Lånta kläder
14 years ago
I Svd finns en text om en konststuderande som bytte ut sin punkstil mot en affärskvinnestil i tjugo månader och märkte hur hela hon förändrades med bytet av kläder.
"-Om man inte blir sedd som en individ utan främst som sitt kön, eller sin etnicitet, så blir kläder ett viktigt och användbart kommunikationssätt."
Under de perioder som jag jobbat på ministerier, Riksdagen och andra tjänstemannajobb har jag alltid börjat med att klä mig i nåt slags dräkt, men känt det som om jag var på väg på maskerad och långsamt bytt till tillbaka till min egen stil. Spännande hur mycket kläder och stil påverkar påde omgivning och ens självbild.
"-Om man inte blir sedd som en individ utan främst som sitt kön, eller sin etnicitet, så blir kläder ett viktigt och användbart kommunikationssätt."
Under de perioder som jag jobbat på ministerier, Riksdagen och andra tjänstemannajobb har jag alltid börjat med att klä mig i nåt slags dräkt, men känt det som om jag var på väg på maskerad och långsamt bytt till tillbaka till min egen stil. Spännande hur mycket kläder och stil påverkar påde omgivning och ens självbild.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Sebastian · 14 years ago
Jag har märkt att personbilar oftare stannar och släpper mig över skyddsvägen då jag har kostym än då jag har jeans och huppare (munkjacka för er vattusvenskar).
Peppe · 14 years ago
Intressant! jag har konstaterat att män med större sannolikhet stannar för mig än kvinnor.
Mia · 14 years ago
O ska man över vägen då man skuffar på en rullstol så stannar bilarna oftare än om man skuffar på en barnvagn...
Matilda · 14 years ago
Grymt intressant! Skulle gärna velat veta mer hur hon upplevde att hon förändrades. Men får väl helt enkelt gå och se utställningen.
Anonym · 14 years ago
När jag för X år sedan började umgås med lite finare (dyrare) klädda människor började jag också se mig om efter kläder som var lite mer... Jag vet inte, klassiskt halvsnobbiga, som såg dyra ut? Sådär typiskt finlandssvenskt. Kommer inte på någon bättre förklaring. Hur som helst, jag ville passa in med mitt nya gäng. Efter ungefär ett år av ihärdigt garderobsförnyande, när hela garderoben nästan var utbytt, insåg jag att så där kan jag för fan inte se ut. Det var inte alls jag.Så nu ser jag lagom halvsunkig ut och har slutat sätta pengar på en massa skit som jag inte behöver. Tror att det är många som går igenom liknande faser. Om det sen gäller att klä sig som en svartrockare om man umgås med såna, eller punkare (vet inte vad alla stilar heter) eller... Ja, typ kostymnisse. De flesta går väl igenom sånt när de är yngre. Det är jävligt intressant att iaktta. Vissa fastnar i det också, vilket är ännu mer intressant att iaktta. Måste också komma med ett erkännande: jag tar personer som klär sig helt och rent mer på allvar än halvsunkiga typer (som jag själv, ehehe). Går fortfarande igång på t.ex. kostymer, prydliga kjolar och dyra, högklackade skor... Ibland går jag en räd i någon affär och försöker hitta snofsigare kläder igen. De få plagg som följer med hem lämnar och ligga i garderoben. Sorgligt.
Peppe · 14 years ago
Mia: det överraskad mig verkligen att bilar inte ens vill stanna för en barnvagn. Chock i moderskapet.Matilda: jag ska också försöka se den. Mycket intressant hur man med- eller omedvetet dömer människor (och sig själv) på basen av kläder.Anonym: sjukt intressant! jag känner igen mig på många sätt. Jag vill säga keep talking.