I helgen läste jag i modertidningen om loppmarknaden Valtteri och hur sorgligt det är att den stänger. Då den brasilienska caféinnehavaren intervjuades sade hon att hon först tyckte det var snuskigt med loppisar, men nu lärt sig uppskatta det. I Brasilien slänger man bort och köper nytt, berättade hon. Det fick mig att känna mig lite uppgiven. Här går man och försöker dra ner på sin egen konsumtion* när nästan 200 miljoner människor aldrig hört talas om second hand.
Efter Min Morgon-sändningen i morse satt jag kvar en stund och pratade med produktionsteamet och blev tipsad om
The Light Bulb Conspiracy. Ni vet hur man ibland brukar säga att hen som uppfinner strumpbyxor som inte rispar sig kommer att bli multimiljonär? I själva verket är det ju tvärtom. Den som uppfinner produkter som går sönder tjänar de riktigt stora pengarna. Herregud så sorgligt.
Hannasvirrvarr · 14 years ago
Jag vet! Nån berättade om det där för mig när de sett en dokumentär om det. Jag var helt knäckt och uppriven i flera veckor...
minna lindeb · 14 years ago
Det där är faktiskt så sorligt att man måste förtränga det för att orka vara godtrogen.Jag tror att det är de god-trogna som förändrar världen mot det bättre.Sånt där vidrigt står inte inte ut med sej självt. Och om det gör det var det inte värt det.
Ika · 14 years ago
Jag reagerade på precis samma sätt när jag läste gårdagens Husis. Men sedan tänkte jag - efter en stunds svartsyn - att det enda vettiga är att fortsätta göra de här bättre valen, och att prata om dem. Plötsligt kommer en brasilianska i ens väg, eller i ens kompis väg, och sedan kanske hon råkar berätta om det för sina kompisar. Jag vill ändå tro att alla goda förändringar här i världen börjar från enskilda individer som vill göra saker på ett bättre sätt och som på sikt inspirerar andra.
Louise · 14 years ago
äldsta lampan som fortfarande lyser kan man se live här -http://www.centennialbulb.org/photos.htm#anchor1234
smilla.ratata.fi · 14 years ago
Jo, deprimerande is what is what it is. Och samtidigt förstår jag det utan att ha kapacitet att förstå. För tyvärr har det ju visat sig vara som så att ju bättre du har (läs: ju mer överflöd), desto mer har du tid och förmåga att börja tänka t.ex. ekologiskt eller feministiskt. Det är också först i ett visst utvecklingsskede ett ekologiska tänkandet fått verklig genomslagskraft i nordiska välfärdsländer (varför är det just här de slagit igenom, är ju både frågan och svaret). Man får ju inte dra ett helt land eller kontinent över en kam, men då det gäller utvecklande länder med helt andra dimensioner av utbredd fattigdom, förstår jag på sitt sätt att de finns andra pockande problem. Där finns långt galnare klassklyftor och delar av befolkningen som får fundera på att de har tillräckligt att äta istället för att vara ekologiska. Tyvärr har vi ju i de samma länderna av samma skäl de riktigt svinrika som inte heller har det ekologiska tänkandet och det är ju där skräpmassorna skapas. Men innan hela landet är mer på fötter tror jag tyvärr inte att det ekologiska tänkandet får genomslagskraft. Och därför tickar de länderna som tidsinställda bomber. Samtidigt är inte ens vi som nation bra på att utöva det ekologiska tänkandet i praktiken. Som tur har vi många som uppmärksammar och utövar, men tyvärr har vi en riktigt galet stor massa som inte gäör det. Finland använder för tillfället mer än debbeölt mer av naturresurser per år än på sjuttiotalet och Helsingfors är den mest energianvändande staden i hela Norden. Om inte vi i ett av världens mest organiserade välfördsstater klarar av att handla mer ekologiskt, hur kunde länder med problem vi inte haft på femtio år, om aldrig, klara av det? Detta skall inte tolkas som att vi borde ge upp, tvärtom. men jag har förståelse för det att ekologiskt tänkande kan säkert kännas bisarrt avlägset, liksom feministiskt tänkande, när du oroar dig för hungersdöd för dina barn och dig själv. Och jo, blev så deprimerad när jag första gången hörde om att de perfekta strumpbyxorna redan skapats och man aktivt hittade sätt att försvaga dem. Wunderbar!
Frida · 14 years ago
Jag skulle vilja se dokumentären men vågar och vill nog inte, eller borde jag?? Jag har ren ångest över så många saker i samhället, fast vet att saker inte blir bättre av att leva med skygglapparna på. :(
Anna vW · 14 years ago
Vi har precis flyttat till en asiatisk storstad och min fyraåring frågade om det finns några loppisar här. Nope :-( Nå, vi får upprätthålla hans loppisiver på somrarna i Finland. Men bu för Valtteri!
Serpensalbuss · 14 years ago
Jag kan säga att oberoende hur sparsam och "miljömedveten" (inom citatstecken eftersom det var en term min farfar aldrig skulle använda) jag är eller kommer att bli skulle min farfar ändå överglänsa mig. Han sparade och reparerade precis ALLT och byggde egna grejer. Jag misstänker att mångas mor-och farföräldrar var/är likadana.
Sandra · 14 years ago
Jag fick liknande uppgiven känsla för några år sedan då jag såg en dokumentär om nyrika i Kina. Man följde bland annat en man om i stil med MTV Cribs visade upp allt han hade - flera bilar, flatscreens osv. I en allvarligare stund frågade reportern hur han tänker på det här med miljö. Den kinesiska mannen sa lite undflyende att han nog vet att livsstilen inte är miljövänlig, men nu är det kinesernas tur att njuta av det goda livet... Tänkvärt på många kusliga plan.
Peppe · 14 years ago
Hanna: men så gör du också bra saker och inspirerar andra till ett hållbarare leverne. grattis till utmärkelsen!Minna: så sant. Att hellre vara lite godtrogen än cynisk gör världen till en lite bättre och snällare plats.Ika. tack för den och du har helt rätt. Bara genom att prata om det gör man pyttelite.Louise: fan vad coolt! Tack för länken!Smilla: wow. Klarsynt och sant. Kan du göra ett tillägg till alla mina blogginlägg för att lyfta upp dem lite?Frida: Do it! Du vågar. Vi kan se den tillsammans.Anna W: ni kan starta en! Ska en ny trend i er stad (var bor i förresten?)Serpensalbus: min mormor likaså. Jag antar att man är mycket mer miljövänlig om man, lever knappa efterkrigstider och inte konsumtionshysteri som vi gör.Sandra: fattar. men samtidigt har han lite rätt. När vi i väst festat slut på Jorden förstår jag att de som kommer efter känner en viss bitterhet och också vill ha sitt. men deprimerande jo.
Cyn · 14 years ago
Företag (de flesta iaf) tänker definitivt först och främst på vinsten, vad genererar mer pengar? En produkt som håller och fungerar bra 10, 15, 30, 50 år? Eller en produkt som fungerar utmärkt ca 2-3 år och sedan plötsligt slutar fungera, vanligtvis dessutom just efter det att garantin på produkten gått ut? Sålänge vinsten prioriteras kommer inget att förändras.Men jag tror att det kommer att ske förändringar i prioriteringar helt enkelt för att "systemet" i användning just nu i längden är ohållbart - frågan är bara när det börjar vända.
Anna vW · 14 years ago
Vi bor i Kuala Lumpur. Här ordnas i alla fall tydligen garage sales ibland, måste kolla in dem och börja köpa begagnat här också. Annars är hemmet mycket fort fullt av Ikea och annat Made in China.Men LA har säkert sjukt bra loppisar, så sätt igång och fila på den där ansökan nu bara :-)
Peppe · 14 years ago
Cyn: så sant, så sant. Och jag hoppas att det du säger till slut stämmer.AnnavW: roligt! och tack! Här ska filas som fan.