I går skrev jag en tent alla som ska göra an Master eller en Phd i USA måste genomföra. Den har minst sagt stressat mig de senaste vekorna. Har regelbundet drömt att jag hoppat fallskärm -utan fallskärm. Därav slarv med blogg på sistone.
I går läste jag en Twitter-diskussion om hur folk ringt polisen när de hittat uteliggare i sin trappa. Alltså uteliggare som flytt snöstormen. Jag har inte kunnat släppa hur vidrigt det måste vara att inte ha ett hem, söka skydd i en trappa och sedan få polisen på sig.
På samma sätt har jag svårt att misstro tiggarna ute på gatan bland alla människor med dignande shoppingkassar. Att de är folk som om kvällarna sätter sig i sin svarta Mercedez ocg kör hem till Kronohagen. Om man har ett val så sitter man inte på knä på Mannerheimvägen och ber om folks småslantar. Att säga att man inte vill ge tiggarna pengar eftersom man är rädd att i så fall understöda organiserad brottslighet är bara snålhet och ett sätt att befria sig själv från dåligt samvete. Eller vad vet jag, kanske människorna som aldrig ger pengar åt tiggare istället donerar stora summor till Rädda Barnen, Röda Korset och Unicef.
cruella · 14 years ago
Japp, jag donerar summor till Rädda barnen, Läkare utan gränser och så har vi ett fadderbarn i Sudan. Jag är väldigt kluven till det organiserade tiggeriet, nej, jag är helt på det klara med att jag HATAR dem som utnyttjar andras desperata belägenhet och "ordnar" resor och allt möjligt för dem - och bara höstar in pengar och så får romerna (nästan bara) sitta på gatan och frysa och tigga. Fy fan!Däremot blöder förstås mitt hjärta för alla dem som fryser och inget har och ibland ger jag även dem. Men principen vill jag nog ändå behålla.
Peppe · 14 years ago
Du är bra! Och jag är så himla ambivalent, jag ser en individ som uppenbarligen har det så illa i sitt eget land att hen måste åka till kalla Norden och tigga och sedan går vi alla förbi denna person och intalar oss själva att vi gör bättre genom att inte hjälpa. Jag vet inte, men ger oregelbundet pengar till dem.
Anonym · 14 years ago
Visst ska man vara medmansklig sa lange det ar mojligt. Men. Det har med uteliggare i trappan ar dock inte alltid sa enkelt. I Abo hade vi regelbundet gubbar i trappuppgangen under vinterhalvaret. De som uppforde sig fick garna stanna for mig, men de som rokte cigaretter tills det luktade inne i var egen hall pa fjarde vaningen, eller spydde och hade sig eller lamnade skrap och matrester efter sig ringde vi ibland polisen pa.Sedan hade dom alla en tendens att lagga sig framfor kallardorren ocksa och om man skulle ner dar just den kvallen brukade det bli lite kalabalik ocksa. :)
Peppe · 14 years ago
Anonym: I hear you. Man vill inte stiga in i en eldsvåda eller spya i sin egen trappa.
Jean · 14 years ago
Jag tror på att städa upp sin egen gård innan man börjar rota i grannens. Ger aldrig något till Unicef, Röda korset mm eftersom det går alldeles för mycket i svinn.Klart.. de skulle väl inte få in så mycket pengar om de berättade att 40% av det man donerar går till administration och lägenheter i Stockholms innerstad åt högsta styrelsens släktingar. (jo, det har faktiskt hänt)Däremot gillar jag Joulupuu insamlingen som delar ut julklappar lokalt till behövande familjer. Och så donerar jag till RAY genom alla pengar jag spelar bort.Uteliggardebatten är något helt annat. Ser ingen logik i att ge dem pengar för att hålla dem i ett hål de inte kan komma upp ur. Och sist och slutligen är de inget jättestort antal. Vad vi borde göra är att införa en riktig rehabiliteringssatsning (läs tvångsvård) som ger dem en realistisk möjlighet att bli kvitt missbruket och hitta en rutin i vardagen. Men det kommer inte att hända så länge sossupengarna betalas ut varje månad.
Anonym · 14 years ago
Jag kanske har fel, men finns det inte ställen dit man kan gå om man inte har ett eget hem? Något skyddshus eller så? Dom accepterar väl inte alkoholpåverkade, men en sådan vill jag inte heller ha i min trappa. Har hänt mig flera gånger att jag nästan får stiga över en gubbe som ligger och sover i trappan och stinker av öl. Jag tycker det är äckligt och t.om. farligt, man kan faktiskt snubbla på dem och falla i trappan. Det har nästan hänt.
Anna La · 14 years ago
Jag ger också oregelbundet åt tiggare. Har jag barnen med ger jag oftare eftersom jag vill visa att man ska hjälpa andra och för små barn är det väldigt konkret att ge en peng direkt till personen.Angående andra donationer har jag ett månatligt donationsmål och sedan brukar jag försöka komma ihåg att ge då jag har konsumerat. Jag tänker mig att köper jag annat än mat och kläder ger jag en lite större summa också till välgörenhet. Och en del går till omkostnader, det är helt klart, men går ens en euro av tio fram är det bättre än om jag inte gett alls. Men oftast ger jag via fms eller kua som jag litar på.
Jeb · 14 years ago
Wohoo, låt oss skryta ikapp vem som ger mest pengar till välgörenhet. Jag får lite Solsidans Mickan-vibbar av allt det här.
Peppe · 14 years ago
bättre att skryta om att man donerar pengar för folk som har det sämre än att sitta tyst och snål och hålla i fyrken.
Jean · 14 years ago
Anonym: Det finns härbärgen, men de flesta tar inte emot berusade. Det är i.a.f. min uppfattning, har ingen info om vilka ställen man kan gå till i t.ex. Helsingfors.Anna La: Nästa gång du ger åt tiggarna vid järnvägstationen ska du stå kvar en stund och se vem som tar de pengarna.
cruella · 14 years ago
Jeb, det var ju dumt sagt med tanke på att inlägget handlade om alltihop. Ska jag inte säga hur jag gör, menar du? För att du eller någon annan kan tycka att jag skryter? Sorry, men pengarna går dit de ska ditt ogillande förutan. Och jag ger blanka den i vad du tycker. Ta ansvar för ditt eget skänkande i stället för att klaga på andras.
Jeb · 14 years ago
Jag klagar inte på någons skänkande, tvärtom har jag stor respekt för alla som lägger tid och pengar på välgörenhet. Ser bara inte nyttan med att marknadsföra sitt stora hjärta åt andra.
Anna La · 14 years ago
Mest rör vi oss i Itis, men säkert samma sak där. Om min 4-åring vill ge en peng åt en som ser ut att behöva det får han det i uppfostringssyfte. Det var min point.