att bli omtyckt."
Hög igenkänningsfaktor. Läs hela intervjun här.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Fager Dam · 13 years ago
Nåjo, igenkänningsfaktorn är hög. Och så konstigt svårt att lämna förminskandet. Bra intervju!
Anonym · 13 years ago
Läste intervjun och visst är det så! Lite skämt och lustigheter är tyvärr något jag tar till och kommer på mig efteråt att lite skämmas för mig själv. Varför gör jag så? Om och om igen så jag inte ska bli för allvarlig och seriös och kanske tas på allvar. Men jag lär mig att min eländiga, lite traditionella uppfostran spelar mig ett spratt om och om igen. Eländes elände Etta
Anne · 13 years ago
Detta bör jag meditera över, men första spontanta tanken är att det är härligt när även män berättar putslustigheter om sig själv. Känner inte att det handlar om förminskning, utan självsäkerhet.
Peppe · 13 years ago
Fager Dam: precis! Man vill ju inte verka skrytig. Jag inbillar mig att skrytiga kvinnor döms hårdare än skrytiga män.Etta: jag är så med dig. Gör mig ofarlig genom att skämta och "bjuda på mig själv".Anne: vill helst prata med dig om detta över en drink. Men vi kan börja här: Håller med om att män ofta visar på självförtroende när de berättar putslustigheter om sig själva, men har för mig att det är ganska ovanligt (fast mycket charmigt när det sker). Tror som Merete att kvinnor vill vara älskade och ofarliga och skojar därför om sig själva. Eller kanske vi (nu talar jag bara om mig själv) är rädd för att inte bli omtyckt av alla. Fast det är ju samtidigt omöjligt att alla skulle gilla en så spelet är ändå förlorat.