Ni vet den där konstiga stämningen som uppstår när man träffar en person man inte känner så bra, får hjärnsläpp och plötsligt kommer på sig själv med att krama om denne riktigt hårt som om det var släkting som suttit inspärrad i Nordkorea sedan 1953?
mia · 15 years ago
Hahaha, det hände mig i somras och J frågade lite undrande då personen gått vem det var. Jag svarade att det var en före detta skolkamrat, hur så? " Nå, du kramade om henne så hjärtligt. Som om ni var goda vänner"... Ja ja, need I say more?
Alexandra · 15 years ago
ja, tyvärr. jag vet stämningen.
Charlotte · 15 years ago
Jag gjorde det när högsta ledningen var på besök på min gymnasieskola då i forntiden. Chefen slog ut med armarna medan han beundrande vår fantastiska skola och innan jag riktigt förstod hur det gick till hängde jag där runt halsen på honom. Han blev rätt förvånad, men knappast tyckte han sämre om skolan efter det.
Peppe · 15 years ago
Mia: i feel you girl. Fastd et är ju alltid bra att sprida lite kärlek.Alexandra: bättre än att dela ut örfilar iallafall...Charlotte: hahahaha! Tack så hemskt mycket för den här historien.
Lurkeslurk · 15 years ago
Jag vet åtminstone hur det känns att plötsligt och överraskande få en varm kram av den inte alls speciellt kramiga och ganska beniga professorn, som snarast är kindpussarsorten. Det var lite lustigt, inte obehagligt, men jag blev lite ställd.