Tredje dagen av
Annes biktblogg och jag börjar själv känna mig lite hämmad i att skriva inlägg. Vågar inte berätta nåt som kan uppfattas som skryt, tjat eller Paolo Coelho-citat. Här kommer isteället en menlös och oskyldig bekännelse:
När folk kommenterar elakt på
Alfamamman eller mailar mig osakligt och aggressivt när jag tyckt fel i tidningen brukar jag svara (antingen per mail eller kommentar) med en fruktansvärt trevlig, dumsnäll hälsning och avsluta med att önska skribenten en underbar dag. Känns grymt tillfredsställande.
Anonym · 14 years ago
Varför det?
Peppe · 14 years ago
Varför inte?
Anonym · 14 years ago
Hahah älskar att svara dumsnällt på elaka kommentarer, där var jag bor finns det några schizofreniker som tycker om att kalla folk för exempelvis hora,jag säger bara "ja det är jag, ha en bra dag"! De blir bara stumma av chocken och låter mej vara en stund före nästa anfall faller sig in ;) Micciz
Anna · 14 years ago
Har följt med där på Annes biktinlägg och tänkt att okej, det är det här man känner av här och var då och då. Missunnsamhet och avundsjuka genom blickar och märklig tystnad eller irritation. Helt vanliga känslor som alla kan känna men... det är ganska mycket sånt som kommer upp och till högre grad än vad jag tänkt mig. Jag blir lite stum. Och ja, varför inte bara önska en underbar dag. Vad ska man säga liksom?
Riku · 14 years ago
Jag gjorde samma sak då jag jobbade på PizzaHut i Citypassagen och på Stocka. De kunder som hade en dålig dag eller annars ville bara jävlas var man helt över trevlig mot så att dom inte har något vapen mera. Då man inte ger önskade reaktionen försvinner intresset.
Peppe · 14 years ago
Micciz: bra! ofta kommer man längst med snällhet.Anna: samma här. först tyckte jag också att det är skönt för folk att få uttrycka sina mörkare sidor, men seda eskalerade kommentarena och nu vill jag inte läsa mera. Riku: PRECIS! Kontrasten blir så stor att det blir så stor att det nästan blir komiskt.