Riktiga män
15 years ago
Pia Ingström skriver i dagens Hbl om Ann Herberleins analys av Knausgårds sista del och Zlatans nyutkomna biografi. Heberlein mistänker att de här böckerna blivit så framgångsrika bland annat för att de låter mannen vara karl och inte "män som fjantar runt i Stockholms innerstad, kindpussas och twittrar".
Ingström skriver om hur väl hon kände igen sig i Knausgårds beskrivning av pinsamheten som sköljer över honom då han går på babyrytmik med sin dotter. Hur hon minns dagisets första föräldrakaffe, första gången på föräldra- och simkursen. Hur hon i början var tvungen att stålsätta sig och hur det till slut började löpa riktigt bra.
För det är väl inte enbart en manlig känsla att känna sig obekväm i nya situationer. Jag tyckte att det var oerhört jobbigt att som gravid gå till hälsovårdscentralen och bara vara ett befruktat objekt. Jag har undvikit alla familjecaféer, babyjogan och bebésim för att det känns det onaturligt att umgås i dylika arrangerade tillställningar.
Ingström konstaterar logiskt att det knappast är en enbart manlig känsla att ibland bara längta bort från familjen för att läsa en tjock bok istället. Kan vi komma överens om att känslor vanligtvis är allmänmänskliga och inte reserverade för ett visst kön?
På tisdag har vi Vidars första utvecklingssamtal på dagis. Jag är redan nu lite svettig och försöker mota tillbaka tonårstrotset i mig.
Ingström skriver om hur väl hon kände igen sig i Knausgårds beskrivning av pinsamheten som sköljer över honom då han går på babyrytmik med sin dotter. Hur hon minns dagisets första föräldrakaffe, första gången på föräldra- och simkursen. Hur hon i början var tvungen att stålsätta sig och hur det till slut började löpa riktigt bra.
För det är väl inte enbart en manlig känsla att känna sig obekväm i nya situationer. Jag tyckte att det var oerhört jobbigt att som gravid gå till hälsovårdscentralen och bara vara ett befruktat objekt. Jag har undvikit alla familjecaféer, babyjogan och bebésim för att det känns det onaturligt att umgås i dylika arrangerade tillställningar.
Ingström konstaterar logiskt att det knappast är en enbart manlig känsla att ibland bara längta bort från familjen för att läsa en tjock bok istället. Kan vi komma överens om att känslor vanligtvis är allmänmänskliga och inte reserverade för ett visst kön?
På tisdag har vi Vidars första utvecklingssamtal på dagis. Jag är redan nu lite svettig och försöker mota tillbaka tonårstrotset i mig.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Anna · 15 years ago
Jag som annars brukar gilla allt som Heberlein skriver förstod inte riktigt hennes krönika om Knaus kamp och läsare. Det kan bero på att jag än så länge bara läst den första delen och att jag i den reagerade på hur mycket han grät. Han var ju den som bröt ihop gång på gång när pappan dog och när de städade ur hemmet. Det kändes inte så manligt. Överhuvudtaget var jag chockad över att jag gillade Min Kamp så mycket som jag gjorde. Hade inte väntat mig att jag skulle stänga in mig med den för att få sluka den ostört. Men Jens Liljestrand har iaf bemött Heberleins text här http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/jens-liljestrand-heberlein-ar-sa-tendentios-att-jag-knappt-vet-var-jag-ska-borja
Hannasvirrvarr · 15 years ago
Ja, det kan vi verkligen komma överens om!
Minna · 15 years ago
Ja åt allmänmänskliga känslor.
Peppe · 15 years ago
Anna: tack för länken! Har inte själv läset Heberleins text, men ska nu leta upp den.Hanna: tycker jag med. och vilket sorgligt inlägg du skrev igåt om reaktionerna på den köpfria dagenMinna: yes mam!
den elaka bloggaren · 15 years ago
otroligt att dom har utvecklingssamtal i dagis också!anyways, läste heberleins text och tyckte den visst var lite tendentiös men å andra sidan antagligen inte helt ute och cyklade. i storbritannien var det redan i början av förra decenniet inne med s.k. "hard man"-litteratur, varav kanske den mest kända boken är dörrvakten och bareknucklefightern lenny "the guv'nor" mcleans självbiografi.guy ritchie, som ju blev känd med sina filmer om pojkar som gör grabbiga saker tillsammans, tillägnade filmen lock, stock and two smoking barrels till mclean, som själv spelade en livvakt i filmen, men sen dog i cancer.klart att den metrosexuella, könsneutrala, trenden väcker reaktion hos många män, och de tyr sig till såna de tycker reser sig upp mot det. men huruvida det gäller knausgård vet jag inte, eftersom jag inte har läst hans böcker.jag tycker det är äckligt att han kallar sina böcker "min kamp" eftersom det ofrånkomligen för tankarna till hitler. men sån är nu bara jag.
minna lindeb · 15 years ago
Utvecklingssamtal på dagis sku vara bra att ta med i nästa säsong av Solsidan, tycker jag. Har sällan skrattat så mycket i bilen för mej själv som efteråt...Typ: " Vi tycker ert barn säger burta, ja det heter ju faktiskt gurka." Jag ba att " really..?"
Bondhustrun · 15 years ago
Um, kom inte min kommentar fram? Jag skrev något om att jag känner igen känslan fullständigt och tror inte heller alls att det är typiskt manligt. Ibland tänker jag att jag kanske BORDE engagera mig i skolans föräldraråd etc, men med tanke på hur nervös jag blir inför barnens (som nu ju är skolbarn båda två) utvecklingssamtal så tror jag inte att det är någon god idé. Jag vill ju helt enkelt inte! Och jag känner mig alldeles fejkvuxen i sådana sammanhang.Och vi har aldrig varit i närheten av babymassage, babyrytmik, babysim och allt sånt heller.
Peppe · 15 years ago
elaka: visst är det lite skumt med utvecklingssamtal för ett och etthalvt åringar.håller med om att titeln på knausgårds böcker är ganska osmaklig. det skulle dock vara intressant att höra vad du tyckte om dem. om du får för dig att läsa vill jag gärna läsa en kommentar.Minna: hahaha! lite synd att jag inte vågar blogga om det som händer på dagis.Bondhustrun: jag tänkte just på dig! och tack för att du skriver så här och har välartade barn trots att ni inte deltagit i babyaktiviteter.