Om syskon

Softy · 15 years ago
Absolut! Systra min är (förutom min man) den viktigaste personen i mitt liv! Trots att vi ibland också kan bli stressade på varandra för att vi är så olika så är vi samtidigt närmare varandra än nån annan. Min storasyster är den som jag vet att alltid finns där för mig, no matter what! Å vice versa. Det är en underbar känsla! Måste förresten ringa henne nu! :)Ha en underbar Jul Peppe med dina nära och kära!

Malin · 15 years ago
På Spetsfabrikens julfest satt vi och hyllade våra syskon en lång stund, flera av oss är beredda att bo i kollektiv med dem när som helst. Jag umgås mycket gärna med mina syskon och ser fram emot julen något enormt, då vi alla kommer att sova över hos mina föräldrar. Vi blir fjorton övernattare (jag har bara tre syskon, men de flesta har partner och barn). Kalas!Och god jul, Peppe!

Ronja · 15 years ago
Jag har fyra syskon och alla mina syskon är mina bästa vänner. De är fruktansvärt olika men fantastiskt underbara.

Lotta · 15 years ago
jag är nära med alla mina syskon och min storasyrra och jag är så nära att vi är telepatiska, påriktit! (nästan). Skulle inte kunna ha det på nåt annat sätt, de är ju syskonen man känner bäst i hela världen och har runt sej ändå från början av livet.

Angelina · 15 years ago
Min yngre syster är min bästa vän och de andra syskonen ligger nära mitt hjärta alla de fem andra också. :D

Pia · 15 years ago
Mina två systrar är mina bästa vänner. Vi bor alla nära varandra så vi ses ofta och ringer varandra nästan dagligen. Väntar så på julafton då vi alla samlas.

smilla.ratata.fi · 15 years ago
Jag är otroligt nära med mina syskon, de är nog evigt viktiga och kära. Och absolut mina bästa vänner. Jag tror att det är en otrolig gåva att det finns folk som vet exakt hur jag vuxit upp, som förstår det där man inte kan förklara till fullo. Om hur föräldrar var och är, hur det kändes hemma, som vet varför vissa saker känns bra och andra kanske till och med skrämmer.

Anonym · 15 years ago
Jag har inte alls någon bra relation med min bror. Något som jag tycker är synd och jag vet egentligen inte varför det är så. Eller egentligen vet jag men jag har inte tagit tag i det. För det känns som jag inte är någon viktig person i hans liv. Känns som jag förstör den goda syskonstämningen nu. Jag har alltid varit avundsjuk på dem som har flera syskon och så har jag inte ens en nära relation till mitt enda syskon./Sus

Catten · 15 years ago
Jag förstör också lite den goda syskonstämningen eftersom jag och min 7 år äldre syster inte är så nära. Vet inte om det är ålderskillnaden eller att vi bara är så olika, men vi har alltid befunnit oss långt ifrån varandra. Nu i vuxen ålder tål vi förstås varann bättre och iom att hon blev mamma för ett år sen har bidragit till att vi setts betydligt mer. Men någon hjärtevän ser jag tyvärr inte henne som.

Krippen · 15 years ago
Det står syster tatuerat i min nacke för att jag tycker om typerna så hemskt mycket! Himla fint att få ha syskon fastän jag ibland sku kunna slänga dom i en tall eller något dylikt..

Lurkeslurk · 15 years ago
Min brorsa och jag bråkade rätt mycket när vi var barn (fast vi lekte nog också), så hade vi en period i sena tonåren/början på tjugoåren då vi inte sågs så mycket, men numera, när vi är vuxna, är han en fullkomligt oumbärlig person i mitt liv:-)

Malin · 15 years ago
Min bror är nästan 10 år äldre och vi har aldrig umgåtts särskilt mycket. Ingen dålig relation, men inte liksom nära vänskap. Kommer på mig emellanåt med att nästan avundas mina egna barn när jag ser dem busa tillsammans. Tänk att vara så där nära någon, tänk att alltid ha sin bästis med sig! Måste vara fantastiskt.

Anonym · 15 years ago
Intressant frågeställning! Jag har själv två syskon som jag egentligen inte har så bra kontakt med men som jag samtidigt absolut inte skulle va utan. Tror det är ngt som Smilla kommenterade här ovanför att man liksom känner de så bra som gör dem så viktiga. Så för att återknyta till inlägget på alfamamman: jag vill att mitt barn ska få syskon och hoppas de ska bli minst lika nära varann som jag är mina syskon!

Ika · 15 years ago
Helt klart, ja. Trots att det skiljer sju år mellan oss är vi oftast väldigt mycket på samma våglängd - associerar på samma sätt, har samma sorts musiksmak och samma humor. och just det där som Smilla skrev om: att det finns nån annan som inte bara har hört om utan vet precis hur de egna föräldrarna var och är.

Anonym · 15 years ago
Åååh, som ensambarn gråter jag lite inombords nu..Saknade aldrig syskon då jag var yngre, men nog nu som vuxen!

Hannah · 15 years ago
Åh, jag avundas också er alla med fina syskonrelationer. Jag och min några år yngre lillebror lekte mycket tillsammans när vi var små, men sen kom tonåren och vi rörde oss i helt olika kretsar. Efter det har vi egentligen inte haft nån kontakt. Vi ses såklart nu och då när jag besöker hemstaden, men det finns liksom ingen kommunikation. Har ingen aning om vad han tycker om och vad han inte tycker om. Till och med det att han svarar i telefon när jag ringer är nåt som får mitt lilla hjärta att spricka av glädje. För jag skulle så gärna vilja att vi kunde vara närmare, speciellt då det finns saker o ting under vår uppväxt som inte var så där sjuhoppfaderallanrej-great. Skulle vara fint att kunna dela det där med nån, verbalt. Men vi är helt enkelt så fruktansvärt olika till sinnelaget. Jag pratar, han pratar inte. Jag är öppen, han är sluten.Men kanske han också växer till under de några åren innan han blir tretti, :). Toivossa on hyvä elää.

Sofia · 15 years ago
Jag har världens bästa bror. Men vi ses inte så ofta nu. Och när vi var små var han världens snällaste... vi lekte ofta och bråkade sällan. Idag ses vi inte, och han är förändrad. Han är med sin familj mycket och han följer sina flickvänner mycket i vad de tycker o.s.v., så det har gjort att vi inte har så bra kontakt emellanåt. Men han är fortfarande världens bästa bror!

Jenny H. · 15 years ago
När jag och syrran var små var vi dödsfiender och syrran var satan. Men nu i vuxen ålder är vi supervänner och hon är världens härligaste person! (Hon har slutat klippa sönder mina favorittröjor och riva sönder mina bästa teckningar.)Sen har jag en lillebror som är en söt 19-åring och som jag ska krama sönder under julhelgen.

Naja · 15 years ago
Jag har en bror som är 2,5år äldre och jag kan inte föreställa mig mitt liv utan honom. Han har, genom hela min uppväxt, varit den jag varit lyckligast med. Dessutom eftersom ålderskillnaden varit så pass liten (och det att jag som flicka utvecklades tidigare) har gjort att vi varit bästa kompisar i ur och skur, familjeresor och somrar. Vi delar otroliga minnen och äventyr, och har haft galet roligt tillsammans. Nu för tiden har äventyren och det galna mera övergått till en enorm uppskattning och förståelse, ett stöd, ett bollplank, en partykompis. Andra uppgifter men lika viktig för det.

Naja · 15 years ago
Sen måste jag nämna (eftersom jag tycker det här med ensambarn är lite intressant) att endast ett vuxet ensambarn jag talat med har sagt att h-n aldrig har önskat sig ett syskon. Alla andra, tex min mamma, är periodvis småbittra på sina föräldrar för att de inte "fått" något.

Peppe · 15 years ago
Jag läser och blir alldeles rörd. Synd att jag är så himla, himla osugen på att göra flera barn.

Anonym · 15 years ago
hur många syskon har du? god jul!

Peppe · 15 years ago
Jag har tre. Pyret på bilden och så två halvsystrar Anastasia och Larisza. Fantastiska människor all tre. GOD JUL!

Jenny F · 15 years ago
Ja! Min bror = den bästa människan.Att ha gemensamma referenser från HELA SITT LIV är fantastiskt, sen kanske det bara är en lycklig slump att min bror råkar vara den roligaste och smartaste personen jag känner också. Så jäkla bra människa alltså. Fy fan, nu börjar jag gråta. God jul!