Kulturskillnader
15 years ago
Bondhustrun (som för övrigt skriver en mycket läsvärd blogg) skriver så här:
Vet du, jag var för lat för att själv skicka vidare när jag fick utmaningen, men jag tänkte fråga dig ett par frågor när du ändå är i farten.
Eller frågor och frågor, det är mer bara att jag är nyfiken på hur det är att vara gift med en svensk, jag menar - kulturkrockar, det måste väl finnas? Även om man lätt tänker att alla skandinaver är lika gissar ja att det är skillnad på finlandssvenskar och svenskar. Och jag vet att du har berört ämnet förut men jag är jättenyfiken på just det!
Vet du, jag var för lat för att själv skicka vidare när jag fick utmaningen, men jag tänkte fråga dig ett par frågor när du ändå är i farten.
Eller frågor och frågor, det är mer bara att jag är nyfiken på hur det är att vara gift med en svensk, jag menar - kulturkrockar, det måste väl finnas? Även om man lätt tänker att alla skandinaver är lika gissar ja att det är skillnad på finlandssvenskar och svenskar. Och jag vet att du har berört ämnet förut men jag är jättenyfiken på just det!
Alltså jag vet inte. Magnus tvingar mig visserligen att säga jos istället för juice och att dansa för honom på Sveriges nationaldag, men för övrigt har jag nog inte märkt större kulturskillnader. Det kan bero på att Maggan har finlandssvenska släktingar och att han hängt här i nästan sju år redan. Själv tycker jag att svenskar generellt är anmärkningsvärt trevligare och socialare än de flesta finländare och på så sätt är ju Magnus ett ganska bra exempel.
Jag ska fundera vidare på kulturskillnader och återkommer om jag kommer på nån.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Anna · 15 years ago
Ojoj, i vår familj är detta ett mycket bra ämne om man vill inleda en lång diskussion. Min pappa är från Sverige, flyttade till Finland efter kärleken för dryga 30 år sen och har blivit finsk medborgare sedan dess. Men pratar inte finska. Min bror bor och jobbar i Sverige nuförtiden. Risken är väl att man lätt börjar generalisera allt för mycket, som att jag ibland trott att min pappa representerar alla svenskar. Det kan säkert vara större kulturell skillnad mellan din granne och mig än mellan en svensk och dig. Men när jag i nästan vuxen ålder förstod att jag faktiskt är halvsvensk började jag nog identifiera vissa saker i mig själv och vår familj som ett arv från Sverige. Långa djuplodande samtal/diskussioner runt frukostbordet, inga lådor på julbordet, en positiv livssyn, en orädsla för att tala inför publik, ingen särskilt stor tro på auktoriteter... Går knappast att bevisa att det har något med Sverige att göra men enligt min bror finns det iaf bevisligen en skillnad i företagsledning. Och håller nog med Peppe om att det finns en skillnad i hur man bemöter andra mänskor, även om jag kan tycka att det ibland är överuppskattat. Alla svenskar är inte sjukligt trevliga och alla finnar är inte stela som pinnar.Om man inte fått igång diskussionen ordentligt vid det här laget kan man ju börja jämföra rikssvenska och finlandssvenska. Och försöka lära sin rikssvenska pappa att uttala klasskamraternas finska efternamn korrekt.
Bondhustrun · 15 years ago
Och jag tackar, lite sent, för svaret! Intressant!