Om vad man skriver om i tidningar

15 years ago

Häromdan stod jag och väntade på Karin på Akademen. Där snubblade jag över tidningen Evita. Det är en tidning jag inte läst förut, men nu kostade den bara 2, 50 euro och efter att ha bläddrat lite i den gillade jag färgerna och bildsättningen.

Sedan kom jag hem, läste tidningen och slogs av faktumet att alla texter handlade om att kvinnor i fyrtioårsåldern är nöjda med sig själva. ALLA. Vare sig det var en intervju eller ett resereportage var kvinnans ålder noga utskriven och följdes av en kommentar  om hur okej hon är med sig själv TROTS att hon passerat trettionio.

Kunde inte låta bli att jämföra det här med magasinet Icon som riktar sig till medelålders män, utan att alla texter konstaterar att det är okej att bli fyrtio. Artiklarna i Icon handlar om allt möjligt som kan intressera folk. Det finns ingen som öser bekräftelse över att man duger trots att man nått en viss ålder.

Det känns så orättvist att tidningar som riktar sig till kvinnor fokuserar så mycket på att man är okej om man är tjock/fyrtio/otrendig/usel på att laga mat, men att man fort som attan ska göra allt man kan för att korrigera situationen. Borde det inte vara en självklarhet att man är okej. Fast man köper väl inte lika mycket grejer om man är nöjd med sig själv.






smilla.ratata.fi · 15 years ago
Har NYSS läst denna tidining i badet och mer eller mindre saktmodigt funderat över samma. Och hur rubriceringen är minst sagt intressant på vissa av artiklarna, ex. Kurkinens intervju. "Olen innoissani vanhenemisesta" är ju sen också lite annat.Och just det här dubbla budskapet: det bästa är att bli äldre men halva tidingen handlar ändå om rynkkrämer.

johanna · 15 years ago
Jag tror problemet ligger i att de som gör de här tidningarna fortfarande, mycket framgångsrikt, säljer in idén om att varje nummer är en kompis. Jag är 31 på det trettioandra och skulle kunna säga väldigt mycket om hur jag känner inför min kropp. I stort sett inget av det är positivt. Men jag har insett att jag aldrig kommer kunna få en quickfix av en kvinnotidning. Det enda man - eller åtminstone jag - kan göra är att skippa de här tidningarna. Jag läser annat istället. Nyhetsmagasin med veckoutgivning, kulturtidskrifter, dagstidningar...

Emma Audas · 15 years ago
Ja, jag såg också Kurkinen-rubriken på en hållplatsvägg och reagerade. Mest spännande är det ju att det citatet förväntas väcka enormt mycket läslängtan i oss, eftersom det fått bästa platsen. Vi ska tydligen bli så chockade att vi bara MÅSTE läsa och ta reda på hur det kan vara möjligt!Nog blir man ju led.

Peppe · 15 years ago
Smilla: men precis! gillar tidningen, men tycker att det är synd att man som kvinna måste påminnas om att man VERKLIGEN DUGER trots att man är det ena och det andra. att det liksom inte är en självklarhet.Johanna: jag borde följa ditt goda exempel och också bara läsa Nyhetsmagasin med veckoutgivning, kulturtidskrifter, dagstidningar.Emma: Jag ska också börja använda ordet led. Svinbra!

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.