Min goda vän Puva tipsade mig om den här texten Nina Åkestam på Resumé skrivit om att jobba halvt ihjäl sig.
Denna Sandra ·
14 years ago
Åh, va härligt det var att läsa det här precis i dag! Jag satt i dag på ett möte på jobbet och min chef sa att hen "vill tacka dem som ställt upp och tackat ja" till ett tufft uppdrag och att hen "är sååå stolt" över dem. Jag skämdes som en hund eftersom jag tidigare hade tackat nej till uppdraget. Visst hade jag velat sola mig i glansen och berömmet, men jag sa nej för att jag kände på mig att jag måste börja dra åt bromsen nu. Efter att min syster kraschade för några år sedan har jag lärt mig att lyssna på mitt hjärta/min hjärna. Jag vet att det där uppdraget hade blivit SJUKT stressigt och jobbigt för mig att klämma in mellan mina andra uppdrag. Så jag sa nej till chefen.NU när jag läst Åkestams text är jag skitstolt över mig själv. Jag gjorde rätt! Jag är någon att vara stolt över, även om min chef indirekt påstod något annat.Tack!
Lina ·
14 years ago
Jag kraschade själv för några månader sen. Det jag tycker är viktigt i sammanhanget är att utmattning sällan beror enbart på att man jobbar för mycket utan på att man totalt sett i sitt liv har för mycket. Om man går igenom saker som tar energi privat - positiv och negativ stress (som flytt, ny relation, ålderskris, sjukdom hos sig själv eller anhöriga osv) orkar man rimligt nog inte lika mycket på jobbet, med vänner osv. Felet många (liksom jag själv) gör är att ofta då istället för att trappa ner och t.ex. känna sorgen och låta den få utrymme jobbar mera för att försöka springa ifrån sina känslor eller höja energinivån genom snabba kickar. Man måste helt enkelt se till att ens energinivå motsvarar det som situationen för tillfället kräver. Och inte tro att man behöver klara allt. Man får faktiskt "ge upp" ibland.
Peppe ·
14 years ago
Denna Sandra: Bra gjort! I stunder som denna ska man komma ihåg Annes nej-visa. Lina; Usch och hoppas att du har det bättre nu. Tack för tänkvärda ord. Kände mig lite träffad.
Fager Dam ·
14 years ago
Linas kommentar är så bra! Jag har själv i höst fått prioritera hårt eftersom jag haft så mycket att tänka på med stambytet och allt. Till exempel har jag koncentrerat mig på att göra min lägenhet beboelig och skjutit upp mindre viktiga saker som att beställa tamburskåp.
Tanja ·
14 years ago
Jätte bra artikel, tack för tipset! Och tankeväckande kommentarer här med.
Denna Sandra · 14 years ago
Åh, va härligt det var att läsa det här precis i dag! Jag satt i dag på ett möte på jobbet och min chef sa att hen "vill tacka dem som ställt upp och tackat ja" till ett tufft uppdrag och att hen "är sååå stolt" över dem. Jag skämdes som en hund eftersom jag tidigare hade tackat nej till uppdraget. Visst hade jag velat sola mig i glansen och berömmet, men jag sa nej för att jag kände på mig att jag måste börja dra åt bromsen nu. Efter att min syster kraschade för några år sedan har jag lärt mig att lyssna på mitt hjärta/min hjärna. Jag vet att det där uppdraget hade blivit SJUKT stressigt och jobbigt för mig att klämma in mellan mina andra uppdrag. Så jag sa nej till chefen.NU när jag läst Åkestams text är jag skitstolt över mig själv. Jag gjorde rätt! Jag är någon att vara stolt över, även om min chef indirekt påstod något annat.Tack!
Lina · 14 years ago
Jag kraschade själv för några månader sen. Det jag tycker är viktigt i sammanhanget är att utmattning sällan beror enbart på att man jobbar för mycket utan på att man totalt sett i sitt liv har för mycket. Om man går igenom saker som tar energi privat - positiv och negativ stress (som flytt, ny relation, ålderskris, sjukdom hos sig själv eller anhöriga osv) orkar man rimligt nog inte lika mycket på jobbet, med vänner osv. Felet många (liksom jag själv) gör är att ofta då istället för att trappa ner och t.ex. känna sorgen och låta den få utrymme jobbar mera för att försöka springa ifrån sina känslor eller höja energinivån genom snabba kickar. Man måste helt enkelt se till att ens energinivå motsvarar det som situationen för tillfället kräver. Och inte tro att man behöver klara allt. Man får faktiskt "ge upp" ibland.
Peppe · 14 years ago
Denna Sandra: Bra gjort! I stunder som denna ska man komma ihåg Annes nej-visa. Lina; Usch och hoppas att du har det bättre nu. Tack för tänkvärda ord. Kände mig lite träffad.
Fager Dam · 14 years ago
Linas kommentar är så bra! Jag har själv i höst fått prioritera hårt eftersom jag haft så mycket att tänka på med stambytet och allt. Till exempel har jag koncentrerat mig på att göra min lägenhet beboelig och skjutit upp mindre viktiga saker som att beställa tamburskåp.
Tanja · 14 years ago
Jätte bra artikel, tack för tipset! Och tankeväckande kommentarer här med.